Ett gruppfoto av militärer vid VI. arméfördelningens fältöfningar 1905. Neder-Kalix. Fr v. Lindgren K8, Stålhane, Arpi i14, Svedelius, Huss I23, Stiernstedt I28, Marks von Würtemberg, von Heideman i3, Aschan K8, Dillner i20, Mörcke, Nielsen, Warberg, Duse A4, Michelson i14, Sundelius I19, Adlercreutz K8, Björkman i19, Sandberg fördläk. ,Öhman i20, Hjertström i14, Säfvenberg, Salmén A4 och Westin i28" (enligt text i album).

Från 299 kr

Vykort, "Warberg. Stationshuset." Här syns hur Västra Vallgatan vidgas till en stationsplan framför järnvägsstationen. Bilden är tagen mot söder. Träddungen framför byggnaden står i en rundel som hästekipage, och senare droskor, kunde runda med resenärer till och från stationen. Bortom stationshuset tar Järvägsparken vid.

Från 299 kr

Erik"Spänst" Svensson med sina elever. POJKEN PÅ VÄNSTRA STOLPEN ...han i mörka strumpor och väst, heter Erik Johansson. Det är i början av 1930-talet. Läraren Erik "Spänst" Svensson har samlat gossarna i klassen framför Möllevägsskolan. Inte visste unge Erik den gången, att han tjugo år senare skulle starta herrekiperingen Bröderna Johansson tillsammans med sin bror Ingemar. Och inte visste han vad det skulle bli av alla klasskamraterna heller. Nu är många av pojkarna borta men Erik Johansson minns namnet på dem allihop. Han har dessutom haft så bra koll på klasskamraterna genom åren att han vet vad nästan samtliga kom att syssla med. Så varsågod! Här delar Erik med sig av sin kännedom om hur livet artade sig för ynglingarna på Möllevägsskolans trapp. Stående i övre raden: "Snälle Johns" Konrad Nilsson ägnade sig åt att sälja potatis i femkilossäckar till hushållen, Åke Arvidsson blev handelsresande, Roland Lidebring blev lärare och rektor, Kurt "Kutteman" Bengtsson arbetade på kontoret på familjeföretaget, Rune Lidholm flyttade till Göteborg där han arbetade inom sjöfarten, Gunnar Strand blev trädgårdsmästare, Arvid Gustavsson (ingen uppgift), Per Göranson grundade Pelly, Aage Einarsson blev elektriker, Folke Andersson arbetade som förman på kommunen, Jerker Svensson var resande i vitvaror, Sven Wennström (ingen uppgift), Sven-Erik Svensson arbetade vid järnvägen och läraren Erik "Spänst" Svensson (far till Hallands Nyheters nyhetschef Per Ola Eriksson). Stående bakom vänster stolpe: Henry Johansson (ingen uppgift). Stående bakom höger stolpe: Lennart Lilja, sedermera kontorist på garveriet. Sittande på vänster stolpe: Gösta "Kibben" Johansson blev specerihandlare och Erik Johansson, som sagt, klädhandlare. Sittande på höger stolpe: Egon Dellnor (som under skolåren hette Jönsson) flyttade från stan ett tag och Eric har ingen uppgift om yrket och Sigge Falk, skoarbetare. Sittande i mellersta raden: Sven-Åke Andersson blev urmakare, Erik Magnusson var industriarbetare, Gustav Svensson dog tragiskt nog redan under skolåren, Daniel "Didde" Andrén blev järnhandlare, Tore Persson var järnvägare, Martin Nyman var son till hotelldirektören på Grand och flyttade till Amerika, där han jobbade som kock, efter skoltidens slut, Arne Stääv flyttade till Varberg och jobbade troligen på Monark och Bengt Nordström blev direktör på garveriet. Sittande i främre raden: Nils "Lillfimpen" Andersson fortsatte som kontorist på pappans företag, Olle Persson blev flygare och omkom när hans plan störtade under en flygning från Abessinien, Knut Erlandsson blev skoarbetare, Kurt Backman arbetade som handelsresande för Pelly, Ture Kallenberg flyttade till Varberg och arbetade nog på Monark, Rickard Karlsson blev skoarbetare men sadlade om till brödutkörare och Rune Svensson jobbade som bilmekaniker på bryggeriet. Från HN 2006-03-06

Från 299 kr

Museichef Albert Sandklef vid sitt skrivbord i bostaden på Varbergs fästning, artillerikasernen. Han jobbade som journalist när han 1921 började arbeta som oavlönad intendent på dåvarande Varbergs museum. Efter 10 år anställdes han som museichef, en tjänst han hade fram till sin pension 1961.

