Tärnan av Timmernabben. Skonertskepp, 390 br.ton. Byggt 1874 Gamla varvet, Göteborg. Först riggad som slättoppare. Såld till Norge 1894. Därifrån 1898 köpt av Fredrik Ohlsson i Timmernabben med Emil Löfgren som befälhavare till 1912, därefter K.A.Hällqvist. Såld till Halmstad 1916, därifrån till Norrtälje och 1927 till Finland. Upphuggen 1933. Teckning av J.H.Götherström. Se "Vår gamla segelflotta." Oskarshamns- Tidningen 17/8 1934.
Från 299 kr
Arona Skonertskepp, byggt 1905 å Svenssonska varvet i Oskarshamn efter ritning av Aug. Carlsson. Huvudredare Andreas Pettersson, därefter sonen Axel André. Befälhavare bl.a. Edv. Ingvarsson. Såld till Frankrike 1913 ("Val de Soire"). Sjönk 1914 i Biscaya. Teckn. av J.H. Götherström. Se "Vår gamla segelflotta", XX, Oskarsh.Tidn. 5.4.1935.
Brigg, byggd 1869 vid Brodinska varvet i Gävle. 1910 hemma i Huseby, Göteborg, 1915 i Hälsingborg, 1917 Malmö, 1919 Göteborg, 1921 d:o,1923 Pataholm, Oscar Sjöberg. Befäl havare och meddelägare kapten Pehr Ohlsson. Såld 1936 såsom museifartyg till Gävle; och var 1933 liggande i Västervik under jubileumsutställningen. Oljemålning signerad Algoth Nilsson Skillinge 1931. Original i Ålems kyrka. Kopia finnes.
Västerviks varv. "Svenska skeppet INDIEN, då nybyggt, under upptackling utanför stapelbäddarna på varvet i Västervik våren 1863 eller möjligen hösten 1862. INDIEN afseglade på sin första resa den 28 mars 1863 under befäl af kapten J. G. Lagus." (Överstelöjtnant Erik Frumerie, Stockholm, 1943.) Refoto efter orgi. hos ÖL Frumerie.
Varvet runt- en bildutställning Aktersektionen till den första av de tre Näcken-ubåtarna lastades på pråm i december 1977 för transport till Kockums i Malmö. För- och aktersektionerna till ubåtarna tillverkades i Karlskrona och mittsektionerna i Malmö där sektionerna sammanfogades och fartygen byggdes färdiga.
Varvet runt- en bildutställning Elmekanikern Jan-Olof Hagman fick rekordbelöning, 12150 kronor, för ett förslag i september 1975. Förslaget avsåg ändringar av de antennanpassare av varvets egen konstruktion, som tillverkades för den danska marinen. Därigenom löstes de funktionsproblem som försenat leveransen.
Varvet runt- en bildutställning Varvets skolverkstad hade årligen en föräldradag då eleverna visade vad de höll på med. Pojken på bilden svetsar. Men vem är damen till höger som intresserat följer arbetet genom svetsskärmen? Mamma förstås! Året var 1968. Skolan avvecklades på 1980-talet.
