Årsunda kyrka. En av Gästriklands bäst bevarade medeltidskyrkor med anor från 1200-talet. Den har byggts ut flera gånger senast i mitten av 1700-talet. Orgeln på läktaren är en av de äldsta och värdefullaste i landet. Den byggdes för Ovansjö kyrka 1714 men såldes till Årsunda kyrka för 222 riksdaler 1789.
Från 299 kr
Sandvikens Järnverk omkring 1930. I mitten på bilden ligger martinverk 1 och 2. Martinmetoden var under 1900-talets första årtionden den dominerande metoden för stålframställning. Klensmedjan är placerad i förgrunden till vänster och i bakgrunden till höger skymtar hyttan med rostugnar och masugnsbyggnad.
Högvatten i Bollnäs omkring 1924. Närmast till höger Tingshuskaféet, fastigheten strax bortom innehöll bl a Fahlens Sliperi. I bakgrunden till höger skymtar gaveln av "Fasta Skolan" (numera Odenskolan). Det grå huset i bildens mitt är Lewréns, det översvämmade huset till vänster hörde senare till E A Nyströms fastighet. Bakgrunden i mitten är Ohnbacken, fabriksskorstenen är SJ-verkstadens. Vattnet kallades "Katthavet".
Från vänster: Målar-Emil (Nilsson), Nils Nilsson från Näset, Voxsätter 14:1, född 1895, Stor-Pelles Johan Eriksson, Voxsätter 10:1, född 1901, i mitten nedtill Herman Eriksson, Lenninge 5:11, född 1898, Målar-Erhard, okänd samt Erik J Eriksson från Lenninge 5:11, född 1896.
Drottninggatan mellan Norra Köpmangatan och Norra Centralgatan. Bilden är tagen från Esplanaden, med den stora pilen i förgrunden till vänster. Trädet skymmer hörnhuset på Norra Rådmansgatan. Längst till höger syns skyltlådorna på Hedmans bokhandel, på stadshusets hörn, därefter Eskilstunaboden. I mitten den gamla frisersalongen och Liedholms. Längst bort guldsmed A. Hildebrands skylt.
Avfotograferad bild över 1800-talets Bollnäs. Närmast är de gamla kyrkstallarna vid "Lortbäcken". Det stora omålade huset i mitten är det hus där Hagbergs klädafför senare fanns, det stora huset till höger därom inrymde senare Sandberg och Styfs järnhandel. I bakgrunden till vänster Ohnbacken. Husen på stolpar vid vattnet uppe till höger inrymde hamnkontoret m m för båtlinjen över sjön Varpen.
Fyra herrar från Göteborgs Kungliga Segel Sällskap: längst t v Fritz Schéel, i mitten oidentifierad person, näst längst t h Gunnar Carlsson samt i h kanten Birger Jonsson. Att bilden tagits 1935, som anteckningen på baksidan gör gällande, har inte kunnat bekräftas.
Officerare och manskap under stridsövning i skärgårdsmiljö. Andra bilder i Bergers samling tyder på att detta fotografi tagits under den landstigningsövning på Stabbo i Stockholms södra skärgård där personal från pansarskeppen SVERIGE och DROTTNING VICTORIA deltog. Officeren i mitten av bilden är amiral Harald Åkermark, HBK (Högste Befälhavare över Kustflottan).
Mariefred den 29 augusti Några bilder från målområdet vid Fredrikshall, klubbstuga för IFK Mariefred och OK Gripen. Bild 1 På trappan, tävlingsledaren Karl-Åke Bergström. I mitten; Björn Andersson (Liljehag) och Christer Blomlöf. Bild 2 ? Bild 3 Lars Widegren och Jan Forsman. Vid resultattavlan Allan Sjöberg. Bild 4 I bakgrunden; Allan Sjöberg och Sören Berglund Bild 5 Yngve Hörndahl.
