Bangård på Svartön vid Luleå station. Malmviadukterna byggas om. Nya viadukterna, Fack 5 nr 20 A. 1888-03-12 det första malmtåget kom ned till Luleå. Stationshuset färdigtbyggdes 1887. Exploateringen i malmgruvorna började öka. Kapaciteten har successivt också ökat genom förstärkning av bana, broar, mötesstationer och elektrisk drift.
Från 299 kr
Bangård på Svartön vid Luleå station. Malmviadukterna byggas om. Nya viadukten, Fack 5 nr 21. 1888-03-12 det första malmtåget kom ned till Luleå. Stationshuset färdigtbyggdes 1887. Exploateringen i malmgruvorna började öka. Kapaciteten har successivt också ökat genom förstärkning av bana, broar, mötesstationer och elektrisk drift.
Malmupplag i Luleå station. 1888-03-12 det första malmtåget kom ned till Luleå. Stationshuset färdigtbyggdes 1887. Exploateringen i malmgruvorna började öka. Kapaciteten har successivt också ökat genom förstärkning av bana, broar, mötesstationer och elektrisk drift. Malmbanan byggdes av Sverige & Norges Järnväg. Ångdriven kran.
En av de två gamla ugnarna, förmodligen "ettan" (den äldsta av de två ugnarna). Bilden visar ugnens baksida. De två äldre ugnarna stod i götvalsverket. "Ettans" ugn togs i bruk då götvalsverket igångkördes 1889 och användes tills den togs ur drift under senare delen av 1950-talet.
Pershyttan (Gamla Pershyttan) den 17 maj 1937. Hyttan i byn Pershyttan, vilken kallas "Pershytte hytta", är synlig i bakgrunden. Verksamheten (järnframställningen) är fortfarande i drift. (Den lades dock ner år 1953.) I förgrunden syns en välskött trädgård med några nyutslagna lövträd, vilka troligtvis (till största delen) är fruktträd.
Trollhättans kraftstation även kallad Olidans kraftverk. Olidestationen är den äldsta bland de av staten byggda och ägda vattenkraftsanläggningarna. 1906-års riksdag tog utbyggnadsbeslutet, och arbetet startade samma år. Stationen uppfördes i 3 steg, varav de 4 första togs i drift 1910. Ytterligare 4 aggregat ingick i den andra utbyggnadsetappen som gjordes 1912-1914. Den tredje etappen om 5 aggregat slutfördes 1918-1921.
Interiörbild av turbiner i maskinsalen. Trollhättans kraftstation kallas även Olidans kraftverk. Olidestationen är den äldsta bland de av staten byggda och ägda vattenkraftsanläggningarna. 1906-års riksdag tog utbyggnadsbeslutet, och arbetet startade samma år. Stationen uppfördes i 3 steg, varav de 4 första togs i drift 1910. Ytterligare 4 aggregat ingick i den andra utbyggnadsetappen som gjordes 1912-1914. Den tredje etappen om 5 aggregat slutfördes 1918-1921.
Interiörbild av maskinsalen. Trollhättans kraftstation kallas även Olidans kraftverk. Olidestationen är den äldsta bland de av staten byggda och ägda vattenkraftsanläggningarna. 1906-års riksdag tog utbyggnadsbeslutet, och arbetet startade samma år. Stationen uppfördes i 3 steg, varav de 4 första togs i drift 1910. Ytterligare 4 aggregat ingick i den andra utbyggnadsetappen som gjordes 1912-1914. Den tredje etappen om 5 aggregat slutfördes 1918-1921.
TGOJ Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund järnvägar tre turbinånglok posserar utanför lokstallarna. Loken var tillverkade av Nydqvist & Holm i Trollhättan, NOHAB. Lok TGOJ M3t 71 levererades till OFWJ 1931, lok TGOJ M3t 72 och TGOJ M3t 73 levererades 1936 till TGOJ. Loken var i drift fram till 1953.
KNJ, Krylbo - Norbergs Järnvägs lokstall. KNJ drift- och godsbangård, självständig station ett år innan. Ett stationshus byggdes, arkitekt Axel Kumlien, men användes aldrig som sådant utan blev personalbostad. KNJ lok 1. namnet på loket var Casimir Petre. Tillverkat 1891 av Nohab. Tillverknings nummer 326. Skrotades 1964.
SRJ Mv 134 tillverkad av AB Svenska Järnvägsverkstäder för Stockholm-Roslagens Järnvägar. Här lastad på SJ Ob 35187. Motorvagnen råkade 1948-01-07 ut för en kollision vid Bällsta bro. Den skickades till AB Svenska Järnvägverkstäderna i Falun för reparation. Bilden visar den färdigreparerade motorvagnen upplastad på SJ Ob 35187 för vidare transport till Stockholm Ö. I juli 1948 var motorvagnen åter i drift på SRJ.
Medaljörer i samband med Arboga Mekaniska Verkstads 100-årsjubileum Namnförteckning på medaljörerna på bild 14495 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet.
Baksidan till fotografiet av familjen Broman, med anknytning till Arboga Mekaniska Verkstad. Framsidan: AKF-14460 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet.
Gruppfoto av medlemmarna i Arboga Mekaniska Verkstadsklubb 1919-1934 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet.
Medföljande text: "Arbetare vid Myrens Mekaniska Verkstad, Strömstad. Fr v Erik Antonsson, Erik Ljungqvist, Axel Winter, Arvid Jansson, Anders Andersson, Erik Nilsson, Anders Winter, Arne Antonsson, Bertil Forsberg, Frank Olsson, Allan Ljungqvist och okänd. Längst fram, mitt i bilden, skepparen på båten, Karl Hansson. Vid verkstaden byttes motor och däck på båten (bogserbåt). Längst bak i bild syns ett gammalt sillsalteri. Till höger i bild ligger Strömstads Lerkärlsfabrik (vid den tiden ej i drift). Bild tagen 1938. Originalfoto tillhörande Allan Ljungqvist, Strömstad".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.