Egby kyrka. Det är troligt att den allra första kyrkan i Egby var en liten enkel byggnad i form av stavkyrka. Under mitten av 1100-talet uppfördes den nuvarande kyrkan i kalksten bestående av långhus, kor och absid. Koret skildes från långhuset med en smal triumfbåge.I absiden var det ännu bevarade altaret placerat. Med anledning av det oroliga politiska läget i Östersjöområdet förhöjdes under 1200-talet långhusets murar varvid kyrkan erhöll en övervåning med små skottgluggar och fick karaktär av sockenfästning eller försvarskyrka. Övervåningen bars upp av valv vilande på en kraftig mittpelare. Koret erhöll ett lågt kryssvalv. Kyrkan försågs under 1300-talet med en sakristia på norrsidan i anslutning till koret och ett vapenhus på sydsidan. Torn saknades. Istället hade en mindre klockstapel byggts på mitten av långhusets tak. Under 1700-talet genomgick kyrkan som tydligen under 1600-talet fått förfalla ett flertal underhållsarbeten och reparationer. Exempelvis reparerades yttermurarna ,yttertakets spånbeklädnad ersattes med tegel , fönster förstorades och nya bröts upp. Exteriören rappades och vitkalkades. En riktigt stor ombyggnad ägde rum 1818-1835 varvid ett torn uppfördes i väster med lanternin för kyrkklockan . Interiört förändrades 1200-talets kyrkorum radikalt genom att valven raserades. Koret förenades med långhuset varvid triumfbågen utplånades .Huvudingången förlades till det nybyggda tornet .Kyrkorummet försågs med ett trätunnvalv. Endast den lilla absidens valv bevarades. 1959 ägde en omfattande yttre och inre restaurering rum då långhusets sydportal igenmurades och ersattes av ett fönster. Absiden frilades genom att altaruppsatsen flyttades till södra väggen. Bänkinredningen byttes ut mot en helt ny. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Kyrkan ritades av slottsarkitekt Nicodemus Tessin d.ä. Det har antagits att Tessin i utformningen av exteriörarkitekturen har inspirerats av kyrkobyggnaderna Il Gesù, Sant'Agnese in Agone och Santa Susanna i Rom. Den är byggd i modifierad barockstil, utan kupol och med höga fönsteröppningar. Kyrkobyggnaden är uppförd i långsträckt korsform med absider i öster och väster och korsarmar i norr och söder. Korsarmarna med sina tempelgavlar krönta med kandelabrar flankeras av fyra lanterninförsedda torn. Fasaden är rikt utformad med pilastrar. Byggnaden vilar på en hög sockel av granitblock med inslag av kalksten. Materialet i murverket består av ölandskalksten med gotlandskalksten i detaljer och dekorationer. Valven och portaler samt fönsteromfattningar är utförda i tegel. De fyra sidotornens lanterniner är byggda av trä. I det sydvästra sidotornet som fungerar som klockvåning hänger de tre kyrkklockorna gjutna i början av 1600-talet och överförda från den gamla kyrkan. Taket är beklätt med kopparplåt liksom lanterninernas karnissvägda huvar som kröns av eldurnor. Ingångar är belägna i norr ,söder och väster med portaler i olika utformningar. Södra och västra portalerna tillhör kyrkans byggnadstid. Den norra härrör från 1834. Yttermurarna har kalk och spritputsade fasadpartier i gult. Omfattningarna kring öppningarna har en ljusgrå färgton medan pilastrar och listverk är oputsade. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Egby kyrka. Det är troligt att den allra första kyrkan i Egby var en liten enkel byggnad i form av stavkyrka .Under mitten av 1100-talet uppfördes den nuvarande kyrkan i kalksten bestående av långhus, kor och absid. Koret skildes från långhuset med en smal triumfbåge.I absiden var det ännu bevarade altaret placerat. Med anledning av det oroliga politiska läget i Östersjöområdet förhöjdes under 1200-talet långhusets murar varvid kyrkan erhöll en övervåning med små skottgluggar och fick karaktär av sockenfästning eller försvarskyrka. Övervåningen bars upp av valv vilande på en kraftig mittpelare. Koret erhöll ett lågt kryssvalv. Kyrkan försågs under 1300-talet med en sakristia på norrsidan i anslutning till koret och ett vapenhus på sydsidan. Torn saknades. Istället hade