Bilden visar från vänster gården Krokstorp framför nära älven Brattorp. I mitten postHermans(Herman Karlsson) till höger gården Brattorp Längst till höger Klockarelunden vitahuset Hjärtums-Brattorp 1:5, huset intill Hjärtums-Brattorp 1:3. Dets sägs drottning Kristina har besökt Krokstorp och att hon gett Krokstorpsgården en egen bänk i Hjärtums kyrka.
Olof Jonssons text: Grupporträtt med personer från Stenbacken och Örsbo, 1 aug 1915 Mannen i mitten är Oskar Andersson, Forshälla 1882-09-12, kvinnan med barnet är hans fru Ida Olsson, Hjärtum 1887-08-12 med sonen Olof Amandus, Annedal Gbg 1915-05-19, (enligt församlingboken död 1916-06-11.)
Olofs text: Grupp från ? i Gräsviken. Stående: nr 7 är Ester Andersson från Gräsviken, Vassenda-Naglum, nr 9 är Ellen Johansson från Lärsbo, Hjärtum, sittande (mitten) nr 3 är Anders Andersson från Gräsviken, Vassenda-Naglum, nr 5 Rudolf Johansson från Lärsbo, Hjärtum, raden längst fram nr 3 Ivar Johansson från Lärsbo, Hjärtum, nr 5 Artur Johansson från Lärsbo, Hjärtum
Besökare som deltar vid invigningen av Fagereds natur- och kulturstig i Lindome år 2008. I mitten ses museichef Mari-Louise Olsson (klädd i svart rock) från Mölndals museum. Fagered bjuder på kommunens bäst bevarade järnåldersmiljö. Här finns rester av en gammal hålväg, spår av äldre jordbruksmark och ett 40-tal gravar. Relaterade motiv: 2024_1300 - 1308.
Järnbruket i Åryd grundades vid mitten av 1600-talet. Grundaren var holländaren Arnold De Rees (1612-1668), som också var verksam vid Huseby bruk. Tillverkningen upphörde vid slutet av 1880-talet. År 1899 ströks bruket ur Kommerskollegiets lista över järnverk. Järnhanteringen kom att ersättas av träindustriell verksamhet.
Janssons handelsträdgård på Drottninggatan 6 i Ljungby grundades 1915 av Karl Alrik Jansson som närmast kom från Gåvetorps säteri i Alvesta, där han varit trädgårdsmästare. Sonen Thorvald tog över 1945 och drev trädgårdsmästeriet vidare med sin fru Kerstin till mitten av 1970-talet.
Osaby säteri - Nuvarande huvudbyggnad uppfördes 1850 efter ritning av dåvarande ägaren, generalen Erland Hederstierna. En genomgripande renovering av huvudbyggnaden genomfördes i mitten av 1930-talet, då egendomen togs över av professor Frans Wilhelm Törne från Lund. 1964 skänktes Osaby av dåvarande ägarna, systrarna Stina och Ingeborg Törne, till Svenska naturskyddsföreningen med förbehållet att gården skulle drivas i en anda av vilt- och naturvård.
Kyrkan i Moheda uppfördes i romansk stil vid mitten av 1100-talet och saknade då absid, torn, vapenhus och sakristia. Kort därefter tillkom vid östra sidan en absid med hjälmvalv. Under senmedeltiden byggdes kyrktornet vid västra sidan. 1914 byggdes tornet på till sin nuvarande höjd och kyrkklockorna flyttade från klockstapeln till tornet.
Kyrkan uppfördes i romansk stil vid mitten av 1100-talet och saknade då absid, torn, vapenhus och sakristia. Kort därefter tillkom vid östra sidan en absid med hjälmvalv. Under senmedeltiden byggdes kyrktornet vid västra sidan. 1914 byggdes tornet på till sin nuvarande höjd och kyrkklockorna flyttade från klockstapeln till tornet.
Skeensgården hade från 1700-talet sin plats som huvudbyggnad på Skeens pappersbruk vid sjön Bolmen. I mitten av 1900-talet utbjöds gården för en symbolisk summa, på vilkor att den flyttades och "värdigt återuppfördes". Vivljunga Hembygdsförening antog erbjudandet och därför finns gården här idag.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.