Från 299 kr

Skolfoto taget omkring sekelskiftet 1900 från Magårds skola. Lärarinnan Alida Jakobsson från Börjas i Okome undervisade tre klasser samtidigt. Barnen kom från Ätrafors, Okome. Övre raden (senare vistelseort känd 1975): Axel Bengtsson, Bäckagård (Falkenberg); Albert Nilsson, Ätrafors; Albert Johansson, Gällsås (Gällared); Johan Albert, Gällsås (Amerika); Gottfrid Skogström, Ätrafors (Halmstad): Gottfrid Dahlberg, Gällsås (Okome); Yngve Johansson, Ätrafors (Amerika); Karl Vilhelm Karlsson, Jordsbacka (Älvgården); Sigfrid och Gustaf, bröder, Ätrafors (obekant vistelse); Ivar Andersson, Backagård. Mellersta raden: Karl Emil Bengtsson, Rävige; Artur Larsson, Magård (Amerika); Jenny Johansson, Backagård; Anna Johansson, Gällsås (Amerika); Jenny, Ätrafors (obekant vistelse); Julia Nilsson, Rävige (Älvgården); Elise Nilsson, Rävige; Kristin, Ätrafors (obekant vistelse); Jenny Johansson, Bäckagård; Hanna Vetterberg, Magård (Göteborg); Alida Jakobsson, lärarinna Magårds skola; Viktoria Andersson, Rävige (Varberg); Astrid, Ätrafors; Elsa Bengtsson, Jordsbacka; Hilma Andersson, Rävige (Amerika); Svea Svensson, Rävige (Göteborg); Elsa Andersson, Ätrafors (obekant vistelse). Nedersta raden: Ernst Möller, Bäckagård (Halmstad); Karl Karlsson, Backagård; John Larsson, Magård (Börsgård); Axel Nilsson, Rävige (Amerika); Andrev Johansson, Backagård (Falkenberg); Karl Ivar Johansson, Ätrafors (Gällared); Karl Johansson, Jordsbacka; Erik Andersson, Ätrafors (Stockholm); Gustav Larsson, Ätrafors; Sven Larsson, Rävige (Bäckagård).

Från 299 kr

Axel Fredrik Österberg föddes i Sund socken under enkla förhållanden och faderslös redan som barn. Dessutom den enda av syskonen som överlevde barnaåren. I detta öde sökte modern möjligen bättre utsikter annorstädes och bröt upp från Ydre för ny tillvaro i Linköping. Där, med endast ett barn att föda, uppstod möjlighet för Axel Fredrik att studera. Från mitten av 1890-talet bär han titeln folkskollärare och innehade rimligen tjänst i den nya hemstaden. År 1901 flyttade han till Tåby på Vikbolandet för bostad och arbete i socknens skolhus. Under åren 1906-08 var han, som källorna anger, tidningsman i Söderköping. Vad det i detalj innebar för honom lämnas för denna beskrivning därhän, men under sistnämnda år var han tillbaka i katedern som lärare, nu i Rejmyre. Samma år gifte han sig med Hedvig Maria Blidberg, bördig från Tåby. Förstfödda barnet nedkom 1909 och året därpå flyttade den lilla familjen till Varberg, där makarna välsignades med ytterligare tre barn. Axel Fredrik avled i juli månad 1936. Hans maka kom att överleva honom i över 30 år.

Från 299 kr

Landskrona - Kävlinge - Sjöbo Järnväg, LKSJ- anläggning. Ångloket " Maria ". Lokets historik: 1876 - 1890 Entreprenør Hillen, Grave, Arnhem/NL 1891 - 92 Jernbaneanlæg mellem Østrup og Løgstør på Hobro - Løgstør for Gunnerson, Hoffmann & Hansen. 1892 - 94 Anlæg af Viborg - Ålestrup for Gunnerson, Hoffmann & Hansen. 1896 Jernbaneanlæg mellem Svendborg og Langå på Svendborg - Nyborg Banen for Hoffmann & Gunnerson. 1898 Anlæg af andet spor ved Ringsted for Hoffmann & Gunnerson. 1899 - 1902 Anlæg af grusbanen Farum _ Lillerød og grustransporter mellem Farum og Lillerød for Johannsen & Såbye. 1903 - 04 Anlæg af Kävlinge - Sjöbo Järnväg/S for Såbye & Lerche. 1906 - 07 Anlæg af Kävlinge - Barsebäck Järnväg/S for Såbye & Lerche. 1908 - 11 Anlæg af Varberg - Ätrans Järnväg for Såbye & Lerche. 1914 - 17 Anlæg af Borås - Ulricehamn Järnväg/S for Såbye & Lerche. 1921 - 25 Sporlægning på Midtsjællandsbanens sydlige del mellem Ringsted og Næstved. Bodilsen, Dombernowsky & Sandager. 1927 Anlæg af Røde Kro - Løgumkloster for Bodilsen & Sandager. Bemærkninger Kun kedlen har byggeår 1876. Rammens byggeår er 1878. Viborg - Ålestrup var færdig 1893, men lokoet flyttedes først 1894. Andetsporsanlægget ved Ringsted er formentlig strækningen mellem Viby S. og Frederikslund. Anlæg af grusbanen Farum _ Lillerød 1899 - 1902 dækker muligvis også gruskørsel til firmaets arbejder på Nordbanen? Formentlig deltog lokoet også i grusbanens fra Farums anlæg. Kontrakterne 1906 - 07 og 1914 - 17 er ikke helt sikre. Anlæg 1913 - 16 af Trollhättan - Nossebro Järnväg for Såbye & Lerche er også set, men passer næppe da denne bane havde sporvidden 891 mm. Kun i Trollhättan var der normalspor. Dombernowsky & Sandager ændrede 1921 navn til Bodilsen, Dombernowsky & Sandager. Niels Munch

