Manbyggnaden. Knuttimrad, klädd med panel av stående bräder med täcklister. Tak av 2-kupigt tegel. Rödfärgar med vita knutar, dörr- och fönsterfoder samt vitt takskägg och vita vindskivor. Glasverandan målad i vitt och brunt. Den övre bilden visar husets ursprungliga del, den undre även tillbyggnaden åt vänster.
Från 299 kr
Manbyggnaden på Ångermanlandsgården. Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. V
Vallens herrgård i Våxtorp socken sedd från Storsjön, där den ligger på en halvö med en vallgrav mot fastlandet. Godsets historia kan följas tillbaka till 1400-talet och i manbyggnaden (ombyggd vid 1800-talets början) ingår rester av medeltidsborgen som tidigare stod här.
Enligt noteringar: "5 oktober 1920. Arrendator Ernst Lyckert beställde bilden. Manbyggnaden troligen Bohusläns äldsta. Den är omnämnd i husesynsprotokoll 1733, men är förmodligen ännu äldre. Har varit kronogård och mönsterskrivarboställe. Senare friköpt och brukas nu av Sören och Evert Olsson." (BJ)
Enligt Lauboken skall manbyggnaden vara uppförd 1835, vilka kan stämma med husets byggnadsstil med brutet tak, frontespiser och rätt stora fönster, vilket blev moderna vid denna tid, se granngårdarna Bönde och Anderse. Men huset saknar sockel och skulle kunna vara höjt till detta utseende 1835. Det saknas stenhusresolution för gården. Det kan betyda att huset är byggt på 1780-talet, för många resolutioner saknas från den tiden. Eller så är manbyggnaden uppförd efter 1810 och i så fall kan det knappast ha byggts mellan 1810 och 1835, så fort byggde man sällan om. Gissningsvis är huset byggt på 1780-talet och höjt och moderniserat 1835. Det är lite asymmetriskt, vilket kan betyda en etapp i byggandet.
Denna soliga vårförmiddag har Masse avbildat manbyggnaden och brygghusflygeln. Han har ställt sig så att den andra flygelns skorsten syns mellan byggnaderna. Längst till höger skymtar smedjan. Här ser man att manbyggnaden är ganska smal och saknar sockel. Det skulle kunna innebära att den är äldre än tidigare angivits och vara byggd av av Johan Mattsson när denna part etablerades omkring 1830. På Gardells tid kan huset ha moderniserats genom att höjas, få tidsenliga fönster och utdraget tak. Köksbakbygget med vardagsingång uppförde säkerligen Nilssons. Brygghusflygeln har brant tegeltak och bör vara uppförd på Mattssons tid, kanske omkring 1860. Brygghusdelen närmast gaveln har en baksidesingång. På vindsvåningen hade man spannmålsmagasin, vilket syns på vädringsluckan. Vid gaveln står en märklig liten byggnad med flistak. Troligen var den en källare.
En stolt Per Olsson 57 år poserar utanför sitt nya hem. Men nytt verkar det inte riktigt vara. Huskroppen t v är otvivelsaktigt ny och byggd med långsidan mot landsvägen, så som man gjorde från 1800-talets slut och framåt, inte med långsidan mot ladugården, så som den gamla manbyggnaden här på platsen gör, det halva huset bakom och t h om Per Olsson. Den gamla låga manbyggnaden t h ser ut att vara en 1700-tals parstuga, med brygghus i bulteknik och en bodlänga med oregelbundet takfall, allt ganska ålderdomligt. Men det verkar inte vara något fel på de gamla byggnaderna, skicket ser ut att vara gott. Platsen var alltså bebyggd när Per Olsson med familj flyttade hit. Hur gick det till? Vilka bodde här förut? Vart tog de vägen?
