LEVERANS 2-5 DAGAR OCH FRAKTFRITT ÖVER 599 KR
Eget foto
Sök Sök
Favoriter
Favoriter

Varukorg Varukorg
Varukorg

tillägg
+kr
Summa: kr

Sökresultat för Edward

Antal träffar: 6505
Tändsticksetikett från Fredriksdahls tändsticksfabrik. Åberg. År 1855 flyttades tillverkningen till Kalmar och firman fick då namnet Fredriksdahls Tändsticksfabrik, belägen på gränsen till >Manilla på den s.k. Kantorsgården. Fastigheten kom senare att ingå i Arencos område. Tidvis kallades F även Gamla Tändsticksfabriken, Manilla Tändsticksfabrik respektive Kalmar Tändsticksfabrik, ej att förväxla med det företag som startade 1906 med samma namn. Åberg drev fabriken fram till 1870, dock med produktionsuppehåll 1861-1866. Under en kort period stod Frans Fagerström som ägare. Fotografen Erik Kreuger gick in som delägare 1868 och två år senare övertog hans bror Pehr Edvard >Kreuger företaget genom sin firma P. E. Kreuger & Jennings ägandet. Till fabriksledare utsågs Edvard Kreuger, son till P.E. Kreuger och far till Ivar och Torsten Kreuger. Genom familjen Kreugers insteg som ägare i denna fabrik kom F framöver att indirekt få stor betydelse för hela världens tändsticksindustri. Liksom flera andra svenska >tändsticksfabriker såldes F 1887 till det nya försäljningsbolaget The Swedish Match Company som emellertid gjorde konkurs några år senare men fabrikerna drevs vidare under likvidation fram till 1910. F drevs sedan vidare av familjen Kreuger fram till 1913, då den gick upp i det nybildade bolaget Förenade Svenska Tändsticksfabriker, ofta kallat Kalmartrusten, under Ivar Kreugers ledning. År 1917 bildades det stora bolaget Svenska Tändsticks AB genom sammanslagning av Jönköpingstrusten och Kalmartrusten, även det med Ivar Kreuger som vd. F som var byggd i trä brann ner 1907 men återbyggdes följande år och fabriken placerades då på andra sidan järnvägen där Postens terminal numera är belägen. Fabriken byggdes ut 1916 men 1924 upphörde verksamheten och all produktion i Kalmar koncentrerades till >Kalmar Tändsticksfabrik. Som mest var 240 personer sysselsatta vid F. Lokalerna övertogs av AB K. G. Johansson Metallskrot. (Uppgifterna är hämtade från http://www.kalmarlexikon.se/index.php/f/fredriksdahls-taendsticksfabrik.html)"/>

Åberg. År 1855 flyttades tillverkningen till Kalmar och firman fick då namnet Fredriksdahls Tändsticksfabrik, belägen på gränsen till >Manilla på den s.k. Kantorsgården. Fastigheten kom senare att ingå i Arencos område. Tidvis kallades F även Gamla Tändsticksfabriken, Manilla Tändsticksfabrik respektive Kalmar Tändsticksfabrik, ej att förväxla med det företag som startade 1906 med samma namn. Åberg drev fabriken fram till 1870, dock med produktionsuppehåll 1861-1866. Under en kort period stod Frans Fagerström som ägare. Fotografen Erik Kreuger gick in som delägare 1868 och två år senare övertog hans bror Pehr Edvard >Kreuger företaget genom sin firma P. E. Kreuger & Jennings ägandet. Till fabriksledare utsågs Edvard Kreuger, son till P.E. Kreuger och far till Ivar och Torsten Kreuger. Genom familjen Kreugers insteg som ägare i denna fabrik kom F framöver att indirekt få stor betydelse för hela världens tändsticksindustri. Liksom flera andra svenska >tändsticksfabriker såldes F 1887 till det nya försäljningsbolaget The Swedish Match Company som emellertid gjorde konkurs några år senare men fabrikerna drevs vidare under likvidation fram till 1910. F drevs sedan vidare av familjen Kreuger fram till 1913, då den gick upp i det nybildade bolaget Förenade Svenska Tändsticksfabriker, ofta kallat Kalmartrusten, under Ivar Kreugers ledning. År 1917 bildades det stora bolaget Svenska Tändsticks AB genom sammanslagning av Jönköpingstrusten och Kalmartrusten, även det med Ivar Kreuger som vd. F som var byggd i trä brann ner 1907 men återbyggdes följande år och fabriken placerades då på andra sidan järnvägen där Postens terminal numera är belägen. Fabriken byggdes ut 1916 men 1924 upphörde verksamheten och all produktion i Kalmar koncentrerades till >Kalmar Tändsticksfabrik. Som mest var 240 personer sysselsatta vid F. Lokalerna övertogs av AB K. G. Johansson Metallskrot. (Uppgifterna är hämtade från http://www.kalmarlexikon.se/index.php/f/fredriksdahls-taendsticksfabrik.html)" >Tändsticksetikett från Fredriksdahls tändsticksfabrik. "Fredriksdahls Tändsticksfabriks Paraffinerade Säkerhetständstickor" Fredriksdahls Tändsticksfabrik har sitt ursprung i den tändsticksfabrik som startades 1847 i Vassmolösa av Frans Otto >Åberg. År 1855 flyttades tillverkningen till Kalmar och firman fick då namnet Fredriksdahls Tändsticksfabrik, belägen på gränsen till >Manilla på den s.k. Kantorsgården. Fastigheten kom senare att ingå i Arencos område. Tidvis kallades F även Gamla Tändsticksfabriken, Manilla Tändsticksfabrik respektive Kalmar Tändsticksfabrik, ej att förväxla med det företag som startade 1906 med samma namn. Åberg drev fabriken fram till 1870, dock med produktionsuppehåll 1861-1866. Under en kort period stod Frans Fagerström som ägare. Fotografen Erik Kreuger gick in som delägare 1868 och två år senare övertog hans bror Pehr Edvard >Kreuger företaget genom sin firma P. E. Kreuger & Jennings ägandet. Till fabriksledare utsågs Edvard Kreuger, son till P.E. Kreuger och far till Ivar och Torsten Kreuger. Genom familjen Kreugers insteg som ägare i denna fabrik kom F framöver att indirekt få stor betydelse för hela världens tändsticksindustri. Liksom flera andra svenska >tändsticksfabriker såldes F 1887 till det nya försäljningsbolaget The Swedish Match Company som emellertid gjorde konkurs några år senare men fabrikerna drevs vidare under likvidation fram till 1910. F drevs sedan vidare av familjen Kreuger fram till 1913, då den gick upp i det nybildade bolaget Förenade Svenska Tändsticksfabriker, ofta kallat Kalmartrusten, under Ivar Kreugers ledning. År 1917 bildades det stora bolaget Svenska Tändsticks AB genom sammanslagning av Jönköpingstrusten och Kalmartrusten, även det med Ivar Kreuger som vd. F som var byggd i trä brann ner 1907 men återbyggdes följande år och fabriken placerades då på andra sidan järnvägen där Postens terminal numera är belägen. Fabriken byggdes ut 1916 men 1924 upphörde verksamheten och all produktion i Kalmar koncentrerades till >Kalmar Tändsticksfabrik. Som mest var 240 personer sysselsatta vid F. Lokalerna övertogs av AB K. G. Johansson Metallskrot. (Uppgifterna är hämtade från http://www.kalmarlexikon.se/index.php/f/fredriksdahls-taendsticksfabrik.html)