Från 299 kr

Med början från vänster längst ned: A Gladys Andersson, Arvika, f 1942 Birgitta H M Andersson, Malmö, f 1942 Siv M Andersson, Örkelljunga, f 1941 Gunilla C Aspler, Värnamo, f 1941 Barbro I Bengtsson, Örslösa, f 1943 E Ingegerd Bergsten, Eksjö, f 1942 Margareta K Björk, Oskarshamn, f 1942 A-Kristina L Borssén, Trollhättan, f Nilsson, 1939 Barbro I-M Drugge, Niemisel, f 1942 Siv M L Engstrand, Växjö, f 1943 Katarina E Estberg, Uppsala, f 1940 Margareta H Forsström, Uppsala, f 1938 L G Ann-Kristina Frisk, Växjö, f 1941 Eva M L Gustavsson, Lammhult, f 1942 E Anita Horrdin, Malmö, f 1942 Siv A Johansson, Halmstad, f 1941 E Bodil G Lindskog, Långebro, f 1942 G Birgitta K Löfgren, Alingsås, f 1942 Barbro A M Nilsson, Norrköping, f 1942 Sonja M Nordberg, Kalmar, f 1941 B Agneta Nyborg, Malmö, f 1941 Kerstin M Nylén, Trollhättan, f 1943 marja-Lena Olsson, Helsingborg, f Mielonen 1940 Stina M Persson, Karlshamn, f 1940 S Birgitta Risheden, Tvååker, f 1941 Karin H Svensson, Varberg, f 1943 Gunilla Törnqvist, Tunadalsverken, f 1942 Gunilla B Werner, Sundsvall, f 1943 Lena M Årén, Göteborg, f 1941 Siv M Östberg, Sunne, f 1937

Från 299 kr

Mangårdsbyggnaden till Sembs Mölla i Asige med kvarn och stort jordbruk Bilden är tagen mot söder. Bakom byggnaderna flyter Suseån som drev kvarnen, byggnaden till vänster. Bostadshuset var troligen byggt ca 1830 och kallades "kaptensgården" efter kapten Gert Jörgen Adam Geelmuyden (1859-1930, född i Nibstrup, Danmark) som ägde gården vid sekelskiftet. Han gifte sig 1887 med Elvira Fredrika Grundberg (1863-1949) från Abild och köpte Sembs Mölla år 1892 där han drev kvarnen och även var köpman. De fick sex barn vara två uppnådde 100-årsdagen. Den yngste sonen föddes 1903, samma år som blev Geelmuyden blev hamnkapten i Varberg, och dog så sent som 2005, strax före sin 102-årsdag. Kapten Geelmuyden hade arbetat till sjöss i engelsk tjänst mellan 1872-1892. Framför bostaden står en familj samt ett hästekipage. Om det inte är personer ur familjen Geelmuyden kan det vara arrendatorerna Ernst och Jenny Andersson samt deras syskonbarn. I husets vänstra gavel (mot kvarnen) låg en handelsbod. Kvarnbyggnaden på bilden kan vara uppförd 1888, men kvarndriften på platsen är betydligt äldre än så. Idag finns inget av husen kvar.

