Korsnäs AB Den första pappersmaskinen under uppförande 30 oktober - 1928
Från 299 kr
Mellan gatuhusen till Sankt Larsgatan 24 och 22 skymtar den äldre fabriksbyggnaden till en storindustri i Linköping. Ullholms strumpfabrik var dock sedan början av 1950-talet etablerad i en då ny anläggning utmed Industrigatan. Från slutet av 1960-talet drev Berndt Persson färghandel i det så kallade Odd Fellow-huset till höger. Foto 1973.
Platsen för gamla Lackarebäcks gård rakt fram till höger i bild. Bilden är tagen från Safjället över Lackarebäck småindustri och företagspark. Lackarebäcks gård hade en stor trädgård. Området blev platsen för flera trädgårdsmästerier som anlades vid 1900-talets början. Efter andra världskriget omvandlades området från jordbrukskaraktär till bebyggelse av småindustrier. Trädgårdarna är ett minne blott. Den enda kvarvarande äldre byggnaden är ett vitt bostadshus, det ligger idag bakom de moderna kontorsbyggnaderna.
Bondarp
Frimärksförlaga till frimärket Ingenjörskonst och Industri, utgivet 27/5 1963. Övre raden från vänster: symboler för järn, elindustri, arkitektur, vattenkraft, bly, skogsindustri. Nedre raden: Svavel, guld, koppar, verkstadsindustri. Originalteckningar utförda av konstnär Pierre Olofsson. (I Postmusei samlingar). Foton 6/6 1963. Originalteckning 2) Lavering 25,2 x 29,5 cm (17 x 24). Valör 35 öre.
Frimärksförlaga till frimärket Ingenjörskonst och Industri, utgivet 27/5 1963. Övre raden från vänster: symboler för järn, elindustri, arkitektur, vattenkraft, bly, skogsindustri. Nedre raden: Svavel, guld, koppar, verkstadsindustri. Originalteckningar utförda av konstnär Pierre Olofsson. (I Postmusei samlingar). Originalteckning 1) Lavering 21,5 x 27,5 cm (17 x 24). Valör 35 öre.
Medelplana 60:1-2
Medelplana 60:2
Medelplana 60:1
Teckning av Falu koppargruva, 1687. Koppar har brutits i Kopparberget minst sedan 1200-talet. Under 1600-talet var Falu gruva Sveriges största arbetsplats och en hörnpelare i stormaktsbygget. Fram till 1687 bedrevs brytningen mestadels i dagbrott. Man började dock spränga på 1620-talet. Till en början skedde detta planlöst och det anlades gruvgångar in under dagbrotten. Midsommarhelgen 1687 störtade dagbrotten samman, ner i gruvgångarna. Än idag är gropen efter detta 500 meter bred och ungefär 100 meter djup. Då alla arbetare hade ledigt för helgen krävdes inga dödsoffer. Under 1800-talet utökades verksamheten med skogs- och pappersindustri. 1992 slogs Stora Kopparberget samman med finska Enso och blev en renodlad skogsindustri. Idag, 2024, tllverkas endast den berömda slamfärgen i Falun. Gruvan har i stället utvecklats till en stor turistattraktion. Sedan 2001 är Falu koppargruva ett av UNESCOs världsarv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.