Från 299 kr
Denna mindre gårdspart uppstod omkring 1780 när Hallsarves västra part under backen delades mellan bröderna Olof och Christen Persson, se Bild 841. Olof Persson född 1756 fick mark här nere nära stranden söder om Smiss och byggde platsen omkring 1780. Han gifte sig 1779 med Margareta Thomasdotter född 1755 från När och de fick tre barn, varav äldste sonen Thomas Olofsson född 1782 övertog gårdsparten. Han blev gift 1805 med båtsman Kjortels dotter Brita Stina Hansdotter född 1780 och de fick två barn. Thomas dog redan 1808 och Brita Stina gifte om sig året därpå. Man gifte om sig snabbt, för man kunde inte klara en gård ensam, det var nog inte så mycket kärlek med i spelet, det gällde bara att överleva. Brita Stinas nye make hette Per Mårtensson född 1785 från Rangsarve i Alskog och de fick 4 barn. Gårdsparten gick i arv till äldsta dottern i andra giftet Stina Cajsa född 1810, gift 1838 med Jacob Persson född 1800 från Bönde. De fick en son Hans 1841, men han drunknade 1861 och Jacob dog 1865, varvid Stina Cajsa gifte om sig 1867 med drängen Jakob Pettersson född 1812 från Österby i Buttle, de fick inga barn. Gårdsparten såldes omkring 1870 till träskomakaren Mårten Lauvall född 1824 från Kauparve och hans hustru Cajsa Stina Persdotter Glömsker född 1823. De hade fyra barn och gårdsparten delades mellan sonen Karl Mårtensson född 1856 och dottern Maja Lotta Mårtensdotter född 1851. Karl ärvde denna part och Maja Lotta byggde nytt en bit sydväst om broderns part. Karl Mårtensson gifte sig 1882 med Anna Kristina Olofsdotter född 1859 i Burs. De fick tre sönder, varav äldste sonen Edvard Carlsson född 1885 tog över, gift 1917 med Karin Åslin född 1890 i Hälsingland. De fick två barn, men ingen tog över, så de sålde gårdsparten 1941 till Edvards kusinbarn Margit med make Sune Jakobsson, vilka i sin tur sålde parten till Oskar Johansson född 1906 från Rikvide på När, som var gift 1930 med Agnes Olsson född 1904 från Siglaivs på När. De fick 3 söner och mellansonen Bengt Johansson född 1934 ärvde parten, men flyttade till fastlandet och sålde den 1984 till Bo Jacobsson född 1938 från Stockholm, som sedan dess nyttjat fastigheten som fritidsbostad. På bilden ser vi troligen sonen Karl 13 år, sonen Edvard 21 år, Karl Mårtensson 50 år och hustrun Anna Kristina 47 år. Alla har redskap i händerna, det var otänkbart att framstå som sysslolös! Masse har fått med hela gårdsmiljön. Till vänster ses ladugården med halmtak och ett tröskhus med faltak, till höger ses flygeln och bostadshuset.

