En stolt Per Olsson 57 år poserar utanför sitt nya hem. Men nytt verkar det inte riktigt vara. Huskroppen t v är otvivelsaktigt ny och byggd med långsidan mot landsvägen, så som man gjorde från 1800-talets slut och framåt, inte med långsidan mot ladugården, så som den gamla manbyggnaden här på platsen gör, det halva huset bakom och t h om Per Olsson. Den gamla låga manbyggnaden t h ser ut att vara en 1700-tals parstuga, med brygghus i bulteknik och en bodlänga med oregelbundet takfall, allt ganska ålderdomligt. Men det verkar inte vara något fel på de gamla byggnaderna, skicket ser ut att vara gott. Platsen var alltså bebyggd när Per Olsson med familj flyttade hit. Hur gick det till? Vilka bodde här förut? Vart tog de vägen?
Från 299 kr
Detta ställe kom till 1889 då Johannes Pettersson född 1863 son till båtsman Georgius Jakobsson Glans se Bild 593, köpte mark och byggde manbyggnad och ladugård. Johannes blev gift 1889 med Kristina Närstrand född 1857 från Smiss på När. Deras dotter Emmy Maria född 1890 gifte sig 1924 i Amerika med Fredrik Karlsson född 1888 från Nybygget. De tog över stället 1925 och köpte till lite jord, 1935 köpte de jorden till Fäi-Jakås gårdspart. Deras dotter Karin född 1925 gifte sig 1950 med Bengt Hedin från Bjärges i Silte. De fick 3 döttrar (?) och en son (?) och bor ännu kvar på fastigheten. Manbyggnaden innehåller troligen ett rum på varje gavel och med ett synnerligen litet kök mitt på baksidan. Bakbygget innehöll brygghus mm. Taket har täckts med papp, det hade ursprungligen spån. Vem pojken är är inte känt. T h skymtar manbyggnaden till Fies norra part.
Manbyggnaden från 1876 är en rätt lång och hög parstuga med källare under hela huset. De stora rummen på varje gavel har två fönster vardera på framsidan, vilket är rätt ovanligt, se dock Fie Bild 729 mfl. Fönstren har välformade foder, vilket var brukligt vid denna tid. Ytterdörren är av 1700-talstyp med överljusfönster. Taket är flackt och täckt med papp. Invändigt är byggnaden välbevarad. Detta hus ersatte ett äldre stenhus som Hans Larsson och Catarina Larsdotter byggde 1795. I bakgrunden skymtar en mycket stor flygel under flistak, sannolikt äldre än manbyggnaden. Möjligen var den en äldre manbyggnad från början. Den har för flistakshus den karaktäristiska förkrymta vindsvåningen. Vad den innehöll förutom brygghus är inte känt.
Tomten köptes in av Lau fribaptistförsamling från Bjärges Jakobssons (?) 1888 för att här skapa en bostad till församlingens predikant, varvid manbyggnaden på bilden uppfördes. Men redan 4 år senare köptes fastigheten av handlaren August Löfgren från Hemmor, vilken innehade den till 1904, då han sålde den till Rudolf Laurin från Anderse. Edvin Pettersson, född 1877 i Garde och hans hustru Hilma född Frölander född 1887 från Etelhem köpte stället 1911 och året därpå 3,5 hektar jord. Dottern Karin född 1918 och hennes man Gustav Levin född 1915 från Alskog tog över fastigheten 1951. Manbyggnaden är uppförd i sten under spåntak, sannolikt innehållande farstu, vardagsstuga på ena gaveln och sal på den andra, samt ett litet kök mitt på baksidan. På vindsvåningen kan det ha varit inrett en gavelkammare på vardera gaveln.
Samma dag som Masse var hos Bergman och fotograferade manbyggnaden och gårdsfolket, se Bild 569, så tog han en bild av grannparten från den s k Äutakarn mellan parterna. Bilden är tagen från öster alldeles utanför Bergmans tomt med en fantastisk vy över hela Olssons part. Här ser man den långa ursprungliga ladugården fran 1870 med sitt halmtak. Intill står tröskhuset, som troligen nyligen fått ett märkligt brutet spåntak. Där intill bodlängan, se Bild 577. T h om ladugården skymtar den översta delen av taket till ladugårdslängan mot vägen. Manbyggnaden är en stor parstuga från 1873, bakbygget innehållande kök, skafferi och två kamrar är något yngre, brygghusflygeln är nybyggd. Bak på tomten står en smedja. Mellan flygeln och åkern ligger en grönsaks- och fruktträdgård.
