Teckning av Falu koppargruva, 1687. Koppar har brutits i Kopparberget minst sedan 1200-talet. Under 1600-talet var Falu gruva Sveriges största arbetsplats och en hörnpelare i stormaktsbygget. Fram till 1687 bedrevs brytningen mestadels i dagbrott. Man började dock spränga på 1620-talet. Till en början skedde detta planlöst och det anlades gruvgångar in under dagbrotten. Midsommarhelgen 1687 störtade dagbrotten samman, ner i gruvgångarna. Än idag är gropen efter detta 500 meter bred och ungefär 100 meter djup. Då alla arbetare hade ledigt för helgen krävdes inga dödsoffer. Under 1800-talet utökades verksamheten med skogs- och pappersindustri. 1992 slogs Stora Kopparberget samman med finska Enso och blev en renodlad skogsindustri. Idag, 2024, tllverkas endast den berömda slamfärgen i Falun. Gruvan har i stället utvecklats till en stor turistattraktion. Sedan 2001 är Falu koppargruva ett av UNESCOs världsarv.
Från 299 kr
Barn på konstutställning 12 april 1966 Två långbord har skjutits samman till ett i en lokal. Vid detta bord sitter en man med glasögon en pojke samt en kvinna. De har papper och pennor framför sig på bordet. Ett antal stolar står runt bordet. Bakom dem sitter en dam och en herre på varsin stol. Herrn bär glasögon och damen bär hatt. Till höger i bakgrunden står ett högt bord. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
'Bildtext: iskilar (?) i D1-sand. Obs! ligger stratigrafiskt högre upp än vindslipade stenarna, som iakttagits på lägsta höjd 9,5 meter över havet. :: D1 och D2 korridoren. Nedre grustaget, norra väggen. Mjälaränden. :: Gränsen mellan D1 och D2 (9,5 m.ö.h.) är i jämnhöjd med mannens midja där man också ser en tydlig skillnad i struktur mellan lagren. :: :: Bilderna med fotonr. 7061:7-8 hör samman och har samma bildtext. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7061:1-14. Serien består av material från Åke Hillefors (inkommet 2004).'
Fotografier från aktiviteter på Varbergs skjutbana, som låg sydöst om Nya Påskbergets friluftsområde. Bilden var publicerad i Hallands Nyheter,1943-05-10: "Varbergs hemvärn segrade i går i korporationsskyttet". Bildtexter: Bild 1: "Löjtnant Liljefeldt radar upp skyttarna"; Bild 2: "En grupp i skjutställning"; Bild 3: "Landsfiskal Viktor Olsson plockar samman hylsorna"; Bild 4: "Tandläkarna gör sig i ordning för skjutning" Tandläkare Ankolm? Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Tingshuset i Falkenberg från 1907 på Nygatan 41, sett från gården. De två häradsrätterna Årstad och Faurås gick då samman till ett tingslag och lät uppföra detta gemensamma tingshus. Arkitekt var Fredrik Dahlberg och Nilsson byggmästare. Byggnaden är ett av få L-formade tingshus i landet. Tingssalen har placerats i en av de utskjutande huskropparna och markeras obetydligt genom de något större fönstren. Huvudentrén vetter mot gatan. (Se även bildnr VMA11716 D81)
Rangerbangårdens Östligaste del. En rangerbangård är en större godsbangård där olika vagnar kopplas samman till olika utgående godståg. Rangering är en form av växling, som syftar till att bilda tåg av vagnar som ankommit med andra tåg eller från lokala kunder. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Till vänster Lasarettsparken och Järnvägsgatan eller Rantavägen. Den större byggn. är S:t Olofsgatan 11, den mindre byggn. framför var Hultings hus. Det mörkare partiet i förgrunden är Falebäcken. Den kom från Annedal, flöt genom lasarettsområdet ned till Ället. I kvarteret Fabrikören (vid Forss fabriker) flöt den samman med Ällabäcken. Falebäcken vid nuv. Frejagatan fanns kvar 1904, varför fotot varit tagit senast detta år. Byggnaden närmast: Gamla slöjdskolan bygges (omkr. 1890-1900).
