Torntutare i Uddevalla kyrka. Johannes Karlsson född omkring år 1842. Informationen står skrivet på kopians baksida. Johannes Karlsson, f. omkr. 1842, var förste "torntutaren" i Uddevalla. Johannes Karlsson var morfar till Douglas Callins hustru, Maja Callin. Överlåtaren är född i Uddevalla och var tidigare anställd som resandeförsäljare i damkonfektion åt konfektionsindustrin Schwartzman & Nordström i Uddevalla.
Från 299 kr
Skrivet på baksidan: Sillevaden på edet. En ny "slynga"(bit) sys (bindes) i vadet. Den mörka duken är ny och oblekt. En man syr på var söm. Jämnsides med varandra. Var och en i laget kom med sin vadslynga. dessa syddes sedan ihop till en stor vad. Efter fisket tog var och en sin slynga med sig. Fotograferat av: Nordiska Museet
Enligt senare noteringar: "Följande text tillhörde bilden införd i veckotidning på 1970-talet; 'Min svåger i Munkedal harvade med kor, som så många andra förr. De var goda dragare, men fort gick det inte. Familjen kom ut med kaffe. Tidningsart. var två sidor om Färdigs verksamhet som fotograf. Svågern var Hjalmar Olofsson." (BJ). Se även UMFA30183. Text på asken: Hjalmar med kor.
Text på kortets baksida: "Fru Anna Elisabeth Hegardt, f. Bratt. Född 1753 död 1825. Gift 1774 m. Handl. o Skeppsred. i U-a Josias Hegardt, f. 1739 d. 1806 han var gift m. sin brorsvägerska och hans syster Catharina H. var gift Barnhusstiftaren Anders Knape Hansson. Fru A.E. H-ots bror var Rådman Henrik Bernhard Bratt".
Text som medföljde bilden: "1953. Nr. 16. Gunnar Johansson Handelsf. 50 år. från Full..?" Uppgifter från Munkedals HBF: "Gunnar var från Fulltaga. Han var föreståndare för Handelsmannaföreningens affär på Önnebacka. Flera perioder var han fullmäktiges ordförande. Han hjälpte även till i Munkedals folkbibliotek. Även känd som kyrkopolitiker".
Text som medföljde bilden: "1953. Nr. 16. Gunnar Johansson Handelsf. 50 år. från Full..?" Uppgifter från Munkedals HBF: "Gunnar var från Fulltaga. Han var föreståndare för Handelsmannaföreningens affär på Önnebacka. Flera perioder var han fullmäktiges ordförande. Han hjälpte även till i Munkedals folkbibliotek. Även känd som kyrkopolitiker."
Text som medföljde bilden: "1951. Majken Friman o. Olle Sahlberg." Uppgifter från Munkedals HBF: "Olle Sahlberg var brorson till fotografen. Hans far var Ninus Sahlberg, setrgant vid 17, bosatt i Ljungskile. Majken Friman var vid fotograferingstillfället fästmö till Olle. Sedan gifte de sig och flyttade till Stockholmstrakten".
Gustav II Adolf - 1611–1632
fotografi, bilder
Trots att gården var liten, hade man omfattande ekonomibyggnader. Denna ladugård har troligen två kohus och ett stall, samt lada och tröskhus med tillbyggd vedbod. Ladugården kan vara uppförd 1897. Från ungefär 1880 var det brukligt med ett foderloft, vars väggar var i sten likt fähusdelarna under. De korsspröjsade fönstren är typiska för tiden, liksom spåntaken som slog igenom då. Här har man täckt spåntaket med papp i lodstående vådor, vilket var vanligt i början på 1900-talet. Oskar Jakobsson, 45 år detta år, var måg på gården, gift med dottern Maria Lorentina, 46 år och ägare till gården mellan 1899 och 1943.
Smedjan var en högst märkvärdig byggnad, som för brandfarligheten stod bak på tomten. Den var troligen byggd när gårdsparten kom till på 1830-talet, de orginella fönstren var upptagna senare. Dörrarna gick utåt som de gjorde på smedjor för att inte ta upp plats inne när man skulle arbeta. Dessuton fanns det en liten gångdörr på gaveln. Faltaket är brant som på 1700-talsbyggnader. En fågelholk sitter på nocken, holkar var förr mycket vanliga. De var inte till för fåglarnas bekvämlighet, utan för att man skulle kunna plundra bona - halstrade nykläckta fågelungar ansågs som en läckerhet!
Småland, Kalmar län, Stranda härad, Ålems socken, Timmernabben. Olssonska varvet. No 1 och 2. manbyggnaden, i stort sett lika den, då jag var liten säger kapten K hellqvist, född 1881. I högra gaveländen var kontor och handelsbutik på nedre botten. I vänstra kök var kök och pigkammare. I andra våningen var bostaden. Vänstra fönstret på gaveln insatt på senare år. Tidigare var här en dörr med förstukvist och ingång till kontoret. N:3 Kontorsbyggnad uppförd under första världskriget. N:4 Under kapten Hellqvists uppväxt bodde i detta hus en skeppare Nilsson. Senare tillhörde det Olssonska varvet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.