Denna mindre gårdspart uppstod omkring 1780 när Hallsarves västra part under backen delades mellan bröderna Olof och Christen Persson, se Bild 841. Olof Persson född 1756 fick mark här nere nära stranden söder om Smiss och byggde platsen omkring 1780. Han gifte sig 1779 med Margareta Thomasdotter född 1755 från När och de fick tre barn, varav äldste sonen Thomas Olofsson född 1782 övertog gårdsparten. Han blev gift 1805 med båtsman Kjortels dotter Brita Stina Hansdotter född 1780 och de fick två barn. Thomas dog redan 1808 och Brita Stina gifte om sig året därpå. Man gifte om sig snabbt, för man kunde inte klara en gård ensam, det var nog inte så mycket kärlek med i spelet, det gällde bara att överleva. Brita Stinas nye make hette Per Mårtensson född 1785 från Rangsarve i Alskog och de fick 4 barn. Gårdsparten gick i arv till äldsta dottern i andra giftet Stina Cajsa född 1810, gift 1838 med Jacob Persson född 1800 från Bönde. De fick en son Hans 1841, men han drunknade 1861 och Jacob dog 1865, varvid Stina Cajsa gifte om sig 1867 med drängen Jakob Pettersson född 1812 från Österby i Buttle, de fick inga barn. Gårdsparten såldes omkring 1870 till träskomakaren Mårten Lauvall född 1824 från Kauparve och hans hustru Cajsa Stina Persdotter Glömsker född 1823. De hade fyra barn och gårdsparten delades mellan sonen Karl Mårtensson född 1856 och dottern Maja Lotta Mårtensdotter född 1851. Karl ärvde denna part och Maja Lotta byggde nytt en bit sydväst om broderns part. Karl Mårtensson gifte sig 1882 med Anna Kristina Olofsdotter född 1859 i Burs. De fick tre sönder, varav äldste sonen Edvard Carlsson född 1885 tog över, gift 1917 med Karin Åslin född 1890 i Hälsingland. De fick två barn, men ingen tog över, så de sålde gårdsparten 1941 till Edvards kusinbarn Margit med make Sune Jakobsson, vilka i sin tur sålde parten till Oskar Johansson född 1906 från Rikvide på När, som var gift 1930 med Agnes Olsson född 1904 från Siglaivs på När. De fick 3 söner och mellansonen Bengt Johansson född 1934 ärvde parten, men flyttade till fastlandet och sålde den 1984 till Bo Jacobsson född 1938 från Stockholm, som sedan dess nyttjat fastigheten som fritidsbostad. På bilden ser vi troligen sonen Karl 13 år, sonen Edvard 21 år, Karl Mårtensson 50 år och hustrun Anna Kristina 47 år. Alla har redskap i händerna, det var otänkbart att framstå som sysslolös! Masse har fått med hela gårdsmiljön. Till vänster ses ladugården med halmtak och ett tröskhus med faltak, till höger ses flygeln och bostadshuset.

Från 299 kr
Sjätte korpralskapet 1893 Nr- Rote - Rotenamn - Namn - Född - Antagen - Avsked - Död 1. 1183 Fiholm.. Holm, Carl Otto 1861-11-30 1883-09-12 1911-09-06 1920-02-11 2. 1196 Viby.. Svärd, Erik Wiktor 1865-01-31 1886-10-06 1902-09-06 1942-05-03 3. 1187 Väfle.. Wasberg, Johan Arvid 1857-04-13 1880-01-21 1905-09-05 1940-08-06 4. 1188 Åsby.. Wahl, Karl Johan 1854-10-29 1875-07-17 1900-08-30 1934-07-26 5. 1189 Åsby.. Andersson, Karl Gustaf 1863-04-27 1887 1894 1937-06-18 6. 1180 Berga.. Bergqvist, Karl Eric 1849-08-14 1871-05-01 1901-09-07 1929-10-28 7. 1179 St. Almby.. Lindegren, Ernst Gustaf 1853-02-02 1876-09-30 1902-09-06 1928-10-25 8. 1199 Sal.. Sahlberg, Axel Wilhelm 1861-05-31 1882-08-19 1912-09-18 1944-02-13 9. 1194 Rällinge.. Lundqvist, Johan Alfred 1854-05-17 1874-09-26 1904-09-26 1953-10-20 10. 1182 Fiholm.. Lindberg, Carl Fredrik 1862-08-01 1883-02-21 1898-08-29 1951-01-04 11. 1190 Väla.. Korpral Wähl, Johan 1845-01-15 1864-04-30 1896 1904-05-04 12. 1184 Väfle.. D Korpral Sandberg, August 1846-07-18 1867-04-30 1894 ----- 13. 1186 Väfle.. V Korpral Törnqvist, Johan Axel 1865-10-23 ----- ----- 1946-01-05 14. 1176 Näs.. V Korpral Jern (Sandqvist), Eric Edvard 1867-07-14 1888-02-24 1902-09-06 1946-12-24 15. 1197 Björsund.. Sköld, Adolf Fredrik 1862-10-24 1883 ----- 1916-04-30 16. 1195 Rällinge.. Ring, Carl Adolf 1856-12-31 1877-03-10 1907-07-15 1923-12-09 17. 1185 Väfle.. Flodqvist, Carl Axel 1864-09-08 1883-08-06 1911-09-06 1948-09-08 18. 1191 Helgarö.. Hjelte, Anders Wilhelm 1851-01-04 1869-10-30 1901-01-05 1922-12-20 19. 1181 Mälby.. Sjöqvist, Erik Hjalmar 1876-01-12 1899-11-10 1940-07-01 1952-02-04 Soldaternas placering, se bild 2.

