Sofiero, f.d. kungligt lustslott i Helsingborgs kommun, Skåne (Skåne län) Sofiero byggdes i en våning med fem torn 1864-65 åt dåvarande prins Oscar och hans gemål Sofia och påbyggdes 1874-75 med en andra våning efter ritningar av Ernst Jacobsson. Slottet överläts 1905 till dåvarande prinsparet Gustaf Adolf och Margareta. Prinsessan Margareta lade grunden till dagens slottspark och de välkända rododendron- planteringarna; redan 1907 planterade hon sin första rododendron i strandbranterna mot väster. Parken utvecklades efter hennes död 1920 under Gustaf Adolfs (sedermera kung Gustaf VI Adolf) ledning. Vid kungens bortgång 1973 fanns närmare 5.000 rododendronplantor i parken; i dag är antalet ca 10.000. Sofiero ägs sedan 1973 av Helsingborgs kommun och är öppet för allmänheten.
Från 299 kr
Kungsgatan före stadsbranden 1863, bilden tagen mot söder. Det vita huset till höger är det då ca hundraåriga Bruniuska huset, uppfört på 1760-talet. Släkten Brunius stammade från en dansk köpman Brune, varifrån en släktgren kom till Varberg på Karl XII:s tid. Till Bruniuska huset hörde ett lusthus med omgivande plantering. Efter branden lades ett tak på gårdens återstående grundmurar. Byggnaden kom sedan att kallas "Augusts källare". Där uppfördes Varbergs stadshus 1902 som idag inrymmer Stadshotellet. Trähuset på högra sidan kallades Liedbergska huset eftersom tomten sedan 1700-talets senare del ägdes av den i staden framstående kommersrådet och riddaren Petter Gerhard Liedberg. Han var så förmögen att när konung Gustav IV Adolf 1794 på sin eriksgata genom Halland och togs emot hemma hos familjen Liedberg gick kungen med på att äta på Liedbergs silverservis då den var av så hög kvalitet och hade ett högst betydande värde. I vanliga fall användes alltid kungens egen silverservis.
Människor trängs på Stora torget och Kapellgatan för att se och höra Kung Gustaf Vl Adolf. Han gästar Arboga under sin Eriksgata. I folkhavet kan urskiljas Frälsningsarmén och Hemvärnet. På podiet står konungen. Jonas Carlsson står med ryggen mot fotografen. Fyra män, på rad, längst bak på scenen, bortifrån sett: landshövding Ragnar Casparsson, landssekreterare Ludwig Lorichs, länsantikvarie Sven Drakenberg samt borgmästare Daniel Ekelund. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter. En bild från detta tillfälle finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett" Nedanför podiet ses en fotograf från Expressen. Intill honom står riksdagsman Iwar Andersson, polisman Axel Winblad och arrendator Sigfrid Silfverling, Koberg. I bakgrunden ses Haglunds Guldaffär och Eklöws Bosättningsaffär.
Konung Gustaf Vl Adolf på Eriksgata. Här talar han på Stora torget inför 6000 personer. På podiet, med ryggen mot fotografen, står Jonas Carlsson. De fyra män som står på rad, på podiet, är bortifrån: landshövding Ragnar Casparsson, landssekreterare Ludwig Lorichs, länsantikvarie Sven Drakenberg samt borgmästare Daniel Ekelund. Framför estraden står en fotograf. Det är Bertil Forsén från tidningen Expressen. Intill honom står riksdagsman Iwar Andersson, polisman Axel Winblad och arrendator Sigfrid Silfverling på Koberg. Till vänster om kungen ses Anna Hellberg och till höger Otto Åhlin. Otto hann få en pratstund med konungen. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter. En liknande bild, finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".
Konung Gustaf Vl Adolf är på Eriksgata. Här besöker han det första pensionärshemmet i kvarteret Stabbaren. Den gamle mannen är Oscar Teodor Carlsson, fotograf Reinhold Carlssons farfar (kallad "Bom-Kalle"). Pensionärshemmet räknas som ett av de modernaste i landet. Här finns tolv lägenheter om ett rum och kokvrå för 45 kronor i månaden och sex lägenheter om två rum med kokvrå för 60 kronor i månaden. El och vatten ingår i hyran. För värdskapet svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Konung Gustaf Vl Adolf är på Eriksgata. Här besöker han det första pensionärshemmet i kvarteret Stabbaren. Det äldre paret, som får kungligt besök, är Albertina och Oscar Teodor Carlsson ("Bom-Calle"). De är föräldrar till stadsfullmäktiges ordförande, Jonas Carlsson och därmed fotograf Reinhold Carlssons farmor och farfar. Längst till höger ses Gustaf Johansson, ("Murar-Gustaf"). Pensionärshemmet räknas som ett av de modernaste i landet. Här finns tolv lägenheter om ett rum och kokvrå för 45 kronor i månaden och sex lägenheter om två rum med kokvrå för 60 kronor i månaden. El och vatten ingår i hyran. För värdskapet, under konungens besök, svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.
Karl XII - 1697-1718
Gustav III - 1771-1792
Kopia av den större Jellingestenen på Domplein i Utrecht. Den större Jellingestenen DR 42 är svår att tidsbestämma, men troligen rest mellan 960 och 985 av Gorm och Tyras son Harald Blåtand i Jelling till minne över föräldrarna. Stenens inskription berättar samtidigt om Haralds egna bedrifter. Han enade Danmark och gjorde danskarna till kristna. Stenen har tre olika sidor. Den ena har runor ingraverade och på den andra är ett stort fabeldjur, troligen ett lejon. På tredje sidan är en bild av den korsfäste Jesus. Stenen står ungefär på sin ursprungliga plats mitt emellan de två gravhögarna i Jelling. Det råder dock inget tvivel om att stenarna har flyttats, då det vid utgrävningarna på 1940-talet påvisades att en av gravarna på kyrkogården delvis låg under stenen. Stenen har också rests någon gång efter att den varit omkullvält. Haralds runsten är 2,43 meter hög, väger cirka tio ton, och lär ha tagit över ett år att rista. Senare undersökningar har visat att runorna ristats vid tre olika tillfällen. Så är till exempel delen om Haralds kristnande tillagd efteråt. Stenen är utsmyckad med djurornamentik på ett sätt som kallas Mammenstil, efter gården Mammen på Jylland. Mammenstilen är detsamma som Jellingestilen. Vad gäller tillhuggningen av stenen bär den tecken på västeuropeiska influenser. I motsats till den traditionella nordiska, med djupa inhugg i hård granit, har denna sten huggits loss, så att drakslingan och övriga utsmyckningar har en plan relief. Det är en teknik som man använde till mjukare sandsten i bland annat Tyskland och England. Reliefer i nordisk stil är annars utförda i kalksten eller sandsten. Den enda direkta europeiska parallellen är irländska granitkors. Själva runinskriften är också utförd efter västeuropeisk tradition, istället för den traditionella lodrätta eller bandformade texten har denna sten text i vågrätta linjer. Detta följer latinsk form och efterliknar därmed ett dokument nedskrivet på pergament. Preben Meulengracht Sørensen har påpekat, att detta markerar en förändring beträffande det sätt runstenen användes till. Traditionellt hade inskriftens ändamål varit att beskriva och hålla fast, men denna sten hade ett kommunicerade ändamål; den skulle berätta kungens budskap. Texten lyder på nusvenska "Harald kung lät göra dessa kummel efter Gorm, sin fader, och efter Tyrvi (Thyra), sin moder. Den Harald som lagt under sig hela Danmark och Norge och som kristnade danerna."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.