Norra bodlängan till Bryggerigården vid Pukebacksgatan i Skänninge. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1952. Gårdens samtliga hus, inklusive den pampiga huvudbyggnaden, revs under 1960-talet.
Från 299 kr
Viby i en tid då den öst-västliga byvägen ännu var farbar mot Dragestad och vidare mot Skänninge. Hitom kyrkan skymtar ortens skolhus och till höger Källgården.
Hallsberg - Motala - Mjölby Järnväg, HMMJ. Lok 3 eller 4 med gruståg på järnvägsbron över Svartån vid Älvkulla på linjen mellan Mjölby och Skänninge.
Vy mot sydost över byggnation vid Tenstaplan och i kvarteret Bränninge mot tvåvåningshus i kvarteret Tisslinge. Höghus är under uppförande i kvarteret Skänninge.
Östergötlands Län - Handmålad Historisk Karta sent 1600-tal
Porträtt av Fredrik Wilhelm Metzén. Född i Linköping avlade han doktorsexamen i Uppsala 1863 och tjäntgjorde från samma år som adjunkt vid läroverket i Norrköping. Efter prästvigning 1866 i tjänst som kyrkoherde och vidare kontraktsprost i Skänninge. Även riksdagsman i Andra kammaren för Vadstena, Skänninge, Söderköping, Motala och Gränna. Från 1867 gift med Elvira Wavrinsky.
Porträtt av häradshövding Anders Nikolaus Rothman. Född 1832 i Kalmar som son till Johan Gabriel Rothman och Maria Wilhelmina Schultzberg. Gift 1868 med Maria Charlotta Curman. Studerade i Lund och avlade kameralexamen 1852, hovrättsexamen 1856 och blev sedan vice häradshövding 1862. Fortsatte sin karriär i Skänninge stad med att bli rådman, magistratssekreterare och notarius publicus 1866, tillförordnad häradshövding 1891 och ordinarie häradshövding 1902. Rothman var även kamrer och ombudsman i Göstrings härads och Skänninge stads sparbank 1873 1888 och senare ledamot i styrelsen för Östergötlands enskilda banks expeditionskontor i Skänninge. Död i december månad 1906.
Porträtt av Filip Löfgren. Född i Stockholm men uppvuxen i Linköping där fadern innetjänst inom posten. Familjen flyttade till Skänninge 1871 men Filip var åter i Linköping vid årssluten 1880 för tjänst som teckningslärare vid stadens läroverk och Ljungstedtska skolan.
Utmed Linköpingsgatan i Skänninge har gatans nummer 7 vänt sin tidstypiska fasad mot passerande sedan 1865. Huset inrymde en gång i tiden folkskola och i ett senare skede apotek. Foto 1952.
Under åren 1959-60 revs all äldre bebyggelse mellan Stora torget och Tvärgränd i Skänninge. Lätt att i en eftertid ha synpunkter men i tiden ansågs behovet av affärsverksamhet invid torget överordnad.
Solbergsstugan i Skänninge. Här i Hembygdsparken som var stugans placering mellan åren 1928 till 1985. Ursprungligen från godset Solberga i Veta socken. År 1985 flyttades byggnaden ånyo, nu till Sjölingården.
Ögonblick från Skänninge marknad 1959. Gudsbudskap vid sidan av försäljning av korta varor. Marknaden hålls traditionsenligt första onsdagen och torsdagen i augusti månad, vilket i stort motsvarar äldre tiders Olofsmäss.
Del av Skänninge 1960 där kvarteret Rätten mellan Stora torget och Tvärgränd precis rivits av och husresterna bortforslats. Nu väntar nya och moderna hus med försäljning och service i gatuplanet.
Ögonblick från Skänninge marknad 1959. En kvinnlig akrobatikgrupp visar upp sina halsbrytande konster. Marknaden hålls traditionsenligt första onsdagen och torsdagen i augusti månad, vilket i stort motsvarar äldre tiders Olofsmäss.
Miljön utmed Vistenagatan i Skänninge har lyckligtvis fått behålla delar av sin forna charm. Här en vy mot gatans nummer 13 och 15 som de tog sig ut 1952.
Parti av Follinegatan i Skänninge den snörika vintern 1959. Mellan adresserna 26 och senare rivna 24 tvekar ett par kampar inför gatans slaskföre. Redan där står ett modernare åk parkerat i form av en Ford Escort.
Gårdsinteriör från Vadstenagatan 4 i Skänninge. Om inte idylliskt så ändå fridfullt, men snart ska den nya tiden komma ikapp de gamla husen. På platsen uppfördes det affärs- och bostadskomplex som bland annat länge inrymde stadens systembutik.
Gårdsinteriör från den sista stadsbondegården i Skänninge, belägen i hörnet av Helgonagatan och Gullringsgatan. Gården revs i slutet av 1950-talet. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1938. Vy från väster.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.