Grimskär. På 1560-talet anlades på Grimskär en skans, vilken i 1611 års krig under överste Lars Bubbs befäl verksamt hindrade danska flottans rörelser. Skansen byggdes om 1622-23 och förstärktes ytterligare år 1688 samt ingick sedermera som en viktig del i de storartade förslag till Kalmars befästande, som uppgjordes under senare hälften av 1700-talet. På holmen byggdes 1837 en fyr. Fyren byggdes om och förbättrades 1865 och 1879 till en kombinerad fyr och lotsutkik. 1931 lades lotsverksamheten ner och 1940 ersattes fyren av en ny fyr i Kalmarsund. Ett år senare revs det gamla fyrtornet. 1943 anlades en underjordisk minstation under skansen. Stationen hade 11 mans besättning som samsades på 50 m². Minorna var utlagda i Kalmarsund och färjan mellan Kalmar och Färjestaden passerade dagligen, besättningen ovetandes om denna minering, tills den sista färjan avgick den 30 september 1972, samma dag som Ölandsbron invigdes. Bernt Ohlson var chef för minstationen mellan 1965 och 1985. Minstationen avvecklades 1988. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia).
Från 299 kr
Kyrkans torn är från 1100-talet, inuti ombyggt och 1850-1851 försett med en lanternin. Salkyrkan är från 1851 med en utskjutande absid i öster, samt småutbyggnader i norr och söder. Allt ritat av J F Åbom 1848. Grunden till en medeltida absid kyrka ligger under golvet. Den har troligen också haft östtorn och i så fall varit en klövsadelkyrka. Altartavlan är målad 1749 av Peter Bushberg. Kristus på korset och Maria Magdalena. Predikstolen är gjord av Johnas Berggren "stofferad" 1780 av And G Wadsten. I kyrkan finns också en gammal åttkantig dopfunt som försetts med en ny stenfot, samt en av ek från 1899 snidad av Anton Wahledov. Skänkt till kyrkan 1929 en modell av fullriggaren Nanhild. Storklockan gjuten 1887 av Joh A Beckman & Co. Mellanklockan i det Meyerska klockgjuteriet 1680. Lillklockan 1728 av Gerhard Meyer. Den var tidigare vällingklocka vid Alunbruket och skänktes till kyrkan 1929.
Bron över Ljusnan ungefär vid Exelan och över till Röstebo. Mannen med cykeln är Nils Dahlin, född 1893 och död 1968. Han bodde i Röstebo utanför Bollnäs. Mannen på broräcket är okänd. Cykeln som står till höger tillhörde fotografen Per Lindberg. Foto ca 1915. Ny väg byggdes 1878-79 från Växbo mot Bollnäs i västlig riktning, över skogen till Röstebo och över Ljusnan och järnvägen fram till landsvägen Bollnäs-Arbrå. Vid Röstebo byggdes med hjälp från Ljusne älvs flottningsförening samt byarna Röstebo-Röste och Växbo bro över Ljusnan. Bron stod färdig våren 1879 och avprovades då synnerligen effektivt. Det var nämligen Ljusnan själv som utförde provet. Bron bestod inte provet, varför den delvis måste byggas om påföljande vinter. Underhållet av bron blev dock betungande, varför vägen omlades 1898 till sin nuvarande sträckning på östra sidan av Ljusnan ner till älvbron vid Rehn. Den forna byvägen är nu allmän väg och underhålles av vägdistriktet. Bron revs 1930.
