Byggnadsarbetare HSB nybyggnad. Fastigheterna Wetterlinsgatan 15-21 byggdes samma tid och likadana. Sittande fr.vänster, Erik Gustavsson, Viktor Björnberg, Allan Falk, Gunnar Johansson, Martin Johansson, Bertil Fransson, Karl-Erik Augustson, stående från vänster Sigfrid Johansson, Gunnar Fahlgren, Karl Kvist, Gunnar Hjerp, Erik Johnsson, Arvid Karlsson, Henrik Gustavsson, Bertil Gustavsson.
Från 299 kr
scener, övriga
Norra Rottne och Södra Rottne var församlingar som båda hade små, bristfälliga träkyrkor. Behovet av nybyggnad hade diskuterats sedan mitten av 1700-talet. År 1779 sammanslogs de båda församlingarna under namnet Rottne. Året dessförinnan hade beslut fattats om nybyggnad av gemensam kyrka. Den plats som utsågs för den nya kyrkan låg nordost om den gamla kyrkan i Södra Rottne. Ritningar till kyrkan hade upprättats av Överintendentsämbetet. Kyrkan som fick en gustaviansk prägel uppfördes 1780-1781 . Den är byggd i sten och vitkalkad. Långhuset med brutet tak avslutas med ett halvrunt kor i öster. Sakristian är byggd på norrsidan i nära anslutning till koret. Tornet i väster där huvudingången är belägen är försett med en hjälmformad huv samt tornur i de fyra väderstrecken och krönt av en mindre lanternin. De båda medeltida träkyrkorna revs. År 1825 fick den sammanslagna församlingen namnet Söraby.
Gamla telegrafen, revs 1966-1967. Baksidan fr. söder. Telegrafen hade länge sina lokaler i träkåken mitt emot Centralstationen på Järnvägsgatan 20. Telegrafverket och posten hade omväxlande första och andra våningen. Genom ägobyte förvärvade Telegrafverket tomt 13 i Kv S:t Staffan vid Bryngelsgatan, och nybyggnad där var klar 16 juli 1960 då Järnvägsgatan 20 upphörde att vara telegrafstation. Falköpings postkontor hade flyttat tidigare, nämligen 1929 och då till byggnad i samband med Stora hotellet i Kv Midgård vid Bryngelsgatan.
Vy över Karlstads varv, 30- eller 40-tal? Till höger vid inloppet till Inre hamnen ses Järnvågen som revs 1957. Till vänster om inloppet bredvid den ljusa byggnaden ses ett fartyg under nybyggnad på bädden. Till vänster därom ligger ett fratyg under reparation uppdraget på slipen. Till vänster om slipen ligger ett par fartyg sidoförtöjda vid utrustninmgskajen. Källa:Sjöfartsstaden Karlstad, En guide vid Kulturhusens Dag 2005. Utg. av Föreningen Karlstad lever. Fotografens ant: Varvet.
Söraby kyrka. År 1779 sammanslogs de båda församlingarna Norraby och Söraby under namnet Rottne. Året dessförinnan hade beslut fattats om nybyggnad av gemensam kyrka. Den plats som utsågs för den nya kyrkan låg nordost om den gamla kyrkan i Södra Rottne. Ritningar till kyrkan hade upprättats av Överintendentsämbetet. Kyrkan som fick en gustaviansk prägel uppfördes 1780-1781 under ledning av byggmästaren Peter Wiberg från Nottebäck och murmästaren Håkan Krasse.
År 1779 sammanslogs de båda församlingarna Norraby och Söraby under namnet Rottne. Året dessförinnan hade beslut fattats om nybyggnad av gemensam kyrka. Den plats som utsågs för den nya kyrkan låg nordost om den gamla kyrkan i Södra Rottne. Ritningar till kyrkan hade upprättats av Överintendentsämbetet. Söraby kyrka, som fick en gustaviansk prägel, uppfördes 1780-1781 under ledning av byggmästaren Peter Wiberg från Nottebäck och murmästaren Håkan Krasse.
Soarésällskapet på utflykt till Långesten. Strax intill Öresjös södra strand vid Långesten byggde Sofie Lundin detta hus för sin serveringsrörelse. Sofie och hennes dotter Lovisa hade startat servering i blygsam skala i en liten stuga intill denna nybyggnad. När Borås-Herrljunga Järnväg på 1890-talet ordnade en hållplats i närheten blev stället ett omtyckt utflyktsmål. Fotot visar ett uppklätt sällskap som tagit sig till Långesten en försommardag 1901. Kanske skulle man planera följande säsongs soaréer.