Detta ställe kom till 1889 då Johannes Pettersson född 1863 son till båtsman Georgius Jakobsson Glans se Bild 593, köpte mark och byggde manbyggnad och ladugård. Johannes blev gift 1889 med Kristina Närstrand född 1857 från Smiss på När. Deras dotter Emmy Maria född 1890 gifte sig 1924 i Amerika med Fredrik Karlsson född 1888 från Nybygget. De tog över stället 1925 och köpte till lite jord, 1935 köpte de jorden till Fäi-Jakås gårdspart. Deras dotter Karin född 1925 gifte sig 1950 med Bengt Hedin från Bjärges i Silte. De fick 3 döttrar (?) och en son (?) och bor ännu kvar på fastigheten. Manbyggnaden innehåller troligen ett rum på varje gavel och med ett synnerligen litet kök mitt på baksidan. Bakbygget innehöll brygghus mm. Taket har täckts med papp, det hade ursprungligen spån. Vem pojken är är inte känt. T h skymtar manbyggnaden till Fies norra part.
Manbyggnaden från 1876 är en rätt lång och hög parstuga med källare under hela huset. De stora rummen på varje gavel har två fönster vardera på framsidan, vilket är rätt ovanligt, se dock Fie Bild 729 mfl. Fönstren har välformade foder, vilket var brukligt vid denna tid. Ytterdörren är av 1700-talstyp med överljusfönster. Taket är flackt och täckt med papp. Invändigt är byggnaden välbevarad. Detta hus ersatte ett äldre stenhus som Hans Larsson och Catarina Larsdotter byggde 1795. I bakgrunden skymtar en mycket stor flygel under flistak, sannolikt äldre än manbyggnaden. Möjligen var den en äldre manbyggnad från början. Den har för flistakshus den karaktäristiska förkrymta vindsvåningen. Vad den innehöll förutom brygghus är inte känt.
Tomten köptes in av Lau fribaptistförsamling från Bjärges Jakobssons (?) 1888 för att här skapa en bostad till församlingens predikant, varvid manbyggnaden på bilden uppfördes. Men redan 4 år senare köptes fastigheten av handlaren August Löfgren från Hemmor, vilken innehade den till 1904, då han sålde den till Rudolf Laurin från Anderse. Edvin Pettersson, född 1877 i Garde och hans hustru Hilma född Frölander född 1887 från Etelhem köpte stället 1911 och året därpå 3,5 hektar jord. Dottern Karin född 1918 och hennes man Gustav Levin född 1915 från Alskog tog över fastigheten 1951. Manbyggnaden är uppförd i sten under spåntak, sannolikt innehållande farstu, vardagsstuga på ena gaveln och sal på den andra, samt ett litet kök mitt på baksidan. På vindsvåningen kan det ha varit inrett en gavelkammare på vardera gaveln.
Samma dag som Masse var hos Bergman och fotograferade manbyggnaden och gårdsfolket, se Bild 569, så tog han en bild av grannparten från den s k Äutakarn mellan parterna. Bilden är tagen från öster alldeles utanför Bergmans tomt med en fantastisk vy över hela Olssons part. Här ser man den långa ursprungliga ladugården fran 1870 med sitt halmtak. Intill står tröskhuset, som troligen nyligen fått ett märkligt brutet spåntak. Där intill bodlängan, se Bild 577. T h om ladugården skymtar den översta delen av taket till ladugårdslängan mot vägen. Manbyggnaden är en stor parstuga från 1873, bakbygget innehållande kök, skafferi och två kamrar är något yngre, brygghusflygeln är nybyggd. Bak på tomten står en smedja. Mellan flygeln och åkern ligger en grönsaks- och fruktträdgård.
Masse har varit uppe och tagit denna bild på morgonen. Han har stått på lillgården, trädgården vid manbyggnaden, och tagit ladugårdens och småhusens framsidor. Ladugårdens lägre delar verkar vara samtidiga, men vänstra halvan har agtak och högra halvan har halmtak. Dubbeldörrar t v kan tyda på att här är stall med hoimd, hörum på gaveln. Den smalare svaipdörren, delad vågrätt, går troligen till kohuset med bås t v och t h om dörren. Längst t h skymtar en ny lada med halmtak och stor ladport. Det reveterade bulhuset (?) med spåntak närmast stallhörnet kan vara ett grishus. Bodlängan i trä med spåntak bör innehålla, vedbod, hönshus mm. Vid staketet ligger några stenblock. Det är troligen trappan till den gamla manbyggnaden, som revs detta år. En trave tegelsten t h vittnar om skorstensbygge i det nya huset.