Född i Gnarp 1805, död i Gävle 1888. Affärsman, politiker och donator. Murén var under sin livstid med att starta företag som Gävle Manufaktur, Kornäs Sågverks AB och Gävle Dala Järnväg. 1868 medverkade han även vid rekonstruktionen av Sandvikens Järnverk AB. Han kan i många avseenden ses som den drivande kraften bakom det uppsving som Gävle fick som handels- och indutristad. under 1800-talets mitt. Som politiker deltog han i ett flertal riksdagar under perioden 1847-1868 för Borgarståndet,från 1867 i andra kammaren. Murén blev stadsfullmäktiges första ordförande 1863-64 och 1864-69 var han ordförande i Gävleborgs läns landsting. Per Murén var en av Gävles rikaste personer och testamenterade pengar till bla. Borgarskolan. (Foto av Illustration från Ny Illustrurerad Tidning nr. 20/1888)
Bilden är tagen vid gamla skolgården i Vrigstad, som uppfördes 1825. Vid sockenstämman, där beslut togs om uppförandet av en ny skola, var den då nytillträdde biskopen i Växjö stift, Esaias Tegnér, närvarande. Han drog själv upp riktlinjerna för skolans planlösning. Skolan innehöll även lärarbostad. Här bodde folkskollärare K. A. Hultqvist, när bilden togs 1910. Hultqvist tillträdde som lärare i Vrigstad 1882 och tjänstgjorde till 1915. Alla Hultqvists fem barn finns med på bilden. Från vänster: Kusken och gästgivaren i Vrigstad Anton Andersson, Sara Hultqvist (1890-1974), Viktoria Hultqvist (1881-1943), damen i stora hatten är Gustaf Hultqvists (1878-1950) fästmö, Elisabeth (Beth) (1880-1958), född Simon. Mellan Beth och Gustaf skymtar Ellen (1893-1975)(kortskrivaren) och Maria Hultqvist (1887-1931).
Bostadshuset på gården Horsklippan i Lyrestads socken (Lars Anderssons gård). Albin Andersson och hans hustru Anna samt Annas mor Lovisa med barnen Lars, som står emellan Albin och Anna, samt Sven. Nvarande adress Solbergavägen 53. Huset ser idag inte ut riktigt på samma sätt. Det fick en ny, större veranda och balkong 1952. Huset byggdes 1865 och har haft följande ägare: 1865 - 1872 Okänd 1872 - 1874 Klara Lovisa Nilsdotter 1874 -1887 Anna Lovisa Klasdotter 1887 -1888 Klas Bengtsson 1888 - 1895 Gerda Klasdotter, Henrik Martin Klasson, Johan Elias Klasson, Lydia Sofia Klasdotter. 1895 - 1906 Johan Elias Klasson 1906 -1906 Carl Muhr 1906 - 1944 Albin o Anna Andersson 1944 -1989 Lars o Inga Andersson 1989 - 1996 Systrarna Helena Lönngren, Christina Bruhn, Annika Kvarth 1996 - Stig o Helena Lönngren På bild A77524 finns förutom Albin Andersson och hans hustru Anna även barnen Maja, Nils och Erik samt Annas mor Lovisa. På bild A78527 finns även barnen Maja, Nils och Erik med.
Albin Andersson och hans hustru Anna och deras barn Maja, Nils och Erik samt Annas mor Lovisa. Horsklippan, Lyrestad med nuvarande adress Solbergavägen 53. Huset ser idag inte ut riktigt på samma sätt. Det fick en ny större veranda och balkong 1952. Huset byggdes 1865 och har haft följande ägare: 1865 - 1872 Okänd 1872 - 1874 Klara Lovisa Nilsdotter 1874 -1887 Anna Lovisa Klasdotter 1887 -1888 Klas Bengtsson 1888 - 1895 Gerda Klasdotter, Henrik Martin Klasson, Johan Elias Klasson, Lydia Sofia Klasdotter. 1895 - 1906 Johan Elias Klasson 1906 -1906 Carl Muhr 1906 - 1944 Albin o Anna Andersson 1944 -1989 Lars o Inga Andersson 1989 - 1996 Systrarna Helena Lönngren, Christina Bruhn, Annika Kvarth 1996 - Stig o Helena Lönngren
ART DÉCO TELEFONAFFISCH Här visas en av LM Ericssons reklamaffischer från 1929. Den visar en ny kompakt bordstelefonmodell som Ericsson tagit fram influerad av fransk art déco. Den exlusiva art déco-stilen utvecklas från Parisutställningen 1925 och Ericsson tar 1929 fram denna förfinade telefonmodell. I bakgrunden på affischen syns södra Kungstornet i Stockholm. Byggnaden uppfördes som huvudkontor åt Ericsson 1925 och var ett av Stockholms första höghus. Grunden till den nya modellen är 1909 års plåttelefon som förfinats i både yta och form. Den kromade, lite slappa och utdragna luren ger en känsla av mondänt överklassliv. Ericssons direktör Karl Fredric Wincrantz förknippas med denna apparat som går under beteckningen "Wz". Telefonen gjordes i få exemplar men användes desto flitigare i olika reklamsammanhang för att höja prestigen på Ericssons telefoner.
