Grupporträtt av ett tjugotal uniformerade män uppställda framför en träbyggnad. Männen är klädda i militära uniformer med knäppta vapenrockar och fältmössor, och är arrangerade i flera rader sittande på marken längst fram, sittande på bänk eller knä i mitten samt stående längst bak. Några bär gradbeteckningar på ärmar och axlar. Bilden är tagen utomhus i direkt anslutning till byggnaden, vars panel och dörr syns i bakgrunden. Fotografiet ger intryck av ett regements- eller plutonsfoto och kan dateras till tidigt 1900-tal.
Från 299 kr
Askers åldersdomshems invigning. Tvåvånings träbyggnad, t-format med frontespis. Sju öppna automobiler vid byggnaden. Bilen längst till höger är en T-Ford av 1923 års modell med reg.nr. T2023. Den registrerades den 27:e april 1923 och ägdes av kyrkoherde D. T. Nilsson, Asker. Bilen längst till vänster är också en T-Ford, men några år äldre. Den har reg.nr. D748 och ägdes av John Oskar Andersson, Hvilsta, Julita.
'Vy ut mot havet. I förgrunden båtbrygga med liten träbyggnad. Ca 5 båtar och ekor liggande i hamnen. 4 män iklädda mössa stående på brygga. Ev. sitter 1 kvinna på bänk bakom dem. Till vänster husvägg med fönster. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5137 med diverse bilder, en del ev. Kristineberg. Plåtarna ligger i 2 pappaskar. På asken för negativen 8x8 cm står texten: ''Kristineberg negativ samt negativ av havsdjur.'
Vykort med motiv föreställande en ljusgrön större träbyggnad, troligen hotell eller liknande. Byggnaden har stora fönster och flera verandor och balkonger. På taket längs ena sidan på byggnaden står Laholmen(versaler) och på tre av gavlarna sitter flaggor, två svenska och en fransk. Till vänster om byggnaden skymtar utsiken från platsen och till höger i bild står en samling grönmålade utemöbler . En(troligen) äldre kvinna sitter på en av stolarna. Bilden är kolorerad.
En ståtlig träbyggnad med centrerad frontespis och ett torn, med småspröjsade fönster runtom, tillbyggt vid ena gaveln. Nedervåningens fönster och dörr har tresidiga överstycken i klassicerande stil, medan torntaket helt andas vurmen för den fornnordiska stilen, vanlig från 1870-talet. Framför entrén finns en slät gårdsrundel och därifrån leder en stig upp mot ett ensamt lövträd på krönet. Huset ser ut att ligga på en höjd. Meddela oss gärna om du vet var detta hus ligger, eller låg!
Åländsk allmogeseglation. Rödhamns sjökrog, Västeränga på 1930-talet. Från vänster ladugård, krogbyggnad och förrådshus.
Bragebacken i snö med hopptornen och publik, sedd nerifrån och uppåt. Läktarna med träpåbyggnad.
Vy vid Hultafors. Stationen anlades 1893. Tvåvånings station i korsvirkesstil. Mekanisk växelförregling.Till att börja med fanns här en inofficiell hållplats, 1896 officiellt en håll- och lastplats med en mindre träbyggnad. 1908 uppfördes ett nytt tvåvånings stationshus i korsvirkesstil och godsmagasinet tillbyggdes. Det nya stationshuset är ritat av arkitekt Yngve Rasmussen från Göteborg.Stationen avbemannad fr 23 maj 1971, då godstrafiken nedlades. Fr o m 16 juni 1980 indrogs även uppehållen för persontågen. Stationshuset blev efter avbemanningen personalbostad åt Hultafors Hälsocenter. 1986 övertogs det av Hultafors intresse- och bygdegårdsförening, som nu återställer byggnaden till ursprungligt skick.
'Från Professor Leonard Axel Jägerskiölds ripjakter vid Fjällåsen. :: :: 3 män med diverse utrustning samt hundar framför ingången till en enklare träbyggnade belägen bland gles lövskog. Ev. Leonard Axel Jägerskiöld stående till vänster. :: :: Ingår i serie med fotonr. 4312:1-38.'