Sjätte korpralskapet 1893 Nr- Rote - Rotenamn - Namn - Född - Antagen - Avsked - Död 1. 1183 Fiholm.. Holm, Carl Otto 1861-11-30 1883-09-12 1911-09-06 1920-02-11 2. 1196 Viby.. Svärd, Erik Wiktor 1865-01-31 1886-10-06 1902-09-06 1942-05-03 3. 1187 Väfle.. Wasberg, Johan Arvid 1857-04-13 1880-01-21 1905-09-05 1940-08-06 4. 1188 Åsby.. Wahl, Karl Johan 1854-10-29 1875-07-17 1900-08-30 1934-07-26 5. 1189 Åsby.. Andersson, Karl Gustaf 1863-04-27 1887 1894 1937-06-18 6. 1180 Berga.. Bergqvist, Karl Eric 1849-08-14 1871-05-01 1901-09-07 1929-10-28 7. 1179 St. Almby.. Lindegren, Ernst Gustaf 1853-02-02 1876-09-30 1902-09-06 1928-10-25 8. 1199 Sal.. Sahlberg, Axel Wilhelm 1861-05-31 1882-08-19 1912-09-18 1944-02-13 9. 1194 Rällinge.. Lundqvist, Johan Alfred 1854-05-17 1874-09-26 1904-09-26 1953-10-20 10. 1182 Fiholm.. Lindberg, Carl Fredrik 1862-08-01 1883-02-21 1898-08-29 1951-01-04 11. 1190 Väla.. Korpral Wähl, Johan 1845-01-15 1864-04-30 1896 1904-05-04 12. 1184 Väfle.. D Korpral Sandberg, August 1846-07-18 1867-04-30 1894 ----- 13. 1186 Väfle.. V Korpral Törnqvist, Johan Axel 1865-10-23 ----- ----- 1946-01-05 14. 1176 Näs.. V Korpral Jern (Sandqvist), Eric Edvard 1867-07-14 1888-02-24 1902-09-06 1946-12-24 15. 1197 Björsund.. Sköld, Adolf Fredrik 1862-10-24 1883 ----- 1916-04-30 16. 1195 Rällinge.. Ring, Carl Adolf 1856-12-31 1877-03-10 1907-07-15 1923-12-09 17. 1185 Väfle.. Flodqvist, Carl Axel 1864-09-08 1883-08-06 1911-09-06 1948-09-08 18. 1191 Helgarö.. Hjelte, Anders Wilhelm 1851-01-04 1869-10-30 1901-01-05 1922-12-20 19. 1181 Mälby.. Sjöqvist, Erik Hjalmar 1876-01-12 1899-11-10 1940-07-01 1952-02-04 Soldaternas placering, se bild 2.

Från 299 kr
Femte korpralskapet 1893 Nr- Rote - Rotenamn - Namn - Född - Antagen - Avsked - Död 1. 1174 Bondökna.. Söderström, Anders Fredrik 1848-08-02 1877-03-23 1896-03-30 1939-07-16 2. 1161 Mågla.. Lindahl, Karl August 1858-11-27 1879-04-10 1904-09-06 1940-05-23 3. 1167 Idö.. Strandberg, Anders Fredrik 1863-09-05 1887-08-20 1928-09-05 1940-08-23 4. 1165 Eke.. Pettersson, Per Erik 1854-09-01 1878-05-08 1903-09-09 1926-03-19 5. 1171 Skäggesta.. Ek, Carl Leonard 1867-09-28 ----- ----- 1933-08-21 6. 1158 Bränne.. Tjulin, Johan Fredrik 1864-07-10 1888-06-01 1902-09-06 1939-07-10 7. 1153 Axby.. Ax, Per Johan 1843-07-07 1866-08-30 1894-08-01 1925-01-06 8. 1163 Husby.. Stållt, Carl Gustaf 1851-04-09 1873-07-19 1899-09-01 1920-09-08 9. 1154 Räfsta.. Lönn, Carl Johan 1848-03-16 1869-09-15 1899-09-16 1923-07-13 10. 1164 Husby.. Blomqvist, Johan Eric 1844-02-06 1864-03-30 ----- 1914-12-28 11. 1111 Ekorneberg.. Korpral Blomster, Oscar Alfred 1859-05-04 1879-10-27 1906-06-08 1948-03-09 12. 1173 Limslätt.. Mellqvist, Carl Fredrik 1843-03-25 1869-04-27 1894-08-01 1926-05-13 13. 1172 Yttersta.. Thorsén, Johan Mauritz 1858-07-28 1876-11-11 1902-09-06 1933-07-28 14. 1155 Sundby.. Hellberg, Lars Petter 1842-02-25 1866-08-30 ----- 1910-07-02 15. 1159 Malmö.. Linder, Per Erik 1861-03-09 1882-09-13 1911-08-12 1946-04-21 16. 1157 Oxlöt.. Malmberg, Johan Axel 1872-05-01 ----- 1902-09-06 1922-05-28 17. 1152 Räfsta.. Löf, August Edvard 1869-06-11 ----- 1902-09-06 1935-02-02 18. 1170 Hösåker.. Bergholm, Carl Henning 1863-07-12 ----- 1899 1926-05-17 Soldaternas placering, se bild 2.

Femte korpralskapet 1893 Nr- Rote - Rotenamn - Namn - Född - Antagen - Avsked - Död 1. 1174 Bondökna.. Söderström, Anders Fredrik 1848-08-02 1877-03-23 1896-03-30 1939-07-16 2. 1161 Mågla.. Lindahl, Karl August 1858-11-27 1879-04-10 1904-09-06 1940-05-23 3. 1167 Idö.. Strandberg, Anders Fredrik 1863-09-05 1887-08-20 1928-09-05 1940-08-23 4. 1165 Eke.. Pettersson, Per Erik 1854-09-01 1878-05-08 1903-09-09 1926-03-19 5. 1171 Skäggesta.. Ek, Carl Leonard 1867-09-28 ----- ----- 1933-08-21 6. 1158 Bränne.. Tjulin, Johan Fredrik 1864-07-10 1888-06-01 1902-09-06 1939-07-10 7. 1153 Axby.. Ax, Per Johan 1843-07-07 1866-08-30 1894-08-01 1925-01-06 8. 1163 Husby.. Stållt, Carl Gustaf 1851-04-09 1873-07-19 1899-09-01 1920-09-08 9. 1154 Räfsta.. Lönn, Carl Johan 1848-03-16 1869-09-15 1899-09-16 1923-07-13 10. 1164 Husby.. Blomqvist, Johan Eric 1844-02-06 1864-03-30 ----- 1914-12-28 11. 1111 Ekorneberg.. Korpral Blomster, Oscar Alfred 1859-05-04 1879-10-27 1906-06-08 1948-03-09 12. 1173 Limslätt.. Mellqvist, Carl Fredrik 1843-03-25 1869-04-27 1894-08-01 1926-05-13 13. 1172 Yttersta.. Thorsén, Johan Mauritz 1858-07-28 1876-11-11 1902-09-06 1933-07-28 14. 1155 Sundby.. Hellberg, Lars Petter 1842-02-25 1866-08-30 ----- 1910-07-02 15. 1159 Malmö.. Linder, Per Erik 1861-03-09 1882-09-13 1911-08-12 1946-04-21 16. 1157 Oxlöt.. Malmberg, Johan Axel 1872-05-01 ----- 1902-09-06 1922-05-28 17. 1152 Räfsta.. Löf, August Edvard 1869-06-11 ----- 1902-09-06 1935-02-02 18. 1170 Hösåker.. Bergholm, Carl Henning 1863-07-12 ----- 1899 1926-05-17 Soldaternas placering, se bild 2.