Masse har varit uppe och tagit denna bild på morgonen. Han har stått på lillgården, trädgården vid manbyggnaden, och tagit ladugårdens och småhusens framsidor. Ladugårdens lägre delar verkar vara samtidiga, men vänstra halvan har agtak och högra halvan har halmtak. Dubbeldörrar t v kan tyda på att här är stall med hoimd, hörum på gaveln. Den smalare svaipdörren, delad vågrätt, går troligen till kohuset med bås t v och t h om dörren. Längst t h skymtar en ny lada med halmtak och stor ladport. Det reveterade bulhuset (?) med spåntak närmast stallhörnet kan vara ett grishus. Bodlängan i trä med spåntak bör innehålla, vedbod, hönshus mm. Vid staketet ligger några stenblock. Det är troligen trappan till den gamla manbyggnaden, som revs detta år. En trave tegelsten t h vittnar om skorstensbygge i det nya huset.
Exteriör av "Landeriet Freden". I början av 1800-talet köptes Freden av Jonas Nordvall, kyrkoherde i Varbergs församling, av godsets byggherre Peter Gerhard Liedberg. Nordvall byggde då ut manbyggnaden som uppförts under 1700-talets senare del. Skalden och Växjöbiskopen Esaias Tegnér bodde som kurortsgäst på Freden hos kyrkoherde Nordvall sommaren 1826. 1847 köptes Freden av rådmannen Lars Sjöberg. Näste ägare blev handlanden Viktor Rommel och därefter kvarnägaren Johan Bernt Jönsson. Som arrendator på Freden under Sjöbergs tid grundade Peter Samuel Pilz Varbergs första ölbryggeri och 1889–1895 drev Peter Gustaf Eriksson ett svagdricksbryggeri där. Freden var en fyrlängad gård men idag återstår endast manbyggnaden. De sista uthusen revs på 1950-talet i samband med att Påskbergsskolan byggdes. Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Masse har tagit en intressant överblicksbild av Böndes västra parter. Till vänster ser vi Lars Petterssons part med den alldeles nybyggda ladugården och manbyggnaden som syntes på Bild 684. T h ser vi Lars Johanssons manbyggnad, som revs strax efter denna bild togs. Dessa två manbyggnader samt Reinhold Levanders, som ligger alldeles th utanför bild, är påfallande lika varandra. Man har säkerligen hjälpt varandra att bygga, men varifrån fick man intrycken till stilen?
Jakobs och Marias son Lars Jakobsson född 1887 gifte sig 1912 med Lydia Viktoria Elisabet Karlkvist född 1885 från Bosarve på När. Dottern Anna Maria gifte sig samtidigt med Vilhelm Karlsson från Hallsarve och flyttade dit, se Bild 486-490. Här ses manbyggnaden med en allé av granar som ledde bröllopsgästerna fram till manbyggnadens trappa. En intressant detalj är manbyggnadens tak. Det har moderniserats genom att bli utdraget över gavlarna.
Masse har här tagit en intressant miljöbild med hela boplatsen synlig. T v syns den lilla bulladugården och inne på tomten manbyggnaden med den sammanbyggda stora brygghusflygeln, allt prydligt omgärdat av spjälstaket. T h ser man kyrkans gavel och t h bakom trädet skymtar ett stenhus, möjligen gamla skolan om den ännu stod kvar 1914. Allra längst t h anar man två mindre byggnader bakom trädens grenverk. I förgrunden går någon och plöjer med två stutar.
Vi ser gårdsparten från åkern söder om vägen. Tidigare låg Hallbjänsparterna ladugårdar i rad längs vägen, sedan de revs ser man den oputsade gaveln som vette mot grannpartens ladugård, se Bild 798! Ladugården på bilden stod kvar till omkring 1960, då den också revs bort och man byggde mindre uthus inne på tomten. Det ser ut att stå en flovedsstapel mot vänstra tröskhuspelkaren, kanske var boden på tröskhugaveln vedbod istf boden mot grannparten. T v skymtar manbyggnaden.
