När Johan Emanuel Thorin besökte Flådra sommaren 1920 var den gamla gårdens hus rivna sedan en tid. Hans uppdrag att dokumentera godset Bjärka Säbys underlydande gårdar gjordes således med stor nit. Gårdens namn har rimligtvis uppkommit av platsens "flådra" av berghäll som husen tidigare grupperat sig runt. Nämnd redan år 1414 genom underrättelsen "Göte i Flaadhro" och genom tidigare efterforskning får vi veta att den sist boende famlijen avflyttade vid mitten av 1890-talet. Defekt.
Från 299 kr
Strax norr om Bjärka Säby slott faller Stångån ut ur sjön Stora Rängen. Just vid denna i plats hittar vi detta motiv, där ett par grabbar tycks göra sig redo för en tur på ån, kanske bara för att hämta fisk i sumpen som tjudrats en bit ut i ån. Året är 1902 och ännu vid tiden höll sig godset med egen fiskare. Nu hette han Karl Viktor Tilly och möjligtvis är en av pojkarna sonen Karl Arvid, född 1896.
Motiv från Vessers udde på godset Bjärka Säbys ägor. Området fredades av dåvarande ägare 1923 och har sedan dess haft tillträdesförbud för studier av naturens förändringar. Halva reservatet utgörs av sjön Stora Rängen, på landsdelen finns strandskogar och igenväxande lövängar. Strandskogen kom till efter sjösänkningen 1855 i samband med byggandet av Kinda kanal, då sjön sänktes med 1,7 meter. Här en bild från udden kort före anpassningen till fridlyst område.
Begynnande höst 1921 och jordbruksårets fart har saktat in på hemmanet Gunnarsbo. Den präktiga höstacken invid ladugården skvallrar om ett gott odlingsår. Det kunde behövas, genom en uppteckning från gården får vi veta att hemmanet bar så kallat mjölkarrende mot godset Bjärka Säby på inte mindre än 6 000 liter mjölk om året. Vid tiden för bilden brukades gården av Didrik Emil Karlsson och dennes maka Hilma Sofia Nilsson.
Sadelmakaretorp, tidigare Salmakaretorp, talar för att här bott personer som ägnat sig åt läderarbete. Främst för det överlydande godset Bjärka Säbys behov kan förutsättas. Så långt tillbaka som husförhören tar oss har emellertid platsen brukats av torpare. Fotoåret 1923 stod makarna Hjalmar Larsson och Anna Matilda Karlsson för driften. De hade gift sig sent i livet, båda passerat 40, men nu tultade tre söner i och runt torpet.
Motiv från Vessers udde på godset Bjärka Säbys ägor. Området fredades av dåvarande ägare 1923 och har sedan dess haft tillträdesförbud för studier av naturens förändringar. Halva reservatet utgörs av sjön Stora Rängen, på landsdelen finns strandskogar och igenväxande lövängar. Strandskogen kom till efter sjösänkningen 1855 i samband med byggandet av Kinda kanal, då sjön sänktes med 1,7 meter. Här en bild mot udden från söder, kort före anpassningen till fridlyst område.
I Fiskarestugan till godset Bjärka Säby har det så långt källorna tar oss inte bott någon dokumenterad fiskare. Således ägnade sig inte heller Frans Oskar Gustafsson åt fiskafänge, i annat än vid sidan av sitt värv som torpare. Här ses han invid hustru och söner framför stugan. Den stående mannen återfinns vid tiden inte i hushållet, utan får ses som tillfällig gäst, möjligtvis fadern. Odaterad bild från omkring 1907.
Kompanichefsbostället, 1930-1949
En man, bröstbild. Hjalmar Jansson
Jordras i grusgropen.
Bostadshus, 14 personer. Karl Gustafsson
Familjegrupp 6 personer. J. Landberg
Stenhuggeri, 22 gruvarbetare.
Stenhuggarverkstad. 28 stenhuggare.
Stenhuggarverkstad.
Ett barn. Josef Andersson
Sto med föl. Otto Carlsson
Åldrigt bostadshus, 8 personer. Gustaf Isaksson.
Tvåvånings bostadshus, familjegrupp 4 personer framför huset. Erik Larsson
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.