Christiansfelt. Christian von Sydow var apotekare och bedrev sin verksamhet på Stora Brogatan. Både 1822 och 1827 drabbades han hårt vid de stora bränder som dessa år härjade i Borås. På sina lediga stunder "flydde apotekaren staden" och for då till det landeri som efter honom fått namnet Christiansfelt. Det såg vid första hälften av 1800-talet helt annorlunda ut än idag. Vid von Sydows död lämnade hans familj staden och landeriet övertogs av tillförordnade borgmästaren N.G. Sommelius. Näste ägare var handlanden Claes Bergendahl som först använde det som sommarnöje men på 1860-talet flyttade dit för gott. Huset och trädgården rustades upp men det var först när godsägaren Axel Wendt kom dit som fastigheten fick sitt nuvarande utseende. Det forna landeriet övergick sedan i Kungliga Elfsborgs Regementes ägo och blev då överstebostad. Idag är huset privatägt.

Från 299 kr

Christiansfelt. Christian von Sydow var apotekare och bedrev sin verksamhet på Stora Brogatan. Både 1822 och 1827 drabbades han hårt vid de stora bränder som dessa år härjade i Borås. På sina lediga stunder "flydde apotekaren staden" och for då till det landeri som efter honom fått namnet Christiansfelt. Det såg vid första hälften av 1800-talet helt annorlunda ut än idag. Vid von Sydows död lämnade hans familj staden och landeriet övertogs av tillförordnade borgmästaren N.G. Sommelius. Näste ägare var handlanden Claes Bergendahl som först använde det som sommarnöje men på 1860-talet flyttade dit för gott. Huset och trädgården rustades upp men det var först när godsägaren Axel Wendt kom dit som fastigheten fick sitt nuvarande utseende. Det forna landeriet övergick sedan i Kungliga Elfsborgs Regementes ägo och blev då överstebostad. Idag är huset privatägt.

Från 299 kr

Christiansfelt. Christian von Sydow var apotekare och bedrev sin verksamhet på Stora Brogatan. Både 1822 och 1827 drabbades han hårt vid de stora bränder som dessa år härjade i Borås. På sina lediga stunder "flydde apotekaren staden" och for då till det landeri som efter honom fått namnet Christiansfelt. Det såg vid första hälften av 1800-talet helt annorlunda ut än idag. Vid von Sydows död lämnade hans familj staden och landeriet övertogs av tillförordnade borgmästaren N.G. Sommelius. Näste ägare var handlanden Claes Bergendahl som först använde det som sommarnöje men på 1860-talet flyttade dit för gott. Huset och trädgården rustades upp men det var först när godsägaren Axel Wendt kom dit som fastigheten fick sitt nuvarande utseende. Det forna landeriet övergick sedan i Kungliga Elfsborgs Regementes ägo och blev då överstebostad. Idag är huset privatägt.

Från 299 kr

Bilden visar ett repro av ett medfaret men unikt motiv från den så kallade Wernerska trädgården i Linköping. Tiden är första delen av 1880-talet. Den skarpsynte kan på standaret utläsa att det rör sig om det parodiskt ordensliknande sällskapet Wiknings-Commissionen, som under en period höll årliga sommarfester i trädgården. Etablissemanget Wernerska trädgården hade från senare hälften av 1800-talet en självklar plats i stadens nöjesliv. Namnet var hämtat från provincialläkaren Henrik Werner, som införskaffat tomten som sommarnöje vid sidan av sin stadsvåning invid Stora torget. Den som utvecklade området från en framvuxen nöjesträdgård med tvivelaktiga inslag till en offentlig nöjesplats med restauranger, teater- och cirkusbyggnad samt musik- och danspaviljonger var entreprenören Anders Peter Andersson alias Bonn på Druvan, som år 1864 kommit i besittning av tomten. Nöjesinrättningen kom att blomstra tills ägarens bortgång 1886. Utan eldsjäl sjönk ambitionerna vartefter för nöjelpalatset och i än mindre grad efter det nya seklets inträde med tidens aktualiteter såsom brännvinsförbud vid scenunderhållning, den nya stadsteatern och biografernas erbjudande av det nya mediet film.

Från 299 kr