Gävle Stads Gasverk, 20 mars 1946. Gasmästare Simpson. Det första gasverket byggdes 1861 för att förse Gävle med gatubelysning och innerbelysning i offentliga lokaler. Gasljus användes sällan i hemmen, där fotogenlampan användes till att elektriciteten slog igenom på 1900-talet. Gävle använde gaslyktor för gatubelysning ända fram till andra världskriget. I mitten av 1930-talet fanns det drygt 1100 gaslyktor i Gävle. Gasverket leverrerade gas fram till 1966 då produktionen lades ned på grund av dålig lönsamhet.
Från 299 kr
Timmer och stenar som framkommit i schakt G på sydsluttningen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1942. Utgrävningarna vid Rumlaborg bedrevs i Huskvarna hembygdsförenings regi nästan varje år mellan 1931 och 1942. Tidigare år hade strukturer som framkommit täckts med halm innan schakten fylldes igen men 1942 rådde foderbrist på grund av kriget. Därför täcktes anläggningarna med ett lager av grenar och smala stammar av gråal.
A P Lindberg flyttade till Anundgård senast 1905 och övertog affären som drevs till 1967. De 11 vykorten i denna accession kommer från affärens varulager, som tidigare varit gästgiveri och skjutsställe. Även huset t h har tidvis varit bostadshus. Lilla huset till höger är bagarstugan på vars grund ett bostadshus byggdes på 1940-talet. Det vita huset är det som ligger i vinkel med Filadelfia. Uppgifterna har Sundsvalls museum fått av donatorn B Lindberg 1987.
Bild tagen på kvällen i skyltfönstren hos Ekelöf & Svensson AB. 1872 etablerade fröknarna Hilda Ekelöf och Carolina Svensson en detaljaffär i manufaktur. Vacklande hälsa gjorde att firman 1897 överläts till Wilh. Welin som skapade nya avdelningar, till exempel flaggtillverkningen (1900) och en syatelje för klänningar (1905) samt en modeaffär (1914) där bland annat Josefin Baker gick modell. Sommaren 1999 lades verksamheten ner på grund av olönsamhet. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945 och Värmlands Folkblad.
Pix har sin grund i firman Ericsson & Rabenius som 1897 började göra karameller, konfektyrer, marmelad och saft under ledning av Wilhelm Ericsson på Söder. 1913 lärde Wilhelm Ericsson känna ordet pix, latinskt ord för tjära, som fick bli produktnamn för de halstabletter som fick just namnet Pix. Flyttade 1915 till Hantverkargatan, 1919 till Pix AB och Pixtabletten blev huvudprodukten. Den såldes även på export. "DRUVITIN, druvsaft". Juni 1939.
"Kloare Ingrid" vid stugan i Åkaremossen där hon bodde med sin son Erik (1900-1966). Han köpte sig en kamera kring 1930 och började fotografera trakt och folk. Stugan låg på ofri grund långt upp i skogen ovanför Järlövs gård i Veddige och de var fattiga. Fåren gick på skogen och där fick de även ta bränsle. Vid stugan odlades säd och potatis. Inger dog 1945 och Erik bodde därefter kvar ensam tills han själv gick bort 1966.
Statens Järnvägar, SJ järnvägsolycka i Kil tåg 4872 den 14 januari 1949 Tåget, som bestod av 60 vagnar och hade en tågvikt av 1006 ton och var på väg Göteborg-Falun sammanstötte med ett tågsätt på grund av fellagd växel. Lokets vikt 80 ton. Inga nämnvärda skador uppstod å spår eller andra vagnar. Å loket skadades ej ens en fönsterruta. Elströmmen bröts ej genom olyckan.
matlagning, barn, kvinna, hydda, fotografi, photograph
Porträtt av länsmaskinist John Carlsson i Linköping. Hans yrkestitel kan behöva förklaras och finner sitt behov i industrialismens alltmer ökade mekanisering inom jordbruket. Hushållningssällskapet i Östergötland hade inrättat tjänsten redan 1875 men indragit den under 1880-talet på grund av ekonomiska skäl. Behovet av stöd till jordbrukare vid uppsättningar och reparationer av jordbruksmaskiner kvarstod dock och år 1888 återinfördes tjänsten ånyo och från 1891 innehades den av den avbildade John Carlsson. År 1905 utgav han "Rådgifvare för maskinägare, smeder och skötare ....". Foto omkring 1900.