ART DÉCO TELEFONAFFISCH Här visas en av LM Ericssons reklamaffischer från 1929. Den visar en ny kompakt bordstelefonmodell som Ericsson tagit fram influerad av fransk art déco. Den exlusiva art déco-stilen utvecklas från Parisutställningen 1925 och Ericsson tar 1929 fram denna förfinade telefonmodell. Grunden till den nya modellen är 1909 års plåttelefon som förfinats i både yta och form. Den kromade, lite slappa och utdragna luren ger en känsla av mondänt överklassliv. Ericssons direktör Karl Fredric Wincrantz förknippas med denna apparat som går under beteckningen "Wz". Telefonen gjordes i få exemplar men användes desto flitigare i olika reklamsammanhang för att höja prestigen på Ericssons telefoner. I bakgrunden på affischen syns södra Kungstornet i Stockholm. Byggnaden uppfördes som huvudkontor åt Ericsson 1925 och var ett av Stockholms första höghus.
Medeltidskyrkan i Ed ligger nedanför Forsmoforsarna, norr om Ångermanälven. Kyrkan var ursprungligen mycket liten, nästan kvadratisk till formen. Den utvidgades under senmedeltiden till ett långhus med innertak av trä. På 1700-talet reparerades kyrkan. Den förlängdes åt väster och fick nya fönster. Vid restaureringen 1891 tillbyggdes ett kor med tre fönster. Kyrkan är vitputsad och har brant sadeltak som täcks av kopparplåt. På 1730-talet byggdes en ny klockstapel, men redan 1775 ombyggdes den. Stapeln saknade ljudluckor från början, men 1810 tillverkades sådana. Interiören har genomgått en del förändringar och den fasta inredningen präglas av 1700-talet samt 1800-talet då kyrkan fick inredning i nygotik bl. a innertaket. Av medeltida föremål har kyrkan ett rökelsekar och en madonnaskulptur.
Lidens gamla kyrka bestod ursprungligen av en enkel rektangulär byggnad uppförd vid medeltidens slut (enl traditionen på 1480-talet). Vapenhus och sakristia tillkom relativt snart efter kyrkans byggande. En äldre kyrka antagligen av trä har sannolikt funnits på platsen. Väggarna är byggda av sten som sedan 1925 är vitputsade. Vid den nya kyrkans byggande 1858 raserades valven i den gamla kyrkan. Den stod utan underhåll till 1911 då konserveringsarbeten igångsattes. Kyrkan täcktes då av ett nytt spånklätt yttertak. Invändigt fick kyrkan ett tunnvalv av trä. Endast fragment återstår av målningarna från 1500-talets mitt eftersom valven är borta. På väggarna finns emellertid en del målningar som är framtagna. En ny uppförd klockstapel efter den gamla modellen är på plats. En granhäck är planterad där bogårdsmuren fanns, men en timrad stigport är bevarad. Interiören präglas av 1700-talet med altarprydnad och predikstol. Av medeltida inventarier finns bl a krucifix från 1200-talet och 1400-talet, madonnor från 1200-talets början och 1400-talet den senare stående i ett skåp
Lidens gamla kyrka. Kyrkan bestod ursprungligen av en enkel rektangulär byggnad uppförd vid medeltidens slut (enl traditionen på 1480-talet). Vapenhus och sakristia tillkom relativt snart efter kyrkans byggande. En äldre kyrka antagligen av trä har sannolikt funnits på platsen. Väggarna är byggda av sten som sedan 1925 är vitputsade. Vid den nya kyrkans byggande 1858 raserades valven i den gamla kyrkan. Den stod utan underhåll till 1911 då konserveringsarbeten igångsattes. Kyrkan täcktes då av ett nytt spånklätt yttertak. Invändigt fick kyrkan ett tunnvalv av trä. Endast fragment återstår av målningarna från 1500-talets mitt eftersom valven är borta. På väggarna finns emellertid en del målningar som är framtagna. En ny uppförd klockstapel efter den gamla modellen är på plats. Av medeltida inventarier finns bl.a. krucifix från 1200-talet och 1400-talet, madonnor från 1200-talets början och 1400-talet den senare stående i ett skåp
Själevads kyrka. Kyrkan uppfördes efter ritningar av Axel Fr. Nyström vid Överintendentämbetet. Vitputsad stenkyrka byggd som centralkyrka med åttkantig plan i senklassicistisk stil. I varje väderstreck har exteriören en kolonnportik som bär upp en triangelgavel. Kyrkan har åttsidig lanternin försedd med klocktorn och spira med förgyllt kors och kula. Invändigt orgelläktare i öster där entrén finns. En skärmvägg i väster avskiljer sakristian från koret och kyrkorummet. 1922-23 gjordes en restaurering där ett kassettak byggdes under lanterninen och gjutjärnskolonnerna inkläddes. Predikstolen fick ljudtak och den gamla altaruppsatsen återinsattes. Färgskalan blev rokokoinspirerad. Vid nästa restaurering 1957-58 fick sakristian två våningar och dekormålningar utfördes runt kupolen. Fasaderna har putsats om 1968 och 1976 målades med olämplig färg. En ny omputsning utfördes 1985.
