Parti av Linköpingsgatan i Skänninge. Vy mot öster från gatans korsning med Tvärgränd. I fonden uttrycker Konsumhallen ännu en ny tids intåg till medeltidstaden.
Från 299 kr
Gårdsinteriör från den sista stadsbondegården i Skänninge, belägen i hörnet av Helgonagatan och Gullringsgatan. Gården revs i slutet av 1950-talet. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1938.
Miljön utmed Vistenagatan i Skänninge har lyckligtvis fått behålla mycket av sitt äldre uttryck. Huset som bar gatans nummer 12 har dock rivits.
Gårdsinteriör från Levanderska gården i Skänninge. Bilden visar gårdens lusthus som upplysningsvis senare kom att flyttas till den så kallade Sandbergsgården.
Levanderska gården i Skänninge som den tog sig 1952. Efter fototillfället har större butiksfönster tagits upp i gatuhusets fasad, vilket förändrat byggnadens karaktär.
Sista resterna av den 200-åriga bebyggelsen öster om Stora torget i Skänninge stretar emot. Snart är dock allt rivet för att ge plats för nytt och modernt.
Bryggerigården i Skänninge som den tog sig ut 1957. Här en vy från backen ned mot Järntorgsdammen. Gården revs under 1960-talet.
Ålderdomlig bodbyggnad till Vistenagatan 1 i Skänninge. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1952. Likt många hus utmed gatan står boden i skrivande stund kvar i närmast oförändrat skick.
Follingegatan i Skänninge 1952, vy mot norr. Närmast till vänster Follingegatan 30, den så kallade CH-gården. Dokumenterad av Östergötlands museum kort före rivning.
I hörnet av Helgonagatan och Järntorget i Skänninge låg fram till 1950-talet denna gårdsanläggning runt en kullerstensbelagd gårdsplan. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1938. Vy från norr.
Det vackra gatuhuset till Follingegatan 34 i Skänninge 1952. I senare tid har fönstren bytts ut och fasaden slätputsats, vilket dessvärre givit fasaden ett livlösare uttryck.
Norra bodlängan till Bryggerigården vid Pukebacksgatan i Skänninge. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1952. Gårdens samtliga hus, inklusive den pampiga huvudbyggnaden, revs under 1960-talet.
Viby i en tid då den öst-västliga byvägen ännu var farbar mot Dragestad och vidare mot Skänninge. Hitom kyrkan skymtar ortens skolhus och till höger Källgården.
Hallsberg - Motala - Mjölby Järnväg, HMMJ. Lok 3 eller 4 med gruståg på järnvägsbron över Svartån vid Älvkulla på linjen mellan Mjölby och Skänninge.
Vy mot sydost över byggnation vid Tenstaplan och i kvarteret Bränninge mot tvåvåningshus i kvarteret Tisslinge. Höghus är under uppförande i kvarteret Skänninge.
Östergötlands Län - Handmålad Historisk Karta sent 1600-tal
Porträtt av Fredrik Wilhelm Metzén. Född i Linköping avlade han doktorsexamen i Uppsala 1863 och tjäntgjorde från samma år som adjunkt vid läroverket i Norrköping. Efter prästvigning 1866 i tjänst som kyrkoherde och vidare kontraktsprost i Skänninge. Även riksdagsman i Andra kammaren för Vadstena, Skänninge, Söderköping, Motala och Gränna. Från 1867 gift med Elvira Wavrinsky.
Porträtt av häradshövding Anders Nikolaus Rothman. Född 1832 i Kalmar som son till Johan Gabriel Rothman och Maria Wilhelmina Schultzberg. Gift 1868 med Maria Charlotta Curman. Studerade i Lund och avlade kameralexamen 1852, hovrättsexamen 1856 och blev sedan vice häradshövding 1862. Fortsatte sin karriär i Skänninge stad med att bli rådman, magistratssekreterare och notarius publicus 1866, tillförordnad häradshövding 1891 och ordinarie häradshövding 1902. Rothman var även kamrer och ombudsman i Göstrings härads och Skänninge stads sparbank 1873 1888 och senare ledamot i styrelsen för Östergötlands enskilda banks expeditionskontor i Skänninge. Död i december månad 1906.
Utmed Linköpingsgatan i Skänninge har gatans nummer 7 vänt sin tidstypiska fasad mot passerande sedan 1865. Huset inrymde en gång i tiden folkskola och i ett senare skede apotek. Foto 1952.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.