Bokenäs 217:1
Från 299 kr
Vet du något om personerna som umgås i det gröna med kaffe och andra drycker på dessa två bilder? Meddela gärna oss i så fall! Fotografierna sitter i ett album som har tillhört Ingegerd Berggren född 1906 i Knäred, gift Willners. Många av de andra bilderna i albumet visar byggnationen av kraftverken i Knäred och Majenfors 1906-1910, så de kan vara involverade i detta. Centrala för dessa privata fotografier verkar mannen och kvinnan till vänster på bild 1/närmast kameran på bild 2 vara.
Bildens lusthus har genom åren haft en rad skilda placeringar i Linköping. Från sin ursprungliga plats i den så kallade Wernerska trädgården i centrala Linköping, flyttades huset vidare till åtminstone två olika lägen i Tanneforsområdet. Sedan 1958 är lusthuset placerat i Gamla Linköping. I förstone i trädgården till Spegelmakaregården, från 2006 invid Wärdshuset. Här fotograferat 1937 eller möjligtvis 1938. Då på villa Wauxhalls tomt, Rundelsgatan 1.
Vykort, "Warberg. Nya Jernvägslinien." År 1917 kom SJ överens med Varbergs stad, efter massiva protester från invånarna, att ge spåret söderut från staden en rakare sträckning. Spåret drogs i en ny passage genom berget mellan Platsarna och centrala staden och invigdes 1920. Här kommer loket ångande mot en av de nyanlagda broarna över bergsklyftan. Till vänster ses den klockprydda Missionskyrkan, invigd 1906, och i bakgrunden reser sig elverkets skorsten.
"Thüringerwald". Landskap från Thüringen, Tyskland. Thüringen är ett förbundsland i centrala Tyskland. Dess area är 16 172 kvadratkilometer. Dess största utbredning i nord-sydlig riktning är omkring 160 kilometer och i öst-västlig riktning omkring 200 kilometer. Förbundslandets huvudstad är Erfurt. Land Thüringen var en fristat och delstat i Tyskland, 1920-1952. Thüringen bildades 1 maj 1920 genom sammanslutning av de forna tyska furstestaterna Sachsen-Weimar-Eisenach, Sachsen-Meiningen, Reuss-Greiz, Reuss-Gera, Sachsen-Altenburg, Sachsen-Coburg-Gotha, Schwarzburg-Rudolstadt och Schwarzburg-Sondershausen.
Översvämningen i centrala Falkenberg 2006 Bild 1 Efter ett ihållande regn steg vattennivån kraftigt i Ätran. Det var bra fart på vattenmassorna vid Tullbron. Bild 2 Natten till den 14 december närmade sig vattnet trottoarkanten vid Ågatan. Bild 3 Den 14 december svämmade Ätran över och Ågatan gjorde rätt för namnet. Bild 4 Varningsskyltar om översvämningen sattes upp. Bild 5 Så här såg det ut på Ågatan nedanför Värdshuset Hwitan.
Bland Linköpings centrala gatustråk torde Trädgårdsgatan vara en av de mer obemärkta. Med ett tidigare längre lopp kom gatan att begränsas till sträckan mellan Djurgårds- och Apotekaregatorna. Under den period stadens busstorg var placerat i området -och vidare parkeringyta- utsuddades dessutom gatans läge i viss grad. Före den beskrivna epoken var gatan emellerid kantad av hus. Fotoåret 1946 hade några rivits för att ge plats för nämnda busstorg men Trädgårdsgatan 8 och vidare skulle ännu stå kvar en tid.
Vid 1800-talets mitt lades Drottninggatan ut i Linköping. Stadens expansion i söder krävde ett nytt stråk att bebygga utmed. Med början vid gatans östra delar uppfördes relativt enkla hus. Bildens Drottninggatan 16 är ett talande exempel och som låg utmed kvarteret Djäknen. Med tiden utvecklades önskemål om Drottninggatan som en paradgata och när bebyggelse nådde mer centrala delar krävde stadens styre mer artikulerade hus. Foto 1964.
Ett sprucket glasnegativ som likafullt har värde i sitt frusna ögonblick av en svunnen tid. Vy över sydöstra delen av Stora torget i Linköping. Året är 1898 och ännu ett kvarts sekel kommer torgets sida mellan Stor- och Tanneforsgatan vara oförändrad. Den egendomliga men vackra hörnfastigheten till vänster i bild uppfördes av borgmästare Samuel Pyttner några år efter den stora stadsbranden år 1700. Med sitt centrala läge kom byggnaden tidigt att inrymma handelsbod, vid tiden för bilden Fritiof Björnsons speceri-, garn och diversehandel.
Lusthuset på tomten till villa Wauxhall i Hejdegården. Ursprungligen stod huset i den så kallade Wernerska trädgården i centrala Linköping och flyttades till området omkring förra sekelskiftet. I Hejdegården tillhörde lusthuset till en början hemmansägare Jonas Jonzons egendom Villaberg men hamnade på Wauxhalls tomt vid avstyckningen för villan. Sedan 1958 är lusthuset placerat i Gamla Linköping. I förstone i trädgården till Spegelmakaregården, från 2006 invid Wärdshuset. Här dokumenterat av Östergötlands museum 1952.