en mindre klockstapel byggts på mitten av långhusets tak. Under 1700-talet genomgick kyrkan som tydligen under 1600-talet fått förfalla ett flertal underhållsarbeten och reparationer. Exempelvis reparerades yttermurarna ,yttertakets spånbeklädnad ersattes med tegel , fönster förstorades och nya bröts upp. Exteriören rappades och vitkalkades. En riktigt stor ombyggnad ägde rum 1818-1835 varvid ett torn uppfördes i väster med lanternin för kyrkklockan . Interiört förändrades 1200-talets kyrkorum radikalt genom att valven raserades. Koret förenades med långhuset varvid triumfbågen utplånades .Huvudingången förlades till det nybyggda tornet .Kyrkorummet försågs med ett trätunnvalv. Endast den lilla absidens valv bevarades. 1959 ägde en omfattande yttre och inre restaurering rum då långhusets sydportal igenmurades och ersattes av ett fönster. Absiden frilades genom att altaruppsatsen flyttades till södra väggen. Bänkinredningen byttes ut mot en helt ny. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Bilden föreställer O. A. Brodins varv under vintern år 1891, på södra sidan av Gavleån, tidigare kallat Södra varvet. På stapelbädden ligger ångaren Axel Johnson som varvet byggde på beställning av skeppsredaren Axel Johnson. Det var hans och Rederi AB Nordstjernans första nybygge och vid denna tidpunkt var det den största ångare av stål som då byggts i Sverige. Vid fotograferingstillfället var fartyget bara ett stålskelett, men sjösattes i augusti och levererades i oktober samma år. Bygget var försenat och med hjälp av elektrisk belysning på stolpar runt fartyget kunde bygget fortgå både morgnar och kvällar. Till vänster ligger varvets plåtverkstad med en stor skjutbar port på gaveln. Infrusna i ån till höger ligger från höger en ångare, ett barkskepp och en liten skonert.
Foto i svartvitt visande passagerarångfartyg DIANA. Reg.nr 1641. Brt 289,42, netto 195.15. 320 HKR maskineri, insatt 1869, då det ursprungliga maskineriet byttes ut. Båda maskinerierna leverades av Bergsunds Mek.Verkstad. Fartyget byggdes vid Stora Varvet i Stockholm 1856 /Willian Lindberg, Södra varvet/ för Hernösands Ångf.AB Hernösand. Fartyget uppkallades efter rederinamnet. Enl. inte bekräftade uppgifter skall fartyget ha sålts till Uleåborgs Ångf.AB 1866 och erhållit namnet POIKOLA[Fel POHJOLA]. Återköpts till Sverige i så fall senast 1869 av Hudiksvalls Ångf.AB Hudiksvall och även nu erhållit samma namn som rederiet. Såld 1882 till Göteborg för Ång.AB Göteborg -Kiel, redare C A Möller. Namnet blev nu DIANA och 1883 undergick fartyget ombyggnad. r 1902 överfördes fartyget på Rederi AB Teutonia/E.Roberg/. Fartygets nyttjande i reguliär trafik upphörde omkring årskiftet 1907-1908. Under 1908 tjänstgjorde fartyget som logementsfartyg för Sveriges Redarförening, men någon ändring av fartygets art företogs ej. År 1909 inköpte Redarföreningen fartyget och apterade det till logementsfarttyg år 1910 och därmed avfördes från registret som pråm.
Medföljande text: "Bild från Brattås, Orust. Byggnaden på bilden ägdes av storbonden Anders Antonsson (byggnaden raserades 1938). På bilden syns från vänster: Julius Johansson (far till varvsägaren), Karl Johansson, Karl-Anton Johansson, Johannes Karlsson (arbetade vid varvet), Johanna (?), Maria (?), Maria Alexandersson och Anna-Helena Alexandersson. I ryggåsstugan längst uppe till höger i bild bodde "moster Britta". Bilden tagen på 1890-talet av G.A. Albrektsson, Göteborg. Originalfoto tillhörande Gösta Johansson, Kungsviken".
Småland, Kalmar län, Stranda härad, Ålems socken, Timmernabben. Olssonska varvet. No 1 tv platsen för blocksågen och tippen, som revs 1951, th spikboden (E111). No2 Gårdshus inrymmande i hitre (norra)delen brygghus, i bortre (södra)delen två rum för kontorister. Huset är äldre än kapten Hellqvist minns (Född 1881) (E112). No3 Gårdshus inrymmande i hitre änden personalbostäder, i bortre änden stall. Huset byggt för 30 år sedan (E113). No4 Vedbod, äldre än H minns (E114).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.