Exteriör av "Landeriet Freden". I början av 1800-talet köptes Freden av Jonas Nordvall, kyrkoherde i Varbergs församling, av godsets byggherre Peter Gerhard Liedberg. Nordvall byggde då ut manbyggnaden som uppförts under 1700-talets senare del. Skalden och Växjöbiskopen Esaias Tegnér bodde som kurortsgäst på Freden hos kyrkoherde Nordvall sommaren 1826. 1847 köptes Freden av rådmannen Lars Sjöberg. Näste ägare blev handlanden Viktor Rommel och därefter kvarnägaren Johan Bernt Jönsson. Som arrendator på Freden under Sjöbergs tid grundade Peter Samuel Pilz Varbergs första ölbryggeri och 1889–1895 drev Peter Gustaf Eriksson ett svagdricksbryggeri där. Freden var en fyrlängad gård men idag återstår endast manbyggnaden. De sista uthusen revs på 1950-talet i samband med att Påskbergsskolan byggdes. Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Masse har tagit en intressant överblicksbild av Böndes västra parter. Till vänster ser vi Lars Petterssons part med den alldeles nybyggda ladugården och manbyggnaden som syntes på Bild 684. T h ser vi Lars Johanssons manbyggnad, som revs strax efter denna bild togs. Dessa två manbyggnader samt Reinhold Levanders, som ligger alldeles th utanför bild, är påfallande lika varandra. Man har säkerligen hjälpt varandra att bygga, men varifrån fick man intrycken till stilen?
Jakobs och Marias son Lars Jakobsson född 1887 gifte sig 1912 med Lydia Viktoria Elisabet Karlkvist född 1885 från Bosarve på När. Dottern Anna Maria gifte sig samtidigt med Vilhelm Karlsson från Hallsarve och flyttade dit, se Bild 486-490. Här ses manbyggnaden med en allé av granar som ledde bröllopsgästerna fram till manbyggnadens trappa. En intressant detalj är manbyggnadens tak. Det har moderniserats genom att bli utdraget över gavlarna.
Masse har här tagit en intressant miljöbild med hela boplatsen synlig. T v syns den lilla bulladugården och inne på tomten manbyggnaden med den sammanbyggda stora brygghusflygeln, allt prydligt omgärdat av spjälstaket. T h ser man kyrkans gavel och t h bakom trädet skymtar ett stenhus, möjligen gamla skolan om den ännu stod kvar 1914. Allra längst t h anar man två mindre byggnader bakom trädens grenverk. I förgrunden går någon och plöjer med två stutar.
Vi ser gårdsparten från åkern söder om vägen. Tidigare låg Hallbjänsparterna ladugårdar i rad längs vägen, sedan de revs ser man den oputsade gaveln som vette mot grannpartens ladugård, se Bild 798! Ladugården på bilden stod kvar till omkring 1960, då den också revs bort och man byggde mindre uthus inne på tomten. Det ser ut att stå en flovedsstapel mot vänstra tröskhuspelkaren, kanske var boden på tröskhugaveln vedbod istf boden mot grannparten. T v skymtar manbyggnaden.
Theodor och Josefina var tydligen mycket arbetssamma och byggde upp denna lilla gård från grunden på några få år. Här ser vi det fina och i förhållande till gårdens ringa storlek, 11 ha, stora manbyggnaden som på bilden är 7 år gammal. Tydligen byggde man vidare, det är staplat virke i förgrunden. Vi ser Josefina 38 år, Theodor också 38 år och sonen Hugo 8 år sittande på staketet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.