Rangerbangården i Malmö. En rangerbangård är en större godsbangård där olika vagnar kopplas samman till olika utgående godståg. Rangering är en form av växling, som syftar till att bilda tåg av vagnar som ankommit med andra tåg eller från lokala kunder. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Växlingsrygg på Rangerbangården i Malmö. En rangerbangård är en större godsbangård där olika vagnar kopplas samman till olika utgående godståg. Rangering är en form av växling, som syftar till att bilda tåg av vagnar som ankommit med andra tåg eller från lokala kunder. Trafikens utveckling har påverkat nödvändiga utvidgningar och moderniseringar. Under åren 1931-1933 i samband med bangårdens elektrifiering utfördes omfattande utvidgning av rangerbandgården, vilken försågs med växlingsvall, ett lokstall för elektrolok och en gatuviadukt.
Umeå station. Klockan är 13.43 och persontåg 2774 har ankommit från Holmsund och om 9 minuter skall det avgå mot Vännäs. Vagnarna håller på att växlas samman och längst bort på spår två håller J-loket på att växla fram resgodsvagnen F1 som skall kopplas framför resten av tåget som står vid plattformen. Vagnarna är SJ C3e 2536, SJ C3d 2178 och SJ BC04 1737.
Henrik Palme (1841-1932), grundare av Djursholm. Han var son till landssekreterare Christian Adolph Palme i Kalmar (18111889). Hans bror Sven (1854-1934) var farfar till statsminister Olof Palme (1927-1986). Då miljön i Stockholms innerstad blev allt sämre genom ökat befolkningstryck. Stora hyreskaserner och tättbebyggda gårdar var vanliga. Henrik Palme ansåg att de som kkunde borde söka sig bort och köpte i detta syfte Djursholms gods 1889. Här anlade han, samman med Oscar Ekman och Louis Fraenkel, en villastad efter mönster från de "garden cities" han studerat i USA. För att möjliggöra utflyttningen anlades Roslagsbanan, numera en del av Saltsjöbanan.
År 1894 anlades sulfatfabriken. År 1900 sulfitfabriken. Både sulfat och sulfitmassa var i produktion år 1901. En terpentinfabrik år 1903. År 1909 en sprit-fabrik, år 1912 kvistpappersbruket. Under 1920-talet moderniserades Sulfat- och sulfitfabrikerna. 1931 stod en blekerianläggning klar. År 1932 pesenterades ett blekt barrsulfatmassa, som blev känd över världen. År 1961 presenterades ett blekt lövträd (björk) sulfatmassa. Fabriken har under hela 1900-talet byggts ut ett antal gånger. Tillverkning av sulfitmassa lades ner 1976. Fluff är en specialtillverkning för bland annat hygienprodukter och startade år 1969. Stora Kopparberg gick 1998 samman med finländska Enso vilket resulterade i Stora Enso.
Bostadskongress. 9 augusti 1945. Ericssonska stiftelsen byggdes på 1920-och 1930-talet mellan Floragatan och Banérgatan som bostäder för äldre utan egna medel. Joh. och Elisabeth Ericssons donationsfond grundades genom testamente av grosshandlaren Emil Ericsson till minne av hans föräldrar. 24 lägenheter i fyra envånings-hus av trä invigdes, april 1928. Huvudbyggnaden i två våningar och två envåningshus av sten invigdes 1934 och anläggningen, ritad av Gunnar Wetterling. Samman-lagt 68 lägenheter med ett rum och kök, en samlingsal och vaktmästarbostad. Stiftelsens byggnader övergick 1981 i Gavlegårdarnas ägo. De har på senare tid använts som studentbostäder efter ombyggnad och restaurering. Envåningslängorna har byggts om till större hyres-lägenheter.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.