Porträtt av överste Wilhelm Reuterswärd. Född 1837 på Rotenbergs säteri i Östra Stenby socken som son till Anders Wilhelm Reuterswärd och Augusta Fredrika Elisabet Valt von Steijern. Från 1869 gift med Carolina Adelaide Brändström, efter hennes död 1875 omgift med Johanna Beata Karolina af Robson. Han inledde sin militära karriär som furir vid Närkes regemente 1854. Avancerade i rang genom åren till att år 1890 bli överste och chef för Västgötadals regemente och Första livgrenadjärregementet i Linköping samma år.
Från 299 kr
Porträtt av Gustaf Harald Spens. Född 1827 på Grensholm i Vånga socken, Östergötland. I vuxen ålder gjorde han en lång militär karriär vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Från sergeant år 1844 till överste och regementschef från år 1871. Även generalmajor vid armén från 1886. Efter sitt militära avsked 1888 utsedd till landshövding i Kronobergs län. I sitt privata liv var han från 1851 gift med sin kusin Ebba Eleonora von Seth.
Porträtt av Fredrik Ridderborg. Född 1802 på Ribbingshov i Norra Vi socken som son till Carl Fredrik Ridderborg och Hedvig Ulrika Hvitfeldt. Vidare gift 1824 med Maria Magdalena Monthan. Ridderborg inledde sin militära karriär som fänrik vid Första livgrenadjärregementet och avancerade senare till kapten 1843. Han erhöll avsked ur krigstjänsten 1849. Hans liv ändade i maj månad 1863 på godset vid Ribbingshov vilket han innehade som fideikommissiär.
I Arboga firas Riksdagens 500-årsjubileum. Kung Gustaf V, och delar av den kungliga familjen, närvarar. Här är en uppbyggd scen, framför Rådhuset. Konungen mottager Kungssången, som spelas av Livgrenadjärregementet (I3) från Örebro. De står uppställda på Stora torget (utanför bild). Bakom kungen står prins Wilhelm och intill honom landshövding Valter Murray. Till vänster, efter de båda uniformerade männen, står borgmästare Wilhelm Wester (mörk överrock) tillsammans med sin hustru (vit hatt). (Arbogautställningen pågår samtidigt. Kungen ska hinna med ett kort besök där också).
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Som synes stod det sena 1800-talets stilideal i full blom. I en högborglig miljö som den brändströmska har familjens sällskapsrum fyllts med bekväma och ombonade möbler i blandade nystilar. Golvet är närmast täckt av mattor, och detsamma gäller stora delar av väggarna. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Som synes stod det sena 1800-talets ombonade stilideal i full blom. Mellan tunga textilier och stoppade stilmöbler anas här ändå en lätthet som kan leda rummet till ett av fruns domäner. Bild från tiden omkring år 1900.
Ett år 1920 postgånget brevkort med vy mot en av flera tillfälliga militärförläggningar som uppstod i Linköping under 1910-talet. Skälet till att värnpliktiga fick förläggas inne staden var de segdragna turerna kring var de planerade anläggningarna för Första och Andra livgrenadjärregementena skulle placeras, vilket gav förseningar som följd. Det avbildade huset hade ursprungligen uppförts i början av 1880-talet som teater- och cirkusbyggnad i den så kallade Wernerska trädgården, som under 1800-talets senare hälft utgjort platsen för ett av stadens största nöjesetablissemang. Vid tiden för bilden var epoken av förströelser emellertid förbi och lokalen fanns tillgänglig för uthyrning.
Ernst Kugelberg växte upp på Spellinge säteri i Västra Harg som son till kapten Claes August Kugelberg och Mimmi von Post. Som nummer tolv i parets stora barnaskara var hans utsikter för ett liv på godset små, istället inriktade han sig på en militär karriär. Efter genomgången krigsskola vid Karlberg knöts han till Andra livgrenadjärregementet i Linköping och där skulle han komma att nå kaptens grad. Som officer beskrivs han som "synnerligen värderad" och hade rimligtvis avancerat vid bättre hälsa. Han avled hastigt under ett läkarbesök i Enköping den 2 januari 1894. Här porträtterad i Paris omkring 1875.
