Dagsnäs Herrgård i Skara kommun, Västergötland, känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nuvarande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. Dagsnäs blev byggnadsminne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562 Samma bild som B97158. Samma bild som B97158
Från 299 kr
Dagsnäs. Herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nuvarande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. Dagsnäs blev byggnadsminne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Marieholm, f.d. länsresidens. Från 1660 var M. residens för landshövdingen i Skaraborgs län. Huvudbyggnaden av trä, uppförd på en holme i Tidan, färdigställdes 1733 efter J.E. Carlbergs ritningar och påbyggdes med en våning samt reveterades 1853 efter J.F. Åboms förslag. I bottenvåningen finns flera ursprungliga målade tak. M. är statligt byggnadsminne sedan 1935. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=251135
Marieholm, f.d. länsresidens. Från 1660 var Marieholm residens för landshövdingen i Skaraborgs län. Huvudbyggnaden av trä, uppförd på en holme i Tidan, färdigställdes 1733 efter J.E. Carlbergs ritningar och påbyggdes med en våning samt reveterades 1853 efter J.F. Åboms förslag. I bottenvåningen finns flera ursprungliga målade tak. M. är statligt byggnadsminne sedan 1935. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=251135
Marieholm, f.d. länsresidens. Från 1660 var Marieholm residens för landshövdingen i Skaraborgs län. Huvudbyggnaden av trä, uppförd på en holme i Tidan, färdigställdes 1733 efter J.E. Carlbergs ritningar och påbyggdes med en våning samt reveterades 1853 efter J.F. Åboms förslag. I bottenvåningen finns flera ursprungliga målade tak. Marieholm är statligt byggnadsminne sedan 1935. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=251135
bilder, fotografi, påsiktsbild
påsiktsbild, fotografi, bilder
Svaneholm
Harbergska gården, detalj av målning på väggen målad 1886, signerad A. Roth. Axel Roth var en kringresande målare, verksam bland annat i pataholmstrakten, med naiva beställningsbilder av bond- och herrgårdar. Harbergska gården är ett byggnadsminne som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Det är en köpmansgård som troligen är uppförd på 1840-talet. Gården är timrad i två våningar under tegeltak och har locklistpanel. I bottenvåningen finns inredning från 1880-talet, då huset användes för bad- och brunnsverksamhet.
Vasahuset och andra byggnader i Borgholm. Gustav Vasa anlade i början av 1500-talet fem kungsgårdar på Öland, varav en i Borgholm. Vasahuset uppfördes troligen som källarstuga på Borgholms kungsgård och är en av Ölands äldsta profana byggnader. Det är ett rektangulärt tvåvånings stenhus; utseendet tillkom efter en brand 1677. Från 1500-talshuset finns bl.a. en tunnvälvd källare kvar. Planen är tredelad med förstuga och ett rum på vardera sidan. Byggnaden har under långa tider stått oanvänd eller använts som spannmålsmagasin. Vasahuset är byggnadsminne.
Berns' salonger, Berns restaurang och nöjesetablissemang vid Berzelii park i Stockholm. BERNS öppnades 1863 av den tyske konditorn Heinrich Robert Berns. J.F. Åbom var arkitekt. Berns har haft en central roll i Stockholms nöjesliv med bl.a. musikunderhållning och varietéprogram (1890-96, 1955-82 och sedan 1989). Dansen cancan premiärvisades i Sverige 1866 på B. År 1982 stängdes B. för att efter en omfattande ombyggnad och renovering åter öppnas 1989 (byggnadsminne 1985). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=127633
Stjärnsund, gods i Askersunds kommun, Närke (Örebro län). Säteriet S. bildades 1637 och en slottsbyggnad påbörjades. Denna revs på 1790-talet och den nuvarande huvudbyggnaden av sten i tre våningar under lågt valmtak samt med två envåningsflyglar uppfördes ca 1798 efter C.F. Sundvalls ritningar. S. ägs sedan 1951 av Vitterhetsakademien och visas för allmänheten. S. blev byggnadsminne 1965. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315675 Nationalencyklopedin 2002-09-02
Fotodokumentation av byggnader på Marinbasen i Karlskrona. Hampförrådet, byggnadens ursprungliga benämning är Tackelboden. På 1770-talet dyker benämningen Hampboden upp, men det är först under 1900-talet som byggnaden börjar kallas Hampförrådet. Byggnaden nyttjades sannolikt som förvaring av hampa som användes till tillverkning av tågvirke i Repslagarbanan. Byggnadens äldsta del utgörs av en länga i nord-sydlig riktning som uppfördes under åren 1724 - 1725. En flygel i ost-västlig riktning tillkom på 1760-talet. Byggnaden klassades 1995 som statligt byggnadsminne.
Fotodokumentation av byggnader på Lindholmen i Karlskrona. Hampförrådet, byggnadens ursprungliga benämning är Tackelboden. På 1770-talet dyker benämningen Hampboden upp, men det är först under 1900-talet som byggnaden börjar kallas Hampförrådet. Byggnaden nyttjades sannolikt som förvaring av hampa som användes till tillverkning av tågvirke i Repslagarbanan. Byggnadens äldsta del utgörs av en länga i nord-sydlig riktning som uppfördes under åren 1724 - 1725. En flygel i ost-västlig riktning tillkom på 1760-talet. Byggnaden klassades 1995 som statligt byggnadsminne.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.