Byggnaderna till höger ingick i Björklunds anläggning med färgeri vid Ågatan och ullspinneri i träbyggnaden till höger. Den lilla byggnaden till vänster låg på Vitan 3b = Vitan 2 och var en garveribyggnad uppförd 1874 av garverigesäll A Bånge enligt stadsfullmäktiges protokoll. Den brandförsäkrades av Elias Andersson 1881. 1877 har som "ny egare" antecknats Walfrid From, som var "garfvare" och lät installera en bryggpanna i garveribyggnaden vid "Ettra ån" 1876. (C.E.) Byggnaden var beläggen på nuvarande Hallands Nyheters tomt. Byggnaden till höger ersattes av en nybyggnad, en tryckeribyggnad i 2 våningar, byggnadslov beviljades till Falkenbergs Posten 23 maj 1907. (CE)
Sölvesborg - Olofström - Älmhults Järnväg öppnades 1901 för allmän trafik. Samma år anlades station. Då byggdes en- och enhalvvånings stationshus i trä. Järnvägen förstatligades 1942. I slutet av 1950-talet ersattes stationshuset med en nybyggnad öster om banan. Stationen och hela bangården är anpassade efter industriomgivningen bland annat Svenska stålpressnings, plåtpressverk, emaljeringsverk, träullfabrik, såg, kvarn och kraftverk. Persontrafiken lades ned 1984 och bandelen Sölvesborg - Olofström revs upp. Idag trafikeras bandelen Olofström - Älmhult med godståg från Volvo till Göteborg och gent samt tåg med skrot från Volvo av Stena Metall.
Sölvesborg - Olofström - Älmhults Järnväg öppnades 1901 för allmän trafik. Samma år anlades station. Då byggdes en- och enhalvvånings stationshus i trä. Järnvägen förstatligades 1942. På 1950-talet ersattes stationshuset med en nybyggnad öster om banan. Stationen och hela bangården är anpassade efter industriomgivningen bland annat Svenska stålpressnings, plåtpressverk, emaljeringsverk, träullfabrik, såg, kvarn och kraftverk. Persontrafiken lades ned 1984 och bandelen Sölvesborg - Olofström revs upp. Idag trafikeras bandelen Olofström - Älmhult med godståg från Volvo till Göteborg och gent samt tåg med skrot från Volvo av Stena Metall.
Stations trädgårdsplantering. Sölvesborg - Olofström - Älmhults Järnväg öppnades 1901 för allmän trafik. Samma år anlades station. Då byggdes en- och enhalvvånings stationshus i trä. Järnvägen förstatligades 1942. På 1950-talet ersattes stationshuset med en nybyggnad öster om banan. Stationen och hela bangården är anpassade efter industriomgivningen bland annat Svenska stålpressnings, plåtpressverk, emaljeringsverk, träullfabrik, såg, kvarn och kraftverk. Persontrafiken lades ned 1984 och bandelen Sölvesborg - Olofström revs upp. Idag trafikeras bandelen Olofström - Älmhult med godståg från Volvo till Göteborg och gent samt tåg med skrot från Volvo av Stena Metall.
Sölvesborg - Olofström - Älmhults Järnväg öppnades 1901 för allmän trafik. Samma år anlades station. Då byggdes en- och enhalvvånings stationshus i trä. Järnvägen förstatligades 1942. På 1950-talet ersattes stationshuset med en nybyggnad öster om banan. Stationen och hela bangården är anpassade efter industriomgivningen bland annat Svenska stålpressnings, plåtpressverk, emaljeringsverk, träullfabrik, såg, kvarn och kraftverk. Persontrafiken lades ned 1984 och bandelen Sölvesborg - Olofström revs upp. Idag trafikeras bandelen Olofström - Älmhult med godståg från Volvo till Göteborg och gent samt tåg med skrot från Volvo av Stena Metall. Stationen har hela spårområdet inhägnat med staket för Volvo-Olofströmsverken.
Länslasarettet. Falköpings första lasarett öppnades den 15 oktober 1856. Före detta fanns endast ett länslasarett i Skaraborgs län, nämligen i Mariestad. Förutom bostad för läkare blev det endast 20 platser för den egentliga sjukvården och 10 platser för veneriskt sjuka. Särskild läkarbostad uppfördes 1869-1870. Den 8 januari 1881 uppläts en nybyggnad till upptagningsanstalt för sinnessjuka i Falköping. Helt nytt länslasarett invigdes 10 januari 1905. Den drivande kraften för dess tillkomst var dåvarande läkaren dr A.P. Westerberg. 97 patienter kunde nu inrymmas på lasarettet. Efter fullständig inredning fanns plats för 160 sjuksängar. Epidemisjukhus öppnades 1926 med 66 sjukplatser. Lasarettet har härefter ett flertal gånger utvidgats genom till- och ombyggnader, främst år 1935 och 1946-47.
Sölvesborg - Olofström - Älmhults Järnväg öppnades 1901 för allmän trafik. Samma år anlades station. Då byggdes en- och enhalvvånings stationshus i trä. Järnvägen förstatligades 1942. I slutet av 1950-talet ersattes stationshuset med en nybyggnad öster om banan. Stationen och hela bangården är anpassade efter industriomgivningen bland annat Svenska stålpressnings, plåtpressverk, emaljeringsverk, träullfabrik, såg, kvarn och kraftverk. Persontrafiken lades ned 1984 och bandelen Sölvesborg - Olofström revs upp. Idag trafikeras bandelen Olofström - Älmhult med godståg från Volvo till Göteborg och gent samt tåg med skrot från Volvo av Stena Metall. Stationen har hela spårområdet inhägnat med staket för Volvo-Olofströmsverken. På bilden syns SJ Y7 1237 och SJ Y7 1096 bland annat.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.