Gefle Dagblads bil, en X11846 Chrysler 1946. 1948. Reportage för Gefle Dagblad.
Från 299 kr
Gefle Dagblads bil. 1948. Reportage för Gefle Dagblad.
Juletid i Linköping år 1970. Ännu en tid skulle Stora torget upplåtas för bilparkering, besvärande för vissa, behändigt för andra. Vintrig vy från torgets nordvästra hörn med Stora hotellet som fond.
Längs Munkbrogatan i Söderköping 1939. Till vänster husraden Munkbrogatan 5-9 som sedan länge är rivna. Platsen för husen har i skrivande stunde ännu inte nyttjats till annat än bilparkering.
personbil, klocktorn, kyrkstad
Flygfoto över Gustavsviksbadet, Örebro.
Wikström, Billackerare. Bilkortege till Finland. Den 4 mars 1940
En tid var "Beviksparkeringen" ett begrepp i Linköping. En i staden centralt belägen bilparkering där många möten stämts av. Namnet kom av motorfirman som låg invid ytans västra del (utom bilden). Från slutet av 1990-talet exploaterades området och rymmer sedan dess bland annat parkeringshuset Detektiven. I fonden Repslagaregatan 28.
De ursprungliga husen utmed Drottninggatans sträckning jäms kvarteret Detektiven revs under 1960-talet. Därefter följde en lång rad av år då rivningstomterna uppläts för bilparkering. Först i vår tid har ytan åter bebyggts med ett parkeringshus och en frikyrka. På platsen för det förstnämnda låg Drottninggatan 18. Foto 1965.
Bilparkering på Stortorget i Gävle. Från vänster; främre bilarna, en Oldsmobile 1934, en 1927 Buick X300 tillhörande Carin Johansson Gävle. En 1935 Hudson X1673 tillhörande disponent Elof Hallsten i Gävle och en Chevrolet 1933 med X566 tillhörande Svea Bergström i Gävle.
Rivningstomter var en vanlig företeelse under 1900-talets saneringsintensiva decennier. I väntan på ny byggstart uppläts ytorna ofta till bilparkering. Som här i hörnet av Badhusgatan och Repslagaregatan i Linköping. Tidigare låg här stadens varmbadhus. Nästa användning skulle komma att bli för ett ett vårdboende. Foto 1978.
Hospitalstorget i Linköping. Torget har in i modern tid upplåtits för bilparkering men den var redan vid mitten av 1950-talet reglerad. Mot torgets västra sida har Portlösa bildat fond sedan byggnaden fick sin karaktär vid mitten av 1850-talet. Sitt folkliga namn fick huset eftersom den långa fasaden mot torget länge saknade dörr.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.