Den originellt tredelade porten till Winbladhs hus vid Klostergatan i Linköping. Gården har fått sitt namn efter makarna Magnus och Hilma Winbladh, som var dess ägare från mitten av 1800-talet. Varför gatuhuset försågs med tre ingångar är oklart, men faktumet har givit huset det alternativa namnet Treportshuset. På grund av ändrad gatunumrering hade gården i förstone adressen Klostergatan 24, sedermera Klostergatan 40. Upplysningsvis plockades huset ned år 1957 och flyttas till friluftmuseets Gamla Linköping.
Porträtt av Niklas Fosser. Född som Niklas Andersson i bohuslänska Svarteborg 1835, där föräldrarna ägde ett hemman i byn Grinnås. Efter studier i Uppsala och namnbyte till Fosser, fann han på oviss grund änkan Maria Charlotta Holmqvist som i egenskap av efterleverska blivit ägare till Halleby säteri i Skärkind. Med säteriet som säte kom Fosser att tjäna sitt nya hemlän som landstingsman och vidare som östgötsk ledamot av riksdagen.
Gävle - Dala Järnväg, GDJ N3 64 På grund av de små vändskivorna vid GDJ levererades dessa massiva lok, som är i dag körbara museilok. Tillverkad av: AB Svenska Järnvägsverkstäderna i Falun 1930. Tillverkningsnr.: 359 Längd: 16,9 m. Ångtryck: 14 kg/cm* Mat. vikt: 58,6 tons Tjänstevikt: 64,8 tons Tendervikt: 13,5 tons DrivhjulsØ: 1,35 m. Kol: 4,7 tons Vatten: 13,8 m* Hastighet: 50 km/h Antal: 6 stk. Gävle - Dala Järnväg. Vid järnvägsspåret mellan Falun och Storvik.
Sterner och Blomquist AB, Malmö, 1944. Ett viktigt led i arbetet var den gamla motorns befriande från smuts, färg och olja. Sedan demontering verkställts nedsänktes motordelarna i rengöringstankar, där de genom kokning befriades från alla dessa föroreningar, var efter delarna gick till kontrollen. Där uppmättes slitaget för varje del med nogranna instrument och antecknadess på en undersökningsrapport, vilken sedan låg till till grund för renoveringens utförande.
Porträtt av Elfrida Andrée, en av de första kvinnliga telegrafisterna vid Telegrafverket med anställning men också den första kvinnliga domkyrkoorganisten i Sverige och en framstående kompositör. Hon har blivit en symbol för alla kvinnor som sedan fick anställning inom statlig tjänst, tyvärr inte först och främst på grund av sina kunskaper och färdigheter utan främst med anledning av att de var en billigare arbetskraft än männen.
När ÖSK "flög" ur cupen. Att åka ur en cupturnering är ju ganska vanligt men att i bokstavlig bemärkelse flyga ur den torde vara en sällsynthet. Det råkade emellertid ÖSK ut för 1947, då laget skulle flyga till Sandvik utanför Umeå men inte kunde, på grund av dimma. Matchen blev inställd och Sandvik förklarades en smula underligt som segrare. Det var första - och sista? - gången ÖSK anlitade flyget.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Ultraviolettmikroskopi och dess tillämpning inom biologi och medicin. Jättekromosomer från fruktfluga fotograferade vid 2600 Å. De genbärande delarna av kromosomerna synasom mörka tvärskivor på grund av sin höga halt ava nukleinsyror. Förstoring 2400 ggr. För mer info se: Nordisk Tidsskrift för Fotografi. 1944. s. 114.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.