Från 299 kr

Med början från vänster längst ned: A Gladys Andersson, Arvika, f 1942 Birgitta H M Andersson, Malmö, f 1942 Siv M Andersson, Örkelljunga, f 1941 Gunilla C Aspler, Värnamo, f 1941 Barbro I Bengtsson, Örslösa, f 1943 E Ingegerd Bergsten, Eksjö, f 1942 Margareta K Björk, Oskarshamn, f 1942 A-Kristina L Borssén, Trollhättan, f Nilsson, 1939 Barbro I-M Drugge, Niemisel, f 1942 Siv M L Engstrand, Växjö, f 1943 Katarina E Estberg, Uppsala, f 1940 Margareta H Forsström, Uppsala, f 1938 L G Ann-Kristina Frisk, Växjö, f 1941 Eva M L Gustavsson, Lammhult, f 1942 E Anita Horrdin, Malmö, f 1942 Siv A Johansson, Halmstad, f 1941 E Bodil G Lindskog, Långebro, f 1942 G Birgitta K Löfgren, Alingsås, f 1942 Barbro A M Nilsson, Norrköping, f 1942 Sonja M Nordberg, Kalmar, f 1941 B Agneta Nyborg, Malmö, f 1941 Kerstin M Nylén, Trollhättan, f 1943 marja-Lena Olsson, Helsingborg, f Mielonen 1940 Stina M Persson, Karlshamn, f 1940 S Birgitta Risheden, Tvååker, f 1941 Karin H Svensson, Varberg, f 1943 Gunilla Törnqvist, Tunadalsverken, f 1942 Gunilla B Werner, Sundsvall, f 1943 Lena M Årén, Göteborg, f 1941 Siv M Östberg, Sunne, f 1937

Från 299 kr

Text på kortets baksida: "Magnus Ullman d. ä. Född 1798 13/2 son af pastor i Onsala mf. samma namn. Till Lund 1814, magister der 1823. Prestvigd 1824. Adjunkt i Christiania f. 1826 adjunkt Gustavi f. 1827. Samma år Katechet. Kyrkoherde i U-a 28/8 1838. Titulärprost jan 1842.Död 21 mars 1842. G. m. Magdalena Hegardt. Barn Magnus, pastori Warberg. Chr.Gid. landtbrukare. Uddo lektor. Carl Anders Göteborg. Tre döttrar".

Från 299 kr

Text på kortets baksida: "Magnus Ullman d. ä. Född 1798 13/2 son af pastor i Onsala mf. samma namn. Till Lund 1814, magister der 1823. Prestvigd 1824. Adjunkt i Christiania f. 1826 adjunkt Gustavi f. 1827. Samma år Katechet. Kyrkoherde i U-a 28/8 1838. Titulärprost jan 1842.Död 21 mars 1842. G. m. Magdalena Hegardt. Barn Magnus, pastori Warberg. Chr.Gid. landtbrukare. Uddo lektor. Carl Anders Göteborg. Tre döttrar".

Från 299 kr

Sista kanonen på Varbergs fästning, uppställd på Gamla Påskberget. Den såldes på offentlig auktion 1897, inropades av skeppsmäklare Gustaf Magnusson som lät skänka den till staden som placerade den här senare samma år.

Från 299 kr

Vykort, "Getterön - 3:dje viken", men det är 4:e vik. I förgrunden solbadare på luftmadrasser på berget (dä Ståhlbrands restaurant låg) ovanför viken med sandstrand. I bakgrunden ses Varbergs fästning.

Från 299 kr

Mycket folk har samlats för att sitta och prata längs strandpromenaden. I bakgrunden ser man stranden med några badande. Till vänster skymtar Varbergs fästning. Något otydligt och suddigt foto.

Från 299 kr

Inskription som Leonhard Fredrik Rääf lät hugga in år 1861 på Rantzauklippan till minne av den danske fältherren Daniel Rantzau, som stupade här år 1569 i strider om Varbergs slott.

Från 299 kr

Foto av okänd orkester, en kvartett, fotograferad på Varbergs Hotell. Musikerna är klädda enhetligt och på bastrumman finns karikatyrer av männen tecknade. Framför dem står instrumenten uppställda: dragspel, saxofoner, trumpeter, gitarr, fiol och klarinetter. (Se även bildnr GB2_3192-3194)

Från 299 kr

En man sitter vid en flygel, troligen i matsalen på Varbergs Hotell. På flygelns lock står en miniatyrmodell av okänd orkester med tre män och instrument, likadant klädda som pianisten.

Från 299 kr

Vykort av grindstugan vid Varbergs gamla lasarettet, som invigdes 1901. Grindstugan med bostad åt portvakten uppfördes några år senare och förlades vid Prästgatan. Flaggstänger markerar entrén och vägen fram till sjukhusbyggnaden. Till höger skymtar läkarbostaden från 1883.

Från 299 kr

Bautastengravfält från järnåldern vid Köleryd i Skällinge. Ett par män går längs en stig kantad av stenmurar och i höjd med männen står en mycket hög och smal rest sten. Fotografen var chef för Varbergs museum.

Från 299 kr