Från 299 kr
Tredje korpralskapet 1893 Nr- Rote - Rotenamn - Namn - Född - Antagen - Avsked - Död 1. 1108 Medje.. Hoff, Adolf 1860-10-05 1883-08-06 1905-09-05 1944-03-14 2. 1107 Uddetorp.. Hamlin, Johan August 1866-12-08 ----- ----- 1895-11-23 3. 1109 Runsäter.. Runström, Carl August 1862-01-16 1880-05-01 1905-09-05 1927-07-20 4. 1114 Berga.. Berg, Adolf Fredrik 1862-06-26 1880,01-21 1896-09-02 1931-08-07 5. 1110 Ramshammar.. Söderberg, Erik Gustav 1861-05-12 1882-08-16 1907-09-02 1943-05-17 6. 1104 Mortorp.. Moberg, Anders Fredric 1847-08-28 1869-11-25 ----- 1903-05-18 7. 1103 Axnäs.. Ax-Hasselqvist, Johan Edvard 1869-03-25 ----- ----- 1929-01-31 8. 1113 Årby.. Åhlund, Karl August 1859-12-22 1882-08-16 1907-09-02 1936-12-13 9. 1106 Flättorp.. Flätt, Carl August 1855-01-21 1875-12-13 1902-09-06 1921-05-11 10. 1116 Ramshammar.. Ramén, Carl Otto 1864-10-02 1882-12-09 ----- 1939-02-25 11. 1124 Hestånga.. Carlsson, Karl August 1846-04-18 1869-09-08 1899-09-09 1924-09-18 12. 1119 Viby.. Korpral Widell, Jonas Alfred 1852-02-18 1873-09-30 1902-09-06 1926-09-14 13. 1112 Hjelsta.. Korpral Hjelm, August Wilhelm 1869-11-03 1889-09-14 1904-09-06 1958-11-13 14. 1125 Aspesta.. Asp, Johan Alfred 1847-07-21 1865-08-12 1897-09-06 1930-04-11 15. 1102 Ö Hedmora.. Lindqvist, Frans Johan 1863-12-25 1887-10-20 1908-03-10 1936-03-19 16. 1117 Ramshammar.. Edlund, Johan August 1862-07-05 1887 1896-09-02 1931-11-23 17. 1115 Ramshammar.. Skantz, Gustaf Alfred 1861-07-28 1882-09-13 1895-06-07 1895-06-07 18. 1101 Blacksta.. Ljung, Carl Erik 1870-07-10 1892-07-29 1910-08-15 1956-02-11 19. 1122 Kjula.. Melin, Erik Alfred 1868-07-17 1888-07-17 1903-09-09 1964-11-24 Soldaternas placering, se bild 2.

Tredje korpralskapet 1893 Nr- Rote - Rotenamn - Namn - Född - Antagen - Avsked - Död 1. 1108 Medje.. Hoff, Adolf 1860-10-05 1883-08-06 1905-09-05 1944-03-14 2. 1107 Uddetorp.. Hamlin, Johan August 1866-12-08 ----- ----- 1895-11-23 3. 1109 Runsäter.. Runström, Carl August 1862-01-16 1880-05-01 1905-09-05 1927-07-20 4. 1114 Berga.. Berg, Adolf Fredrik 1862-06-26 1880,01-21 1896-09-02 1931-08-07 5. 1110 Ramshammar.. Söderberg, Erik Gustav 1861-05-12 1882-08-16 1907-09-02 1943-05-17 6. 1104 Mortorp.. Moberg, Anders Fredric 1847-08-28 1869-11-25 ----- 1903-05-18 7. 1103 Axnäs.. Ax-Hasselqvist, Johan Edvard 1869-03-25 ----- ----- 1929-01-31 8. 1113 Årby.. Åhlund, Karl August 1859-12-22 1882-08-16 1907-09-02 1936-12-13 9. 1106 Flättorp.. Flätt, Carl August 1855-01-21 1875-12-13 1902-09-06 1921-05-11 10. 1116 Ramshammar.. Ramén, Carl Otto 1864-10-02 1882-12-09 ----- 1939-02-25 11. 1124 Hestånga.. Carlsson, Karl August 1846-04-18 1869-09-08 1899-09-09 1924-09-18 12. 1119 Viby.. Korpral Widell, Jonas Alfred 1852-02-18 1873-09-30 1902-09-06 1926-09-14 13. 1112 Hjelsta.. Korpral Hjelm, August Wilhelm 1869-11-03 1889-09-14 1904-09-06 1958-11-13 14. 1125 Aspesta.. Asp, Johan Alfred 1847-07-21 1865-08-12 1897-09-06 1930-04-11 15. 1102 Ö Hedmora.. Lindqvist, Frans Johan 1863-12-25 1887-10-20 1908-03-10 1936-03-19 16. 1117 Ramshammar.. Edlund, Johan August 1862-07-05 1887 1896-09-02 1931-11-23 17. 1115 Ramshammar.. Skantz, Gustaf Alfred 1861-07-28 1882-09-13 1895-06-07 1895-06-07 18. 1101 Blacksta.. Ljung, Carl Erik 1870-07-10 1892-07-29 1910-08-15 1956-02-11 19. 1122 Kjula.. Melin, Erik Alfred 1868-07-17 1888-07-17 1903-09-09 1964-11-24 Soldaternas placering, se bild 2.

