Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Canada, 1960. Motiv av St. Lawrence Seaway: "Maple leaf", Kanadas nationella emblem, på bakgrund av Lake Michigan, Lake Superior o. Lake Huron (t.v.). USA.s nationella emblem: örnen på bakgrund av Lake Erie o. St. Lawrence River. (t.h.) - Symbol för kanadensisk och amerikansk samarbete vid invigning av s.k. "St. Lawrence Seaway."
Från 299 kr
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från U.S.A., 1947. Motiv av Fregatten "Constitution" - s.k. "Old Ironsides" i USA-flottan efter arkitekt teckning. - t.v. och h.: skeppets kanoner: 24-punding- överst: 16 stjärnor: symbol för 16 delstater i USA i 1797 150-årsminne av stapellöpningen: 1797-1947.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Italien, 1932. Motiv av Samling av verktyg Symbol för gemensamt arbete (t.v. och t.h.): romerska "fasces" eller spöknippen: emblem för italienska Fascistpartiet.- "Serie: 10-årsminne av Fascistregeringen och marschen mot Rom, 1922-1932."
"Kokkatäcke". I Västsverige kunde tupp kallas kokk; jämför engelskans cock. Täckets spegel är fylld av återkommande tuppar och en urnliknande symbol i ett rutsystem. Bård av Kristusmonogrammet IHS med törnekrona runtom. "1761 KAD" invävt i bården i nerkanten. En geometrisk bård samt frans i båda kortändarna. Vävt i två våder med söm på mitten på längden.
Johannes Johansson Oinoinen, N:a Viggen. Nitaho-Jussis begravning. F.16-5-1874. D.13-2-1965. Jordfästningen ägde rum i Nyskoga kyrka, lördagen den 27-2-1965 kl.14.00. Skogsarbetaren, målaren och vandraren Nitaho-Jussi av presidenten Kekkonen utnämnd till riddare av Finlands Lejon Orden såsom symbol och för de sista 15 ännu finsktalande i Värmland fd Finnskogen.
En grupp män framför något slags monument där en båge med kunglig symbol, kungakrona och texten "Brödrafolkets väl" (Oscar II:s valspråk) monterats till ett stenfundament. Männen har klivit upp på monumentet och några sitter på bänkar nedanför. (Se även bild HB663)
En grupp män framför något slags monument där en båge med kunglig symbol, kungakrona och texten "Brödrafolkets väl" (Oscar II:s valspråk) monterats till ett stenfundament. Männen har klivit upp på monumentet och några sitter på bänkar nedanför. (Se även bild HB658)
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärken från F.N., 1955. Motiv av "Spirit of flight" symbol för flygning med världskarta och ICAO/ OACI. Den vanliga bården med United Nations på 5 språk. 10-årsminne av grundandet av den internationella civila luftfartsorganisationen. ICAO/ OACI. ICAO; akronym för International Civil Aviation Organisation (engelska). OACI; akronym för Organisation de l´aviation civile internationale (franska) och Organización de Aviación Civil Internacional (franska). "Förstadagsbrev" från F. N. stämpel F.N.'s loggan, lagerbladskrans från New York, från 1955.
Porträtt av Elfrida Andrée, en av de första kvinnliga telegrafisterna vid Telegrafverket med anställning men också den första kvinnliga domkyrkoorganisten i Sverige och en framstående kompositör. Hon har blivit en symbol för alla kvinnor som sedan fick anställning inom statlig tjänst, tyvärr inte först och främst på grund av sina kunskaper och färdigheter utan främst med anledning av att de var en billigare arbetskraft än männen.
Liljesten, medeltida gravhäll av kalksten, försedd med en framställning av en stiliserad växt, ofta i form av ett träd. Framställningen är sammansatt av ornament som var vanliga under medeltiden, bl.a. den franska liljan. Ornamentiken är utförd i låg relief och fyller nästan hela gravhällens yta. Överst finns ofta ett kors. Ornamentet brukar tolkas som symbol för livsträdet. I Sverige förekommer denna framställning nästan uteslutande i Västergötland. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=241471
"Nämndemän i tingshuset", enligt bildförteckningen. Men väggmålningen bakom pulpeten kröns med "IOGT" och på tavlan står det också om godtemplare. På pulpeten finns ingen våg som symbol för rättvisan, utan kors, ankare och hjärta som användes flitigt inom nykterhetsrörelsen (frö tro, hopp och kärlek). På pulpeten står en vas med rosor och tre av männen har rosor fästa på kavajen. Således förefaller det snarare vara ordensmän inom IOGT.
