SSU. Faklan - Klubb, från villa Rettig. På 1870-talet köpte John Rettig villan längst ut på Brynäs udde som han lät bygga om vid sekelskiftet. Där bjöd familjen Rettig prominenta gäster på fest under Gävleutställningen 1901. Villan med inredning testamenterades till Gävle stad och delar av inredningen finns deponerade på Länsmuseet.
Från 299 kr
Interiör från NK, Nordiska Kompaniet, Franska avdelningen. Inredning i nyklassicistiskt inspirerad stil med ljusa färger, soffa, heltäckningsmatta och stora skåp med glasdörrar där kläder och accessoarer skyltas. 1 september 1939. Salongen på plan fem uppdaterades 1939 i luxuös stil med klassicistiska inslag signerad NK:s stilbildande inredningsarkitekt Svend A Thoresen. Den pärlgrå signaturkulören som introducerades 1926 omsluter nu hela rummet.
Tynderö kyrka, interiör. Byggmästare Daniel Hagman. Vitputsad stenkyrka med brutet tak. Saknar torn. Ombyggnad på 1790-talet av byggmästare Per Hagmansson. Trätunnvalvet tillkom och delvis ny inredning. Orgel från 1794. Klockstapel ombyggd 1766. Altaruppsats från 1790-talet av Pehr Westman. Predikstol av Skedviks mästarna från år 1667 med en del detaljer och predikstolstak från 1700-talets början. Pyramider 1700-talet.
Högsjö kyrka, exteriör. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand.
Högsjö kyrka, vinter. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand.
Byrå av senbarock form, beslagen, gustaviansk. Byråns sidor är raka men skivan är utsvängd bakåt. Skivan av trä, därunder en utdragsskiva. Skrin med inläggning i rutmönster, inredning med lådor, åtkomliga genom fasadens nedfällande. Invändigt på denna klaff är inlagd en sköld med årtalet 1671 (troligen ej ursprungligt). I övervåningen.
Knaparydsstugan, Onsalas troligen äldsta ryggåsstuga som bedöms vara från 1600-talets senare del. Den är sammanbyggd med en lada och beboddes till 1950-talet, då hembygdsrörelsen 1956 köpte den och flyttade byggnaden med inredning och inventarier till Utholmen 1958. Den fick karaktären av museistuga men uthuslängan kortades något. Efter vandalisering flyttades stugan än en gång, nu intill vagnsstallarna vid Onsala kyrka.
Volvo-buss för Sjölunds Omnibussar i Gävle. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Volvo-buss för Haglund & Larsson i Sunne. Tilllverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda. S 694.
Reo-buss tillverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna för Västervik - Vimmerby - Löfsta. Under 1928-1937 ASJ ökade sin produktportfölj med landsvägsfordon med särskilt busskarosser. Kunderna hade många gånger egna krav på inredning och andra detaljer. Bussen troligen har Linköpings träkarosser under plåten. Svenska Järnvägsverkstäderna patenterade stålkonstruktion som började tillverkas från 1944. Buss nummer 1.
Chevroletbuss under byggnad. AB Svenska Järnvägsverkstädernas verkstad i Linköping. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Volvo-buss för Skottorp linje- o turisttrafik. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Reo-buss tillverkad för Blekinge Kustbanor. Under 1928-1937 AB Svenska Järnvägsverkstäderna ökade sin produktportfölj med landsvägsfordon med särskilt busskarosser. Kunderna hade många gånger egna krav på inredning och andra detaljer. Bussen troligen har Linköpings träkarosser under plåten. Svenska Järnvägsverkstäderna patenterade stålkonstruktion som började tillverkas från 1944.
Volvo-buss för Norlings, Grängesberg. Tilllverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Maja-Lenas ryggåsstuga på Forngården på Lunneberg. Fors Ryggåsstugan är uppförd på 1790-talet och var bebodd fram till 1930-talet. Ryggåsstugan är möblerad med den inredning och de möbler som den sista ägaren, Maja-Lena, hade under den tid då hon bodde där.
Pkp 313. I Långsele tas en container ombord. Containern lastas under vägen med post, här av Sigvard Wallin t.v. och Ingemar Holm, till Umeå trans för lossning i Vännäs. I bakgrunden Åke Ström från Järnvägsposten i Mellersta Distriktet. Åke Ström premiäråkte tillsammans med byrådirektör Gösta Sundman från poststyrelsens driftbyrå. De har båda tillhört arbetsgruppen som kommit med förslag till inredning av den nya vagnen.
Arbetslaget i pkp 313 tar en kaffepaus. Fr.v. Ingemar Holm, kupémästare Henning Fagerström och Rolf Nilsson. I bakgrunden Åke Ström från Järnvägsposten i Mellersta Distriktet, som premiäråkte tillsammans med byrådirektör Gösta Sundman från poststyrelsens driftbyrå. De har båda tillhört arbetsgruppen som kommit med förslag till inredning av den nya vagnen.
Pkp 313. I Långsele tas en container ombord. Ingemar Holm låser fast sidostyckena. Containern lastas under vägen med post till Umeå trans för lossning i Vännäs. T.h. byrådirektör Gösta Sundman från poststyrelsens driftbyrå. Byrådirektör Sundman premiäråkte tillsammans med Åke Ström från Järnvägsposten i Mellersta Distriktet. De har båda tillhört arbetsgruppen som kommit med förslag till inredning av den nya vagnen.
Chevroletbuss under byggnad. AB Svenska Järnvägsverkstäderna s verkstad i Linköping. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.