Nickebo, populär dansrestaurang fram till början av 1950-talet på en bild tagen i början på 30-talet. Efter att rörelsen avvecklats användes huset i om- och nybyggt skick av Wards möbler m fl och i år (2014) rivs hela klabbet inför nybyggnation.
Från 299 kr
Rubrik till negativbilderna: Saluhallen, Hedersmedlem Åkermans bussar, 18 oktober 1967. Bilden är troligen tagen på 1920-talet. Denna T-Ford buss registrerades den 7:e maj 1923 och ägdes av chaufför Oskar Åkerstrand, Oppboga, Fellingsbro. Bussen var registrerad för 14 personer och hade 20 hästkrafter stark motor. Detta var förmodligen firma Åkerstrands första buss, som trafikerade linjen Vedevåg-Örebro, och bussens kaross sägs vara byggd hos smeden i Älvesta utanför Kumla. Oskar Åkerstrand grundade 1923 firman Oscar Åkerstrands Omnibusstrafik, som sedan fanns kvar ända in på 70-talet, då den köptes upp av Länsbussar.
Konga är en tätort i Tingsryds kommun. Orten hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog den häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Konga hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog den häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Vykort, "Halmstad, Stortorget". Marknadsdag med flera träbodar på torget, där de uppslagna luckorna bildar tak över kunderna. Till vänster står boden för Halmstads Ångkorvfabrik, som vid tiden för fotografiet påbörjat sin expansion. Ägaren Fredrik Johansson lät uppföra en gårdsbyggnad med nya fabrikslokaler (de gamla var för små) och bostad på Brogatan 41 i staden, som stod klart 1907. Affärerna gick mycket bra och flera butiker med Ångkorven öppnades över åren. 1934 lämnade man torghandeln och flyttade in i Saluhallen istället. I början av 1960-talet övertog bröderna Gustaf och Åke Bengtsson fabriken och affären vid Brogatan, då namnet ändrades till Halmstads Charkuterifabrik (HCF). Verksamheten fortsatte fram till slutet av 70-talet, då den lades ner.
fotografi
Fardhem 110
Gruppbild av den fulltaliga personalen vid Liljeholmens Stubinfabrik 1892, föregångaren till ASEA Kabel i Västberga. Fotot togs som födelsedagspresent till den 27-årige verkmästaren August Jansson.Hans far, John Jansson, hade lett fabriken från dess grundande 1870. Den låg vid Trekanten på Tunnelbanestationens plats.Redan i slutet av 1870-talet inleddes tillverkning av tågvirke vid sidan av stubinfabrikationen.På 80-talet startades den avdelning för elektrisk ledningsmateriel som skulle leva vidare. Vid starten hade John Jansson två medhjälpare: Oskar Falk (mannen nr 2 från höger i andra sittande raden) och verkmästare August Janssons faster Charlotte (kvinnan nr 2 från höger i andra raden).
Den stolta falkenbergsångaren Diana strax efter det hon lagt ut från färjeläget vid Hallanäset. Bilden är tagen omkring 1913 och är en av de få som finns kvar av det stolta skeppet, som var Falkenbergs första färja. "Diana" var omåttligt populär. 25 öre kostade en tur och retur. Den lilla ångaren tog omkring 25 passagerare. På 20-talet "tröttnade" Diana och ersattes av fiskebåtar. Diana togs i bruk 1909 efter reparation på Falkenbergs mekaniska verkstad.
Julkaffe i matsalen 1960 Regementschefen, överste Virgin, i mitten av bilden, vid hans sida sitter syster Inez, en sköterska av den gamla stammen. Längst till h. major Carl-Fredrik "Figge" Follin. Mitt emot syster Inez ser vi ryggen på syster Elisabeth, dotter till kaptenen och lantmätaren Per-Erik Malmström (han som ritade alla vägar inom regementets område under 20-talet). Mellan systrarna Inez och Elisabeth, den ena Sofiasyster, den andra Rödakorssyster, pågick en ständig maktkamp, där Elisabeth var den milda och blida.
Kv. S:t Botvid, S:t Olofsgatan 48. Tidigare S:t Olofsgatan 67. Kallades därför 67-an. Byggdes 1905 av fabrikör Frans Johansson. Var från början bostadshus och kallades efter ägarens förnamn "Franska palatset". Tornet, som syns på bilden, togs bort i början av 30-talet. Frans Johansson startade Rantens Strå- och Filthattfabrik vid Bangatan 10. Fadern hästhandlare Josef Johansson hade f.ö. stallar på området. Där var senare slakteri och är nu lagerbyggnader för "Skinnville". Hattfabriken flyttade till S:t Olofsgatan 42.
F6 Karlsborg. Explosionsolyckan torsdagen den 30/5 1940 i den östra hangarens norra del. Magnussonska villan som skadades och sedan revs. Sergeanten Magnusson tjänstgjorde under 30-talet såsom F3 representant på flygestablissementet i Karlsborg (före detta volontärskolan). Vid F6 tillkomst blev han F6:are som förrådsvaktmästare på intendenturförrådet och bodde således kvar i villan. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet, samt som Word-dokument.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.