Gustav Vasa - 1523–1560
Mausoleum, Studiematerial, Fotografi, Photograph
Denna port är tillkommen då långhuset byggdes på 1220-talet. Den kallas "Dopporten" eller "Klockarporten". Det första namnet är troligen äldst. Förr stod dopfunten här innanför och det nyfödda barnet döptes och kvinnan blev kyrktagen efter förlossningen innan de fick komma vidare in i kyrkan. När klockaren efter 1595 bosatte sig i prästgården, gick han in genom denna port. Porten är romanskt rundbågig med ett s k språng med kolonetter, vilka står på baser i form av urnor. Ovanför kolonetterna sitter reliefhuggna kapitäl. Det östra är prytt med en huggen örn som biter i vulsten den står på. Det västra kapitälet är mycket inttressant. Det avbildar t v det gotländska lammet med korsfanan. Lammet har uppåtstående horn, vilket visar att det är en tacka. Tackan är symbol för evigheten eftersom det är kvinnan som för livet vidare. Lammet betecknar också den kristna församlingen och är symbol för det Goda. T h avbildas belätet, symbolen för det Onda. Mitt emellan sitter den lilla ängsliga människan med händerna för bröstet och odjurets klofösedda tass över huvudet och vet inte vilken makt hon skall välja!
En månad senare hade Masse möjlighet att komma ut och se det färdiga agtaket. Här ser man hänglorna, som är kortare och glesare än de på norra Gotland. Vindskaidsraftarna avslutas inte med en okvistad topp av gran ,tall, eller ene så som man gör norrut. Takkransen syns dåligt, det är mer som sticker upp på taket. Kransen är en oerhört viktigt symbol. Den har left kvar sedan äldre järnålder, då man var soldyrkare. När ett hus var färdigbyggt på den tiden, hängde man upp en bild av Gud på huset, en solskiva eller en solkrans, för att Gud skulle skydda huset. Det har man fortsatt med trots flera religionsbyten ända fram mot 1900-talets slut, då man tyvärr har tappat den traditionen.
Storgatan i Linköping. Vy mot öster vid skärningen med Repslagaregatan. Gården närmast till vänster uppfördes i slutet av 1700-talet av garvaren Magnus Söderqvist. I området, nuvarande kvarteret Braxen, hade det upplysningsvis länge bedrivits garveriverksamhet och gjorde ännu så när bilden togs 1904. Ett helt annat tillkännagivande är att den nämnda fastigheten utgjorde bostad för kanalbyggaren Baltzar von Platen med familj under åren 1816-1827. Fastigheten bortom den Söderqvistska rymde mycken historia. Det var tidningen Östgötens första hus i Linköping och därifrån lät den frispråkige grundaren Isidor Kjellberg sprida sina radikala åsikter, så till den grad att han 1881 dömdes till fängelse i ett tryckfrihetsmål. Som ett minne av hans tid i USA, och som symbol för obundenhet, kan skarpsynta skönja kopian av Frihetsgudinnan på fasaden. Stundom lät Kjellberg även flankera den med både svenska såsom den amerikanska flaggan.
Väderkvarnar står oftast på gravfält för att gravfält är högt belägna och man får då mer vind. Kvarnen närmast fotografen är en stubbkvarn. Stubbkvarn (även kallad fot- eller stolpkvarn) är en äldre typ av väderkvarn, som utmärks av att hela kvarnhuset vrids kring en "stubbe" eller "stolpe". "Stubben" kan vara av trä eller sten. Kvarntypen är mycket vanlig på Öland, för vilken "ölandskvarnen" kommit att bli en symbol. På ön finns ännu över 300 sådana kvarnar bevarade. Merparten av dem är byggda under 1700-talet. Enstaka stubbkvarnar men sammantaget ganska många finns bevarade runt om i främst norra Europa. Stubbkvarnen var jämförelsevis enkel att konstruera, och byggdes ända in på 1900-talet, ofta som husbehovskvarnar. Kugghjulen, såväl det stora (kronhjulet) och det lilla (trellan eller lyktan) tillverkades helt eller nästan helt av trä.
Väderkvarnar står oftast på gravfält för att gravfält är högt belägna och man då får mer vind. Kvarnen närmast fotografen är en stubbkvarn. Stubbkvarn (även kallad fot- eller stolpkvarn) är en äldre typ av väderkvarn, som utmärks av att hela kvarnhuset vrids kring en "stubbe" eller "stolpe". "Stubben" kan vara av trä eller sten. Kvarntypen är mycket vanlig på Öland, för vilken "ölandskvarnen" kommit att bli en symbol. På ön finns ännu över 300 sådana kvarnar bevarade. Merparten av dem är byggda under 1700-talet. Enstaka stubbkvarnar men sammantaget ganska många finns bevarade runt om i främst norra Europa. Stubbkvarnen var jämförelsevis enkel att konstruera, och byggdes ända in på 1900-talet, ofta som husbehovskvarnar. Kugghjulen, såväl det stora (kronhjulet) och det lilla (trellan eller lyktan) tillverkades helt eller nästan helt av trä.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.