Från 299 kr
På denna idylliska bild ser vi familjen framför manbyggnaden och brygghuset. Manbyggnaden skall enligt Lauboken vara uppförd 1825, men det avser nog endast nedervåningen. Övervåningen är troligen tillkommen som brygghuset omkring 1850. Men det kan vara fel iom att nedervåningen innehåller två väggskåp, och sådana tillhör 1700-talet. Det finns ingen stenhusresolution på gården, så nedervåningen kan vara tillkommen på 1780-talet iom att de flesta resolutionerna från denna tid saknas. Möjligen skule övervåningen vara redan från 1825, men det verkar mycket tidigt. 1570 ägdes gården av Olluff Huggellsarve och 1648 av Peer Husarffwe, 1653 hade brodern Knut Jacobsson ärvt den. 1670 var Rassmus Husarffve ägare och 1681 Joen Olofsson, varefter den ärvdes av Rassmus son Lars Rassmusson. Hans son Anders Larsson ärvde gården, han var gift 1701 med Catarina Olofsdotter från Smiss. De fick 4 barn och äldste sonen Lars Andersson född 1702 tog över gården omkring 1730. Han gifte sig 1728 med Gertrud Michaeldotter född 1708 från Hageby i Etelhem. De fick två söner och den yngste Michael Larsson född 1730 blev näste ägare. Han gifte sig 1755 med Catarina Andersdotter född 1735 från Hemmor. Michael och Catarina fick hela 8 barn, varav äldste sonen Lars Michaelsson född 1756 ärvde gården. Han gifte sig 1790 med Greta Hansdotter född 1758 från Utalskog, men ingen av deras två söner tog över, utan gården övertogs av Lars syster Gertrud Michaelsdotter född 1772. Hon var gift första gången 1802 med Olof Larsson född 1778 från Botels och andra gången 1810 med Johan Michaelsson från Hageby i Etelhem. Obs att Gertruds farmor, som också hette Gertrud, kom från Hageby och att med henne kom Michaelsnamnet in på gården. Äldste sonen från första äktenskapet Lars Olofsson född 1803 ärvde gården. Han gifte sig 1822 med Eva Lovisa Hansdotter Född 1799 från Ollaivs i Alskog och de fick 4 barn. Dottern Maria Larsdotter född 1826 och gift med Lars Larsson Häglund född 1820 från Hemmor blev näste ägare och de fick 3 döttrar. Lars dog tidigt och Maria gifte om sig 1864 med den 14 år yngre Lars Ahlqvist född 1840 från Stenstugu i Alskog och fick med honom sonen Edvard Larsson 1867 och han övertog gården 1901. Edvard Larsson gifte sig 1892 med Anna Catarina Pettersson född 1868 från Hallbjäns och av deras 4 barn blev det yngste sonen Gustav Larsson född 1903 som blev näste ägare 1935. Han gifte sig 1930 med Signe Ebba Dorothea Sundberg född 1905 från Lojsta. De fick inga egna barn, utan tog hand om systersonen Lars Olof Bertil Håkansson född 1934 när hans mor Edit Helny dog 1939. Gården såldes till Marie-Louise Rudolfsson (?) som sedan sålde den till Bosse och Bitte Carlgren och deras 3 barn. Carlgrens byggde upp ett hantverkscentrum kallat Svinhuset med månfacetterad verksamhet, både under sommaren och året runt. De sålde Husarve 1989 till Hans och Tina Gustafsson och deras 4 barn.

På denna idylliska bild ser vi familjen framför manbyggnaden och brygghuset. Manbyggnaden skall enligt Lauboken vara uppförd 1825, men det avser nog endast nedervåningen. Övervåningen är troligen tillkommen som brygghuset omkring 1850. Men det kan vara fel iom att nedervåningen innehåller två väggskåp, och sådana tillhör 1700-talet. Det finns ingen stenhusresolution på gården, så nedervåningen kan vara tillkommen på 1780-talet iom att de flesta resolutionerna från denna tid saknas. Möjligen skule övervåningen vara redan från 1825, men det verkar mycket tidigt. 1570 ägdes gården av Olluff Huggellsarve och 1648 av Peer Husarffwe, 1653 hade brodern Knut Jacobsson ärvt den. 1670 var Rassmus Husarffve ägare och 1681 Joen Olofsson, varefter den ärvdes av Rassmus son Lars Rassmusson. Hans son Anders Larsson ärvde gården, han var gift 1701 med Catarina Olofsdotter från Smiss. De fick 4 barn och äldste sonen Lars Andersson född 1702 tog över gården omkring 1730. Han gifte sig 1728 med Gertrud Michaeldotter född 1708 från Hageby i Etelhem. De fick två söner och den yngste Michael Larsson född 1730 blev näste ägare. Han gifte sig 1755 med Catarina Andersdotter född 1735 från Hemmor. Michael och Catarina fick hela 8 barn, varav äldste sonen Lars Michaelsson född 1756 ärvde gården. Han gifte sig 1790 med Greta Hansdotter född 1758 från Utalskog, men ingen av deras två söner tog över, utan gården övertogs av Lars syster Gertrud Michaelsdotter född 1772. Hon var gift första gången 1802 med Olof Larsson född 1778 från Botels och andra gången 1810 med Johan Michaelsson från Hageby i Etelhem. Obs att Gertruds farmor, som också hette Gertrud, kom från Hageby och att med henne kom Michaelsnamnet in på gården. Äldste sonen från första äktenskapet Lars Olofsson född 1803 ärvde gården. Han gifte sig 1822 med Eva Lovisa Hansdotter Född 1799 från Ollaivs i Alskog och de fick 4 barn. Dottern Maria Larsdotter född 1826 och gift med Lars Larsson Häglund född 1820 från Hemmor blev näste ägare och de fick 3 döttrar. Lars dog tidigt och Maria gifte om sig 1864 med den 14 år yngre Lars Ahlqvist född 1840 från Stenstugu i Alskog och fick med honom sonen Edvard Larsson 1867 och han övertog gården 1901. Edvard Larsson gifte sig 1892 med Anna Catarina Pettersson född 1868 från Hallbjäns och av deras 4 barn blev det yngste sonen Gustav Larsson född 1903 som blev näste ägare 1935. Han gifte sig 1930 med Signe Ebba Dorothea Sundberg född 1905 från Lojsta. De fick inga egna barn, utan tog hand om systersonen Lars Olof Bertil Håkansson född 1934 när hans mor Edit Helny dog 1939. Gården såldes till Marie-Louise Rudolfsson (?) som sedan sålde den till Bosse och Bitte Carlgren och deras 3 barn. Carlgrens byggde upp ett hantverkscentrum kallat Svinhuset med månfacetterad verksamhet, både under sommaren och året runt. De sålde Husarve 1989 till Hans och Tina Gustafsson och deras 4 barn.