In på 1900-talet var Vistvägen det större stråk som anlöpte Linköping söderifrån. Vägens passage över Tinnebäcken utgjordes en längre tid av bildens stenbro och trots brons centrala betydelse för staden är den sällan avbildad. Därför är det tillfredsställande att kunna visa denna, om än suddiga, bild från omkring 1920. Som hjälp till orientering kan sägas att bilden togs mot staden och att det numera rivna stenhuset i bakgrunden låg i hörnet Linnégatan-Snickaregatan.
Lerigt, spårigt och lantligt alldeles inpå kunten till centrala Linköping omkring förra sekelskiftet. Vid tiden benämndes den Tornygatan, stråket som ledde in till staden från gårdarna i norr och som vi sedan en tid döpt till Gråbrödragatan. Uthuslängorna till vänster tillhörde gården Kungsgatan 43, vars bostadshus då som ännu ligger utmed nämnda gata. Till höger skymtar de trähus som till största delen hörde till Biskopsgården. Domkyrkan måtte nämnas. Här med domens norra fasad mot betraktaren och ännu med sitt skifferbelagda sadeltak.
Gumpekulla är namnet på kullen mitt i dagens bebyggda Stångebro öster om centrala Linköping. Enligt äldre uppgifter ska det ha funnits flera resta stenar i området. År 1733 beskrev lektor Peter Schenberg platsen på följande sätt: hwarpå än månge långe stenar finnas, antingen stående eller liggande till bevis och widermäle..." Kvar står den så kallade Gumpekullastenen varpå årtalet 1598 står skrivet till minne av slaget vid Stångebro. Här en exklusiv men dessvärre av tiden påverkad dokumentation från omkring sekelskiftet 1900.
Europeiska byggnadsvårdsåret 1975 var ett projekt med syfte att väcka allmänhetens intresse för byggnadskultur. 17 europeiska länder deltog, däribland Sverige. I Linköping och vid Östergötlands museum uppmärksammades året med utställningen "Riva eller restaurera". Frågan var naturligt förankrad och särskilt grundad genom en av museet då nyligen genomfört inventering av Linköpings centrala bebyggelse. Ett resultat av inventeringen blev för övrigt utgåvan "Låt husen leva i Linköping" som får betraktas som standardverk i ämnet.
Parti av Sankt Larsgatan i Linköping. Till vänster bortom skolgården till Linnéskolan ses det så kallade Sundbergska barnhemmet. Byggnaden stod färdig 1891 och hade tillkommit genom de medel garvare Gustaf Sundberg och dennes maka Carolina Wilhelmina låtit staden disponera för ändamålet. Villan till höger uppfördes av bankdirektör Bernhard Söderbaum och stod klar år 1900. Notera gärna Sankt Larsgatans tillstånd, där ogräs frodas och dess ringa bredd in mot stadens centrala delar knappt möjliggör möten. Ännu rullar inga bilar på Linköpings gator.
Kil station ligger vid Storgatan i centrala Kil. Det finns tre perronger där tåg avgår ifrån. Dessa nås via en spårövergång. Det finns dessutom en busshållplats utanför stationshusets entré. Den nuvarande stationen, ett tvåvåningshus i tegel, togs i bruk år 1879 i samband med tillkomsten av Bergslagernas Järnvägar (BJ). 1920 byggdes huset ut med bostadslägenheter. Sedan dess har endast invändiga förändringar gjorts. Stationshuset har två entréer. I stationshuset finns idag väntsal med toaletter, kafé och en biljettautomat.
Våren 1958 inleddes arbetet med att dra fram ledningar för fjärrvärme i Linköpings centrala delar. På bilden ser man Storgatan, sträckan mellan Klostergatan och St:Larsgatan stängdes av för trafik. Man ser många klassiska Linköpingsbutiker på bilden. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Tanneforsgatan i Linköping sedd från Trädgårdstorget. Basarbyggnaden till vänster ritades av Axel Brunskog år 1926. Byggnaden revs år 1977. Till höger ser man Nygatan 41, som finns bevarad än idag. I hörnet låg PA Johanssons färgbutik, som grundades på 1880 talet. Gågatan. Centrala Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Nygatan i Linköping. En trevägskorsning: Nygatan rakt ner, Storgatan till vänster, Barnhemsgatan till höger. De små husen Nygatan 58 och 62 till höger finns idag i Gamla Linköping, kallade Systrarna Petterssons gård och Anderska gården) . Idag ligger Rally hotell mitt i bild och stänger av Nygatan. Bilder från gatuhörn i staden Linköping åren 1909 till 1913. Bilderna är tagna i centrala Linköping i ett projekt att dokumentera Linköping för Linköpings stad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.