Den adliga ätten Brakel kom att dö ut vid den porträtterade Anton Brakels brorson Gustaf Brakels död 1937. Anton Brakel och hustrun Amalia Danckwardt-Lillieström välsignades med döttrar vilka enligt dåvarande regeringsform inte kunde överföra adelskapet. Vid fototillfället omkring 1865 var kapten Brakel ovetande om denna del av framtiden och kanske var det inte heller av betydelse för honom. Född i Stockholm 1827 hade han kommit till Linköping i 20-årsåldern för tjänst vid Första livgrenadjärregementet och vid kåren kom han att bli kvar till sin pension med majors avsked år 1880.
Porträtt av Eberhard Örn. Född 1854 i Stora Tuna församling i Dalarna där fadern vid tiden tjänstgjorde vid Dalaregementet. Med tiden kom fadern att knytas till Första livgrenadjärregementet i Linköping och från 1871 var familjen bosatt i staden. Efter juridiska studier i Uppsala kom Eberhard att från 1888 vara verksam i Stockholm. Hans tid i huvudstaden har för denna beskrivning inte utretts, utan här noteras endast hans död i sviterna av leversvikt på juldagen 1899. Han var då skriven på Funckens gränd invid Kornhamnstorg.
Porträtt av Anna Ekeman. Född på Styvinge gård i Vist socken som dotter till regementsskrivaren vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping, Carl Abraham Ekeman och dennes maka Anna Sophia Salander. Från 1850 var föräldrarna ägare av Odensfors säteri i Vreta Kloster. År 1874 ingick hon äktenskap med Thure Fredrik Baltzar Lybeck. Makarna bosatte sig på Össby storgård i Gårdeby. Från 1883 arrenderade makarna Björnsnäs gård i Kvillinge socken norr om Norrköping, för att våren 1897 förvärva Annas barndomshem Odensfors. Efter makens bortgång 1905 flyttade Anna till Linköping och levde där som änka tills döden inföll 1926.
Makarna Stånggren med sina förstfödda barn låter föreviga sig i linköpingsfotografen Maria Tesch ateljé. Tiden är något av 1800-talets sista år. Johan Stånggren är vid tiden löjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping men har även en civil karriär som lantmätare. Makan Ottilia Sjögreen är bördig från Edshult i Jönköpings län men har före äktenskapets ingång 1889 varit bosatt i Uppsala en längre tid. I famnen håller hon dottern Anna Sofia Margareta och framför fadern sitter sonen Gustaf Adolf Magnus. Barnens tilltalsnamn har inte kunnat styrkas.
Porträtt av Ernst August Schelsinger. Född i Norrköping 1857 som son till handlaren Isak Meyer Schlesinger och hustrun Josephine Benecke. Vid 18 års ålder inträdde han som volontär vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Efter påföljande militär utbildning vid Krigsskolan återvände han till regementet 1879 och erhöll underlöjtnants grad. Efter en sedvanlig karriär nådde han kaptens grad 1897 och var som detta i tjänst tills han på egen begäran begärde avsked 1907. I sitt privata liv var han från 1904 gift med Anna Ragnhild Kant. Efter dennes död gifte han om sig med Jane Johnson. Makarna var bosatta i Stockholm.
Porträtt av Hjalmar Abelin. Född i Linköping 1817 som son till auditören vid Kungliga livgrenadjärregementet och sedermera stadens borgmästare, Zacharias Abelin och makan Henrika Carolina Lodin. Genom livet skapade sig Hjalmar Abelin en synnerligen gedigen karriär inom medicin, inte minst barnsjukvård. Medicine licentiat i Uppsala 1846 för att året därpå utses till kirurgie magister vid Karolinska institutet i Stockholm. Efter en sjökommendering till Godahoppsudden blev han samma år amanuens vid kliniken vid Allmänna barnhuset i Stockholm. Där kom han att inneha tjänsten som överläkare under åren 18561882 och från 1858 tillika professor i pediatrik vid Karolinska institutet samt år 1866 väljas till ledamot av Vetenskapsakademien.