Från 299 kr
Huvudbyggnaden uppförd 1930. Dansjö Stöfvagård (Lekaryd socken) Dansjö var känt som en sätesgård redan på 1400-talet och innehades 1465-77 av frälsemannen Håkan Persson. Dennes måg, Jöns Laurensson Rosenbjelke, var herre till Lästad, och Dansjö kom därför att tillhöra denna herrgårds olika ägare, under hela 1500-talet. I början av 1600-talet inköptes frälsehemman i Dansjö av innehavaren av Bergkvara, fru Anna de Morney, född Trolle. År 1623 var ryttmästare Bengt Sparre ägare till två frälsehemman i Dansjö enligt Allbo dombok. Sparres måg, riksrådet Harald Stake, förvärvade ytterligare en gård väster om Dansjö, gården Dansjö Norregård. I början av 1700-talet utökades Dansjögårdarna av kammarherre Mårten Cronstierna som inköpte Dansjö Smedsgård och Dansjö Södregård, vilka senare såldes till kommerserådet Elof Steuck som ägde Gåvetorp med flera gårdar. 1833 inköpte kaptenen och kammarherren Uno Angerstein och hans maka Eva Carolina Leander gårdarna Dansjö och Gåvetorp. Den 14 februari 1871 säljs de båda gårdarna Gåvetorp och Dansjö till bröderna Karl och Richard Ehrenstråhle. I maj 1886 tillträder familjen Jean Carlos Danckwardt, Dansjö Stöfvagård. Familjen bröt upp från Stora Vallens gård i Växjö. 1901 avlider Jean Carlos Danckwardt och sonen Edvard Danckwardt tar över driften på Dansjö Stöfvagård. 1909 säljs egendomen till ett nybildat aktiebolag - AB Dansjö Gård och Tegelbruk som nybildats. Stiftarna av det nya bolaget kom nu att utgöras av CAE Kock, godsägare C H Westman, Örsholm samt direktör G. Albert Göthe, Växjö. Kock innehade aktiemajoriteten med 80 aktier av 100. Han kom att verka på Dansjö under en mycket kort tid, redan den 14 april 1911 övertog ägaren till Gåvetorp, major Aaby-Ericsson, Kocks aktier. Kort tid efter löser Aaby-Ericsson också in godsägare Westmans aktieinnehav. 1930 köper sonen och majoren Ragnar Aaby-Ericsson Dansjö Gård för 129 000 kr. Han var född den 3 december 1887 på Gåvetorp. Samma år som han köper gården uppför han en ny huvudbyggnad.

Huvudbyggnaden uppförd 1930. Dansjö Stöfvagård (Lekaryd socken) Dansjö var känt som en sätesgård redan på 1400-talet och innehades 1465-77 av frälsemannen Håkan Persson. Dennes måg, Jöns Laurensson Rosenbjelke, var herre till Lästad, och Dansjö kom därför att tillhöra denna herrgårds olika ägare, under hela 1500-talet. I början av 1600-talet inköptes frälsehemman i Dansjö av innehavaren av Bergkvara, fru Anna de Morney, född Trolle. År 1623 var ryttmästare Bengt Sparre ägare till två frälsehemman i Dansjö enligt Allbo dombok. Sparres måg, riksrådet Harald Stake, förvärvade ytterligare en gård väster om Dansjö, gården Dansjö Norregård. I början av 1700-talet utökades Dansjögårdarna av kammarherre Mårten Cronstierna som inköpte Dansjö Smedsgård och Dansjö Södregård, vilka senare såldes till kommerserådet Elof Steuck som ägde Gåvetorp med flera gårdar. 1833 inköpte kaptenen och kammarherren Uno Angerstein och hans maka Eva Carolina Leander gårdarna Dansjö och Gåvetorp. Den 14 februari 1871 säljs de båda gårdarna Gåvetorp och Dansjö till bröderna Karl och Richard Ehrenstråhle. I maj 1886 tillträder familjen Jean Carlos Danckwardt, Dansjö Stöfvagård. Familjen bröt upp från Stora Vallens gård i Växjö. 1901 avlider Jean Carlos Danckwardt och sonen Edvard Danckwardt tar över driften på Dansjö Stöfvagård. 1909 säljs egendomen till ett nybildat aktiebolag - AB Dansjö Gård och Tegelbruk som nybildats. Stiftarna av det nya bolaget kom nu att utgöras av CAE Kock, godsägare C H Westman, Örsholm samt direktör G. Albert Göthe, Växjö. Kock innehade aktiemajoriteten med 80 aktier av 100. Han kom att verka på Dansjö under en mycket kort tid, redan den 14 april 1911 övertog ägaren till Gåvetorp, major Aaby-Ericsson, Kocks aktier. Kort tid efter löser Aaby-Ericsson också in godsägare Westmans aktieinnehav. 1930 köper sonen och majoren Ragnar Aaby-Ericsson Dansjö Gård för 129 000 kr. Han var född den 3 december 1887 på Gåvetorp. Samma år som han köper gården uppför han en ny huvudbyggnad.

