Enligt vad flera äldre invånare har berättat så har detta hus från 1700-talet under tiden för Göta Kanalbygget huserat von Platen. Huset revs före 1904 av dåvarande ägaren disponenten på Sätrabruk, överjägmästaren Bartelsson. Delar av detta hus, dörrar, innertak mm har återandvänds till ett hus ca 500m norr ut . Det huset byggdes bredvid Halnatorps Herrgård av Bartelsson som samtidigt byggde herrgården.
Från 299 kr
Lerbäcks hembygdsgård fotograferad den 24 maj 1937. Till vänster står hembygdsgårdens huvudbyggnad. Det är en bergsmansgård från år 1843, som flyttades till Lerbäcks hembygdsgård år 1933. Till höger om huvudbyggnaden syns en gammal loftbod från 1700-talet, som flyttades år 1929 till hembygdsgården. Längst fram syns en gärdsgård.
Orig. text: Östgöta-tidningen Wallenbergska gården uppfördes vid mitten av 1700-talet. Den förhöjdes och gavs sitt nuvarande utseende med en fronton vid en upprustning 1803-05. Östgöta-Tidningen hade under åren 1936-44 sin redaktion och tryckeri i byggnaden. När ÖT upphörde kom byggnaden att inrymma Eskilstuna-Sliperiet. Den fick då skyltfönster i bottenvåningen. Byggnaden står numera i Gamla Linköping.
Korsningen Nygatan/Bokhållaregatan med Lisa Sewerin Modeaffär och Evert Lundberg Optiker, i hörnan. Scheningska gården är uppförd i mitten på 1700-talet av slottsbokhållare Petter Schenling, som handelsgård. I gården trycktes Östgöta Correspondenten åren 1839 och 1840. Den har också inrymt postkontor och bokhandel. 1852 inköptes gården av källarmästaren Anders Petter Andersson, som kallades Bonn på Druvan.
fotografi, photograph
Nederluleå kyrka
Storgatan sedd från Yttre borggården. Byggnaden närmast till höger är Skolmästaregården: I ett brev daterat 22 maj 1696 betraktas byggnaden som nybyggd. Den har en s k salsplan. Det branta valmade taket var ursprungligen klätt med spån. Skolmästaregården fungerade som skolmästarebostad 1696-1731. Vid sekelskiftet 1900 kom gården till mekanikern Karl August Petterssons (1872-1943) ägo som startade Östergötlands Velocipedfabrik i denna gård. Här grundades även idrottsföreningen BK Derby. Nr två från höger är Kopparslagaregården: Senast 1754 stod byggnaden färdig, då öppnades nämligen kryddkramhandel i gården. I mitten av 1750-talet lades gränden mellan Järntorget (Kryddbodtorget) och S:t Korsgatan (Rådmansgatan) ut över Lönnbergs tomt. Då blev gårdens portlider infart till gränden. Gathusets tredje våning byggdes på av handlare Pihl vid mitten av 1810-talet. Nr tre från höger är E G Beckers handelsbod: Byggnaden stod klar 1757. Byggherre var guldsmeden Samuel Presser (d 1783). Den är en typisk hantverkaregård från andra hälften av 1700-talet, med verkstaden i bottenvåningen och bostaden i ovanvåningen. Ingången vette mot gården. Portlidrets dörrar var låsbara. Affärsingången togs upp 1864 i samband med att handlaren E G Becker (1823-1906) öppnade butiken på Järntorget.
Överenhörna 61:1
Överenhörna 73:1
Överenhörna 9:1
Överenhörna 72:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.