Lidens gamla kyrka. En äldre kyrka antagligen av trä har sannolikt funnits på platsen. Väggarna är byggda av sten som sedan 1925 är vitputsade. Vid den nya kyrkans byggande 1858 raserades valven i den gamla kyrkan. Den stod utan underhåll till 1911 då konserveringsarbeten igångsattes. Kyrkan täcktes då av ett nytt spånklätt yttertak. Invändigt fick kyrkan ett tunnvalv av trä. Endast fragment återstår av målningarna från 1500-talets mitt eftersom valven är borta. På väggarna finns emellertid en del målningar som är framtagna. En ny uppförd klockstapel efter den gamla modellen är på plats. En granhäck är planterad där bogårdsmuren fanns, men en timrad stigport är bevarad. Interiören präglas av 1700-talet med altarprydnad och predikstol. Av medeltida inventarier finns bl.a. krucifix från 1200-talet och 1400-talet, madonnor från 1200-talets början och 1400-talet
Kyrkan är till sina äldsta delar från 1200-talet och bestod från början av litet långhus med rakt avslutat lägre kor. Under slutet av 1400-talet slopades koret och långhuset förlängdes. Samtidigt tillkom det ännu bevarade vapenhuset. En brand 1773 i klockstapeln spred sig till kyrkans höga sadeltak som sedan ersattes av ett brutet tak med valmade taknockar. Mitt på taket uppsattes en klockbock försedd med ljudluckor och avslutad med en lökkupol. På denna är fästad en takryttare med flöjeln från den gamla klockstapeln med dess tillkomstår 1730. Den uppåt avsmalnande innerporten med sin smidesornamentik och dörrkläpp av bysantinsk utformning är den äldsta i Ångermanland (1200-tal). Omkring 1500 försågs innertaket med stjärnvalv, vilka dekorerades med målningar i Tierpskolans stil. Fönstren förstorades på 1750-talet. Inredningen präglas av 1600- och 1700-talen, då även de båda över varandra placerade läktarna byggdes. År 1854 ersattes den gamla kyrkan av en ny.
Lidens gamla kyrka bestod ursprungligen av en enkel rektangulär byggnad uppförd vid medeltidens slut. Vapenhus och sakristia tillkom relativt snart efter kyrkans byggande. En äldre kyrka antagligen av trä har sannolikt funnits på platsen. Väggarna är byggda av sten som sedan 1925 är vitputsade. Vid den nya kyrkans byggande 1858 raserades valven i den gamla kyrkan. Den stod utan underhåll till 1911 då konserveringsarbeten igångsattes. Kyrkan täcktes då av ett nytt spånklätt yttertak. Invändigt fick kyrkan ett tunnvalv av trä. Endast fragment återstår av målningarna från 1500-talets mitt eftersom valven är borta. På väggarna finns emellertid en del målningar som är framtagna. En ny uppförd klockstapel efter den gamla modellen är på plats En granhäck är planterad där bogårdsmuren fanns, men en timrad stigport är bevarad. Interiören präglas av 1700-talet med altarprydnad och predikstol. Av medeltida inventarier finns bl.a. krucifix från 1200-talet och 1400-talet, madonnor från 1200-talets början och 1400-talet den senare stående i ett skåp
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.