Från 299 kr
Huvudbyggnaden uppförd 1930. Dansjö Stöfvagård (Lekaryd socken) Dansjö var känt som en sätesgård redan på 1400-talet och innehades 1465-77 av frälsemannen Håkan Persson. Dennes måg, Jöns Laurensson Rosenbjelke, var herre till Lästad, och Dansjö kom därför att tillhöra denna herrgårds olika ägare, under hela 1500-talet. I början av 1600-talet inköptes frälsehemman i Dansjö av innehavaren av Bergkvara, fru Anna de Morney, född Trolle. År 1623 var ryttmästare Bengt Sparre ägare till två frälsehemman i Dansjö enligt Allbo dombok. Sparres måg, riksrådet Harald Stake, förvärvade ytterligare en gård väster om Dansjö, gården Dansjö Norregård. I början av 1700-talet utökades Dansjögårdarna av kammarherre Mårten Cronstierna som inköpte Dansjö Smedsgård och Dansjö Södregård, vilka senare såldes till kommerserådet Elof Steuck som ägde Gåvetorp med flera gårdar. 1833 inköpte kaptenen och kammarherren Uno Angerstein och hans maka Eva Carolina Leander gårdarna Dansjö och Gåvetorp. Den 14 februari 1871 säljs de båda gårdarna Gåvetorp och Dansjö till bröderna Karl och Richard Ehrenstråhle. I maj 1886 tillträder familjen Jean Carlos Danckwardt, Dansjö Stöfvagård. Familjen bröt upp från Stora Vallens gård i Växjö. 1901 avlider Jean Carlos Danckwardt och sonen Edvard Danckwardt tar över driften på Dansjö Stöfvagård. 1909 säljs egendomen till ett nybildat aktiebolag - AB Dansjö Gård och Tegelbruk som nybildats. Stiftarna av det nya bolaget kom nu att utgöras av CAE Kock, godsägare C H Westman, Örsholm samt direktör G. Albert Göthe, Växjö. Kock innehade aktiemajoriteten med 80 aktier av 100. Han kom att verka på Dansjö under en mycket kort tid, redan den 14 april 1911 övertog ägaren till Gåvetorp, major Aaby-Ericsson, Kocks aktier. Kort tid efter löser Aaby-Ericsson också in godsägare Westmans aktieinnehav. 1930 köper sonen och majoren Ragnar Aaby-Ericsson Dansjö Gård för 129 000 kr. Han var född den 3 december 1887 på Gåvetorp. Samma år som han köper gården uppför han en ny huvudbyggnad.

Huvudbyggnaden uppförd 1930. Dansjö Stöfvagård (Lekaryd socken) Dansjö var känt som en sätesgård redan på 1400-talet och innehades 1465-77 av frälsemannen Håkan Persson. Dennes måg, Jöns Laurensson Rosenbjelke, var herre till Lästad, och Dansjö kom därför att tillhöra denna herrgårds olika ägare, under hela 1500-talet. I början av 1600-talet inköptes frälsehemman i Dansjö av innehavaren av Bergkvara, fru Anna de Morney, född Trolle. År 1623 var ryttmästare Bengt Sparre ägare till två frälsehemman i Dansjö enligt Allbo dombok. Sparres måg, riksrådet Harald Stake, förvärvade ytterligare en gård väster om Dansjö, gården Dansjö Norregård. I början av 1700-talet utökades Dansjögårdarna av kammarherre Mårten Cronstierna som inköpte Dansjö Smedsgård och Dansjö Södregård, vilka senare såldes till kommerserådet Elof Steuck som ägde Gåvetorp med flera gårdar. 1833 inköpte kaptenen och kammarherren Uno Angerstein och hans maka Eva Carolina Leander gårdarna Dansjö och Gåvetorp. Den 14 februari 1871 säljs de båda gårdarna Gåvetorp och Dansjö till bröderna Karl och Richard Ehrenstråhle. I maj 1886 tillträder familjen Jean Carlos Danckwardt, Dansjö Stöfvagård. Familjen bröt upp från Stora Vallens gård i Växjö. 1901 avlider Jean Carlos Danckwardt och sonen Edvard Danckwardt tar över driften på Dansjö Stöfvagård. 1909 säljs egendomen till ett nybildat aktiebolag - AB Dansjö Gård och Tegelbruk som nybildats. Stiftarna av det nya bolaget kom nu att utgöras av CAE Kock, godsägare C H Westman, Örsholm samt direktör G. Albert Göthe, Växjö. Kock innehade aktiemajoriteten med 80 aktier av 100. Han kom att verka på Dansjö under en mycket kort tid, redan den 14 april 1911 övertog ägaren till Gåvetorp, major Aaby-Ericsson, Kocks aktier. Kort tid efter löser Aaby-Ericsson också in godsägare Westmans aktieinnehav. 1930 köper sonen och majoren Ragnar Aaby-Ericsson Dansjö Gård för 129 000 kr. Han var född den 3 december 1887 på Gåvetorp. Samma år som han köper gården uppför han en ny huvudbyggnad.

Från 299 kr
322 323 324 325 326

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår