Betlehemskyrkan väckelsekampanj. 13 mars 1949. Reportage för Gefle Dagblad. Gävle Missionsförsamling beslutade 1972 riva sin otidsenliga kyrka blev det debatt, allmänheten ville inte förlora den välkända byggnaden. Betlehemskapellet invigt 1880, ritat av församlingsmedlemmen E.A. Hedin. Hade en församlingssal rymmande 2.500 personer med läktare på tre sidor och på fondläktaren, plats för kör och orgel. Till det yttre liknade Betlehemskapellet en kyrka; huvudentrén hade tre portar, på taket en takryttare och ovanför entrén en kopia av Torvaldsens "Kristus", utförd av bildhuggaren Carl Johan Dyfverman. Kristusstatyn var väl synlig för järnvägsresenärerna. På västra gaveln tillbyggdes 1894 en absid i två våningar, ritad av E.A. Hedin. 1924 började man kalla kapellet för Betlehemskyrkan. Huset byggdes om invändigt 1937 och fick funktionalismens släta ytor. Nya Betlehemskyrkan, invigd 1976, är ritad av arkitekten Gunnar Landberg och har kyrkorum, kyrktorg för samkväm och lokaler för barn- och ungdomsverksamhet.
Från 299 kr
Vykort till Kristina Andersson, född 1865 i Böda, syster till NJ Andersson, när hon bodde i USA från vänner i USA. Kära lilla Stina wist tycker vell Kristina att jag nu är för svår som aldrig skrifver. Hjertligt tack för brefvet, Jag är nu i min plats igen kom hit den 7 mars första veckan gjorde jag ingenting förstås sedan började jag lite undan för undan jag är rett stark nu, men troligen går jag hem någon gång i maj. Doktorn säger att jag måste gå. Ja Kristina mitt herrskap har vare snellare än jag kan i ord omtala, tänk allt de gjordt för mig sedan jag blef sjuk. Är Erat herrskap borta ännu. underligt att fru K. kom sig för att resa - skrif snart lilla Stina. Kära helsningar följer med från Sara. Helsa Nellie så gott."
Stockhaus Per Emil. Fanjunkare. Per Emil Stockhaus föddes 28 Juli 1866 i Fänlid, mellan Ruda och Fliseryd, där han bodde hela sitt liv, utom de sista åren, då han bodde iStockholm, men begravdes i Fliseryd. Han avled19 Augusti 1948. Stockhaus var fanjunkare i Kalmar regemente. Han gifte sig 30 December 1892 lärarinnan Emma Judith Sundberg född 21 Mars 1868 i Kalmar, och död 30 April 1937 i Fliseryd. Bröllopet stod i Fliseryd. Under senare tid bodde Stockhaus i Ekelund, på vägen till Fliseryds gård. Stockhaus avgick med pension 28 Juli 1916. judith kom till Fliseryds skola som 19-åring från Kalmar. Paret fick såsmåningom 10 barn. Stockhaus uniform finns i muséets samlingar , skänkt av Marita Stockhaus- Nygaard. KLM 35801:16.
Kontakt-kille som skriver brev, 4 mars 1966 I förgrunden syns det en man som är klädd i en ljus, randig skjorta med en mörk, virkad slips, mörka byxor och strumpor. Mannen har en kortklippt frisyr och ett armbandsur på sin vänstra handled. Han sitter på en stol vars fotstöd står på en golvmatta. På golvet framför mannen står en väska. I bakgrunden skymtar det en bokhylla. Bland böckernas rubriker i bokhyllan syns det endast "God Mat", "John Kennedy" och "I vår underbara värld" av J. V. Stanêk tydligt. På bordet under bokhyllan står det en skrivmaskin, en telefonapparat, en ask med tändare, en askfat, ett anteckningsblock, pappershäften, ett kuvert. Skrivmaskinen är märkt med "Halda."
Kontakt-kille som skriver brev, 4 mars 1966 I förgrunden syns det en man som är klädd i en ljus randig skjorta med en mörk virkad slips, mörka byxor och strumpor. Mannen har en kortklippt frisyr och ett armbandsur på sin vänstra handled. I bakgrunden skymtar det en bokhylla. Bland böckernas rubriker i bokhyllan syns det endast "John Kennedy" och "I vår underbara värld" av J. V. Stanêk tydligt. På bordet står det en skrivmaskin, en telefonapparat, en ask med tändare, ett askfat, ett anteckningsblock, pappershäften och ett kuvert. Skrivmaskinen är märkt "Halda." Bland böckernas rubriker i bokhyllan syns det bara några tydligt, de är 'John Kennedy' och 'I vår underbara värld' av J. V. Stanêk. På skrivmaskin står det skrivet 'Halda'.
Alnängarna, Centralverkstäderna CV. Ångpanna till ånglok. Förman Enström Ett försök med en ångpanna med vattenröreldstad system Brotan. Pannan tillverkad av CV i Örebro med delar från Mannesmann i Tyskland. Pannan erhöll nr. 1095 i SJ lokpanneserie och hade CV Ör tillverkningsnummer 21 år 1909. Pannan lades in i lok litt Cc nr 735 i nov 1909. Loket hade tidigare kolliderat med ett godståg i Huddinge och reparerades i Örebro. Efter diverse problem togs pannan ut ur loket okt 1911 och modifierades. Las i sept 1912 åter in i lok 735 i Liljeholmen för att sept 1914 i Örebro plockas ut från loket för att aldrig mer användas i lok. Vid inventering 1 mars 1919 anges pannan som obefintlig. Möjligen har pannan använts som stationär ångpanna för vagnuppvärmning i Halmstad.
Statens Järnvägar, SJ Detta fotografi har särskilt framställts efter ett gammalt vykort genom förmedling av Jularbo fotografister anstalt, innehavare HJ.Eriksson som skänkt det till historiken över Jularbo station. Omstånde foto, som efter stora ansträngningar av f.d. stins Dubois letades fram ur gammla gömmor, härstammar från år 1904 den 23n mars. Var god lägg märke till dom blommande prydnadsbuskarna, vilka sålunda förtäljer om den ridiga våren det året. Interessnt är den dåtida infartssignalen med dess plsering mittför stationshuset. Till höger om infartssignalen står Stins Dubois samt intill honom,tillsammans med sin lilla son, står stfru Lilja.Sonen Rickard är numera förste kontorist på Biljettexpeditionen vid Stockholms central. Fotogenlycktan på stationshusets vägg talar om hur belysningsförhållanden på den tiden voro ordnade efter de dåtida resursern som stodo till buds.Det gamla förmäma stationshuset är alltjämt då detta skrivs i bruk.Dess stillsamma och behagliga" fick-tack" skänker mig både ro och arbetsglädje.Karl Bergman.( Tillhör Jularbo Stations historia.)
Baltiska utställningen 1914. Bilden visar Kungliga Preussiska statsbanornas (KPEV) försökslokomotiv ES 6 avsett för person- och snälltågstrafik. Loket byggdes 1914 av Borsig och Siemens-SchuckertWerke och var byggt för en högsta hastighet på 100 km/tim. Loket hade en effekt på 1470 kW och vägde 80,7 ton. Det sattes i trafik den 25 mars 1914. Den 18 april beslöts att sända loket till Baltiska utställningen i Malmö där det den 20 april 1914 ersatte KPEV lok ES 2 (systerlok till ES 1 jfr KBAA00379). ES 6 stod kvar på utställningen till oktober 1914, då det återsändes till Bw (Bahnbetriebswerk) Bitterfeld. Loket gjorde sedan sporadisk tjänst fram till 20 april 1922 då det avställdes som följd av maskinskada. Loket slopades 22 januari 1923.
Barndaghem 29 mars 1966 I förgrunden syns det två pojkar som sitter på golvet och leker med pusselbitar av trä. En flicka syns det stående bredvid dem till höger och en annan flicka till vänster. Pojkar har kort klippta frisyrer. Flickan till höger har toffsar och är klädd i strumpbyxor och klännning, samt mörkare skor. Flicka till vänster är klädd i strumpbyxor, kjol, jacka, och har kortklippt frisyr. Båda pojkar är klädda i mörka byxor och en ljusare skjorta med flyga. En av pojkarna har en pullover på sig och en annan pojke har hängslen. Den kvinnliga lärare bakom är klädd i en klänning med en ljusare krage och skor. I bakgrunden syns det borden som är i storleken anpassade för barn. Borden är dukade med bland annat kaffe koppar och sockerskål.