Theodor och Josefina var tydligen mycket arbetssamma och byggde upp denna lilla gård från grunden på några få år. Här ser vi det fina och i förhållande till gårdens ringa storlek, 11 ha, stora manbyggnaden som på bilden är 7 år gammal. Tydligen byggde man vidare, det är staplat virke i förgrunden. Vi ser Josefina 38 år, Theodor också 38 år och sonen Hugo 8 år sittande på staketet.
Masse har gått ut i åkern för att få en bra bild av gårdsparten med grannen skymtande bakom. Vi ser både manbyggnaden med bakbygge och flygel, samt den nya ladugården. Den hitre delen innehöll en stor lada, ändå tycktes halmen inte få plats under tak. Den bortre delen innehöll tre sektioner med fähus, man ser gödselhögarna utanför. Petterssons på grannparten hade ju byggt en ny imponerande ladugård något tidigare, vilket säkert tilltalat Larssons tävlingsinstinkt, vilket gjorde att man byggde en ännu större ladugård!
Denna fastighet kom till 1893 på samma sätt som Bild 788-790. Olof Jonasson kom från Mattsarve. Manbyggnaden uppfördes 1893 i snickarglädjestil likt grannfastighetens. 1939 sålde Olä stället till Ragnar Björkvist född 1898 från Stockholm och hans fru Gunhilde Kjölner född 1897 från Tönsberg i Norge. De sålde 1954 till Lars Fougled född 1925 från Snausarve och Birgit född Larsson född 1929 från Smiss på När. Dottern Yvonne född 1951 gift med Sven Melin från Hemse tog över fastigheten 200?.
Vi ser här manbyggnaden från norr. Den saknar sockel, vilket ett hus från 1883 borde ha. De smårutiga fönstren är av sen 1700-talstyp och skulle kunna vara återanvända. Det gjorde nog inte något om man hade gammalmodiga fönster på denna gavel vänd från vägen, ingen såg dem. Halvfönster vid ytterdörren förekommer i enstaka fall i Lau, se Bild 575 mfl. I bakgrunden skymtar Bjärges Östmans ställe, se Bild 589 mfl.
Troligen revs flistaksflygeln omkring 1912 när det stora bakbygget till manbyggnaden uppfördes. Det verkar som om denna smedja och snickarbod med magasinsloft uppfördes ungefär samtidigt. 1896 byggdes den stora ladugården. Kanske förbyggde Larssons sig och att det var orsaken till att de sålde 1915 och flyttade till Rotarve i Lye. Och kanske var gården för stor för Östmans, eftersom de i sin tur sålde efter bara några år.
Familjen Larsson står på storgården med den 30 år gamla manbyggnaden i bakgrunden och det 22 år äldre brygghuset t v. Alla håller i sina respektive mycket könsbunda redskap. Från vänster står: sonen Herman nästan 16 år med grepe, sonen Arvid 22 år med högaffel, fadern Oskar 57 år med örve, dottern Vendla 24 år med räfsa och modern Maria Elisabet 51 år också med räfsa. Den trogne hunden sitter vid husses fötter.
Masse har stått på stora vägen precis vid nerfarten till Anderse och tagit denna bild av hela gårdsmiljön. Vi ser att manbyggnaden är en parstuga med finingång mot vägen. Huset byggdes kraftigt om 1924, varvid det höjdes och försågs med rejäl källare och ett bakbygge med ny vardagsingång på baksidan. Ladugården med den nybyggda fähusdelen t v har en stor hö- eller halmstack på gaveln. Den märkliga boden på flygelns gavel står ännu kvar.
Denna vackra flygelbyggnad innehåller minst tre funktioner. Närmast manbyggnaden t v ligger brygghuset så som brukligt är, man skulle ha nära till drickbryggningen och brödbaket, det syns också på skorstenen. Sedan följer troligen en källare och därefter drängkammare eller snickarbod. Mitt i bilden syns en rabatt med perenner. Det var inte så vanligt med prydnadsväxter som man kan tro, många gånger lyser de med sin totala frånvaro.
'Bildtext: ''Morlanda säteri, Kårehögen. Morlanda säteri på Orust. Manbyggnaden från slutet av 1600-talet, av trävirke. Skogen till säteriet sedan äldre tider väl bibehållen, och under senare tid även synnerligen väl skött.'' Flygbild över säteriets huvudbyggnader. :: :: Fotonr. 7048:42-46 indelad under rubriken ''Skogens historia i Göteborgs och Bohus län under historisk tid''. Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.