Porträtt av stadsläkare Carl Wallin. Född i Örebro kom han efter gedigen utbildning till Linköping år 1860. I förstone som praktiserande läkare men raskt även provisialläkare och sedermera stadsläkare. Vid sidan av tjänsten även så kallad järnvägsläkare vid bandelarna Linköping-Gistad och Linköping-Mjölby, tillika bataljonsläkare vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. I sitt privata liv åtnjöt han ett kort äktenskap med Amelie Laura Herkepeus. Gift i maj månad 1862 men änkling redan året därpå. Makan dog i sviterna efter nedkomsten av parets förstfödda och enda barn.
Porträtt av regementsläkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh, mest känd under pseudonymen Onkel Adam. Från 1847 i tjänst som regementsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping men inte permanent boende i staden förrän 1867. Parallellt med läkarvärvet var han en erkänd författare av romaner och noveller. Vid början av 1860-talet miste han lusten att skriva den typen av litteratur. Istället kom att han från 1862 att ägnade sig åt att ge ut barntidningen Linnea. Hans hem i Linköping, Onkel Adamsgården, finns bevarat och husets övre våning fungerar sedan 1927 som museum till hans hågkomst.
Porträtt av överste Gustaf Örn. Född i Stora Tuna 1816 inledde han sin militära karriär som fänrik vid Dalaregementet 1834. Vid samma regemente befordrades han till kapten 1853 och vidare till major 1859. Sistnämnda år blev han även lärare vid Krigsakademien. Från år 1864 var han placerad vid Första livgrenadjärregementet i Linköping och kom där att via överstelöjtnants grad att 1871 utses till regementets överste, en position han kom att verka i till sin pension 1879. I sitt privata liv var han från 1848 gift med Sophia Svedelius
Det parodiska ordenssällskapet SHT, med rötter i Uppsalas studentliv, instiftades ursprungligen 1844 men gavs sitt rådande namn först kring årsskiftet 1851/52. En av stiftarna var göteborgaren Carl Magnus Appelberg, som från år 1860 var knuten till Östergötland i egenskap av provinsialläkare i Kisa och vidare bataljonsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. År 1880 grundade han för Linköping en filialloge till SHT som gavs namnet Jojachim, vars medlemmar vi ser på bilden vid en sammankomst omkring förra sekelskiftet. Trots tydliga särmärken har platsen för samlingen inte lokaliserats.
Enligt påskrift porträtt av Alfr. Åman, bror till doktor Ludvig Åman. Av detta tolkat föreställa Alfrid Theodor Åman. Född i Linköping 1827 som son till professor Johan August Åman och hustrun Ulrika Margareta Löfström, jämte yngre bror till lasarettsläkaren Ludvig Åman. Från 1845 inledde Alfrid en militär karriär och blev knuten till Första livgrenadjärregementet i Linköping. Under åren 1856-1863 var han även i tjänst som vice kommisionslantmätare. Från 1863 var han bosatt i Skänninge. Han avled på länslasarettet i Linköping den 2 februari 1870 i sviterna efter ett benbrott.
Porträtt av Kapten Johan Ludvig Rehbinder. Född 1817 på Fredriksnäs säteri i Gryts socken som son till Johan Fredrik Rehbinder och Catharina Maria Nordenstolpe. Från 1846 gift med Anna Maria Wångenberg. Rehbinder inledde sin militära karriär som sergeant vid Svea artilleriregemente i Stockholm 1834. Vidare förflyttad som underlöjtnant till Första livgrenadjärregementet i Linköping 1836. Slutligen befordrad till kapten 1856 och erhöll avsked ur krigstjänsten 1870. Var även en tid överkontrollör för brännvinstillverkning i Östergötlands län. Död i april månad 1878 i Vadstena, där makarna sedan en kort tid varit hyresgäster i stadens gård nummer 11.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.