Barndaghem 29 mars 1966 På bilden syns det två flickor, två pojkar och en kvinnlig lärare stående vid spisen. Båda flickorna bär bagarmössa, förkläde, strumpbyxor och skor på sig. På en av flickorna syns det hårtoffsar. En av pojkar bär ljus skjorta, pullover, fluga och mörkare byxor. En anna pojke är klädd i en ljusare skjorta med flyga och mörkare byxor med hänge. Lärarinna bredvid barnen är klädd i en mörk klänning med en ljusare krage och ljusare skor. På spisen syns det några kaffepannor. Ovanför spisen finns det en spisfläkt. Bullar på plåten, en mått av metall syns det på diskbänken till vänster av spisen. Ovanför diskhon syns det en köksskåp, en hållare för hushålls papperrulle, olika förvaringsfack för, exempelvis, mjöl och socker. Strykbrädan står intill fönstret till höger. Telefonapparat står på fönsterbreddan. Persienner syns i fönsterrutor.
Text hämtad ur textmaterialet från skärmar till Kommunikationsutställning "Här går vägen till Uddevalla......" utförd av lärarna Birgitta och Bo Lindgren, Unnerödsskolan i Uddevalla, år 1980. Stationen vid Sörkällegatan (Uddevalla Södra). Resande som skulle vidare mot Strömstad utväxlades med hästskjuts till Uddevalla C den första tiden då tunnlarna (inne i Uddevalla) ej var klara. 1907 öppnades trafiken mellan Uddevalla Södra, som var ett litet hus vid Sörkällegatan, ochTingstad (på Hisingen). Järnvägsbron över Göta älv var inte klar så passagerare till Göteborg fick ta båt till Lilla Bommen. Senare samma år var det klart till Centralstationen i Uddevalla. Flera ras och andra besvärligheter drabbade banan, innan den slutligen blev helt klar. I mars 1909 kunde man för första gången åka tåg (hela vägen) mellan Göteborg C och Strömstad C på Bohusbanan.
Magasinstorget Torget lades ut efter ett beslut taget i mars 1776. Det skulle bli en handelsplats till stadens och kronobränneriets nytta. Först kallades det för Bränneritorget, sedan för Spannmålstorget för att så småningom få namnet Magasinstorget. Alla namnen är kopplade till Kronobränneriet som anlades i slutet av 1770-talet på den mark där bilden är tagen ifrån. Torget utvidgades 1859 och fick då sin slutgiltiga form och stensattes något år senare. Länge var Magasinstorget parkeringsplats för lastbilar. På 1980-talet blev torget en del av Hamngatan. Till vänster i bild skulpturen Strömmen av vit Ekebergsmarmor, gjord av Stig Blomberg, invigdes 1953. Stig Blomberg, som är född i Linköping, framställer gärna motiv med barn och ungdom. Utmärkande är en frodig humor och fantasifullhet i formen. Strömmen - av folkhumorn kallad Tempen - föreställer en voluminös liggande kvinnofigur. Formen är upplöst och skissartad. Ytan är i själva figuren släthuggen och finputsad, men i övrigt grovhuggen och storporig.
Johannes Larsson. Betty. Rönnängen. Karl Ek berättar om en väldig krusbärsbuske som han och syskonen åtskilliga gånger fått lov att plocka av. Maken Johannes, som det alltid var fart på, hade också en särskild stil att gå under täta frustanden. Bl.a. kunde man om söndagarna få se honom komma på detta vis på hans särskilda kyrkstig mellan Björkullasjöarna. Han hade ett potatisland på en inäga, som f. ö. låg kringgärdad av grannen Gustaf Åkessons mark. Den senare utförde körhjälp åt andra, men skulle då också ha brännvin. En gång då Johannes, som var nykterist, sköv sin tunga skottkärra med gödsel förbi Åkessons och fick någon gliring, skall han ha svarat:"Den som ente har flaska får arbeta sjölver!" 9 mars 1835 överlåter och försäljer Lars Andersson till sin son Johannes Larsson och hans hustru Lotta Pettersdotter 1/4 mantal kronoskattehemmanet Åsen. Dels genom köp, dels genom arv avstår de (hållningskontrakt 1873, köpebrev jan 1874) nämnda hemman till mågen Frans Teodor Jonsson och dottern Johanna. Undantogs: västra ändan av gamla manbyggnaden, vilken låg något nv om nuvarande i öst-västlig riktning. (Denna flyttades senare till Kyrkängen -"Edgrens"). På hösten 1873 har J. L. och Lotta P. köpt 1/8 mantal av berörda hemman (hälften) av skolläraren L. J. Otter och hans hustru Stina Kajsa, vilken är dotter till J. L. och Lotta P. En tredje dotter, Maria Charlotta var gift Björk. De båda döttrarna utvandrade till Nordamerika. Johannes Larsson död 15/4 1882. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Porträtt av Oscar Egnell. Född i Stjärnorp 1813 som son till domkyrkosysslomannen Fredrik Carl Egnell och makan Ulrika Christina Granbeck. Sin första egentliga tjänst inträdde han 1838 som inspektor vid gården Roxtorp i hemsocknen. År 1841 gifte han sig med Augusta Elisabet Enelius och makarna fick raskt tre barn. Lyckan vände när hustrun drabbades av lungsot, ett av tidens många gissel. Hon avled i mars månad 1850. Ny livskamrat fann Egnell i Christina Mathilda Hellström. Hon var bördig från orten men hade bott en längre tid i Linköping. Vigseln stod i midsommartid 1852. Efter nytt boställe från 1853 på Bonnorp i Stjärnorp, sökte makarna lyckan på gården Hundekulla i Vånga socken. På de bägge nämnda gårdarna tjänstgjorde Oscar Egnell som inspektor. Från år 1867 förmäler källorna att Egnell lämnat inspektortjänsten för att bli mer aktiv som arrendator av Balderums södergård i nämnda församling. Vid tiden hade hans nya äktenskap välsignats med dotter och son. Redan efter ett par år tycks situationen dock vara en annan. År 1869 bröt familjen upp för att istället logera på gården Boberg västergård. Att logera betydde vid tiden en mer inaktivt och utan tydlig funktionell roll bebo platsen. Rimligtvis hade nu åldern börjat ta sin tribut för Egnell, möjligtvis var han sjuklig. Han sökte ny omständighet för sin familj 1872 och ombesörjde flytt till gården Sätra där de utan tydlig funktion logerade hos bonden och gårdsägaren Jaen Anderson. Kort därefter bosatte sig familjen i vad tiden kallade Bönhuset, missionsrörelsens lokal i Vånga socken. Inte heller på denna plats var familjen Egnells roll tydlig. Icke desto mindre bodde de kvar i Bönhuset till 1882 då makarna åter flyttade till Sätra. Här bosatte de sig efter dåtidens språkbruk "till hus", vilket kunde betyda en mångfald boendeformer men i grunden inneboende av något slag. Oscar Egnell gick ur tiden i april månad 1890.
Fotografens ant:Selma Lagerlöf. Utsikt över Fryken från Nilsbyhöjden Selma Lagerlöf föddes den 20 november 1858 på gården Mårbacka i Östra Ämtervik i Värmland. Hon utbildade sig till lärare. År 1891 debuterade Lagerlöf med romanen Gösta Berlings saga och hon blev snabbt berömd i Sverige och Norden och så småningom i hela världen. Utvandrareposet Jerusalem (1-2) som var Lagerlöfs tredje roman blev en stor succé när det gavs ut 1901-02 och Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1-2) hade ännu större framgång. År 1904 fick Lagerlöf emotta Svenska Akademiens stora guldmedalj och 1907 blev hon hedersdoktor vid Uppsala universitet. Två år senare, 1909, blev hon den första kvinnan och den första svenska författaren att få Nobelpriset i litteratur. År 1914 valdes hon själv in som en av de aderton i Svenska Akademien, också där blev hon den första kvinnan. Pengarna från sina framgångar använde Lagerlöf bland annat till att köpa tillbaks sitt barndomshem Mårbacka som varit i släktens ägo i många generationer men som gått i konkurs och måst säljas efter Lagerlöfs faders död. Hon byggde om den gamla värmlandsgården till herrgård och drev jordbruket i full skala. Gården gick långt ifrån alltid med vinst, men det gjorde däremot Lagerlöfs böcker och hennes skrivande höll gården flytande. Tidigt på morgonen den 16 mars 1940 dog Selma Lagerlöf i sitt hem på Mårbacka efter att ha varit sjuk och sängliggande i en vecka. Hon ligger idag begravd på Östra Ämterviks kyrkogård. Källa:www.lansbiblioteket.se/forfattare/lagerlof_selma Det nuvarande Mårbacka, i karolinsk herrgårdsstil, lät Selma Lagerlöf bygga 1921-23 efter ritningar av den kände arkitekten Isac Gustaf Clason. Källa:www.marbacka.s.se
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.