'Från Professor Leonard Axel Jägerskiölds ripjakter vid Fjällåsen. :: :: En man (ev. Leonard Axel Jägerskiöld) ståendes på ett knä, framför en enklare träbyggnade belägen i gles lövskog, tittar in i kameran. :: :: Ingår i serie med fotonr. 4312:1-38.'
Stenåsa kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Hulterstad-Stenåsa församling. När den nuvarande kyrkan i Stenåsa restaurerades 1956 påträffades rester av flera tidigare kyrkor under golvet. Den första kyrkan vars byggnadstid troligen var under 1000-talet var en träbyggnad. Denna ersattes under 1100-talet av en stenkyrka som byggdes i etapper med början av kor och absid i öster i anslutning till träkyrkans östra långhusgavel. Senare uppfördes ett nytt långhus av sten. Mitt i långhuset murades en kraftig pelare och på denna lät man västtornets östra mur vila. Vid 1200-talets mitt förlängdes kyrkan till dubbel längd med ett kor med rak östvägg .Koret var välvt med två kryssvalv. I koret fanns ett tredelat fönster med glasmålningar. Under slutet av 1700-talet aktualiserades frågan om man skulle bygga om kyrkan eller bygga en helt ny. Kostnadsaspekten var allt annat än oväsentlig. Stenåsa var inte den enda församlingen där det tog tid innan slutligt beslut fattades. 1829 tog planen om ny kyrkobyggnad form. Arkitekt Samuel Enander vid Överintendentsämbetet gjorde upp ritningarna till en empirestils inspirerade kyrkobyggnad . Grundläggning ägde rum 1830 på den medeltida kyrkans plats. Kyrkbygget fullbordades 1831 av Petter Ekholm och Peter Isberg. Invigdes ägde rum 1838 och förrättades av kontraktsprost Pehr Dahlström. Kyrkan som är byggd i kalksten består av ett långhus med rakslutande kor i öster samt sakristia i norr och torn i väster. Tornet avslutas av en åttakantig lanternin där kyrkklockorna har sin plats. Kyrkan har ingångar i väster och mitt på sydfasaden. Dörrarna blev kopparbeklädda 1956 .Interiören som är av salkyrkotyp präglas av trätunnvalvets rika dekormålningar som tillkom 1902. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Stenåsa kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Hulterstad-Stenåsa församling. När den nuvarande kyrkan i Stenåsa restaurerades 1956 påträffades rester av flera tidigare kyrkor under golvet. Den första kyrkan vars byggnadstid troligen var under 1000-talet var en träbyggnad. Denna ersattes under 1100-talet av en stenkyrka som byggdes i etapper med början av kor och absid i öster i anslutning till träkyrkans östra långhusgavel. Senare uppfördes ett nytt långhus av sten. Mitt i långhuset murades en kraftig pelare och på denna lät man västtornets östra mur vila. Vid 1200-talets mitt förlängdes kyrkan till dubbel längd med ett kor med rak östvägg .Koret var välvt med två kryssvalv. I koret fanns ett tredelat fönster med glasmålningar. Under slutet av 1700-talet aktualiserades frågan om man skulle bygga om kyrkan eller bygga en helt ny. Kostnadsaspekten var allt annat än oväsentlig. Stenåsa var inte den enda församlingen där det tog tid innan slutligt beslut fattades. 1829 tog planen om ny kyrkobyggnad form. Arkitekt Samuel Enander vid Överintendentsämbetet gjorde upp ritningarna till en empirestils inspirerade kyrkobyggnad . Grundläggning ägde rum 1830 på den medeltida kyrkans plats. Kyrkbygget fullbordades 1831 av Petter Ekholm och Peter Isberg. Invigdes ägde rum 1838 och förrättades av kontraktsprost Pehr Dahlström. Kyrkan som är byggd i kalksten består av ett långhus med rakslutande kor i öster samt sakristia i norr och torn i väster. Tornet avslutas av en åttakantig lanternin där kyrkklockorna har sin plats. Kyrkan har ingångar i väster och mitt på sydfasaden. Dörrarna blev kopparbeklädda 1956 .Interiören som är av salkyrkotyp präglas av trätunnvalvets rika dekormålningar som tillkom 1902. (Uppgifterna är hämtade från WIkipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.