Köpings kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Köpingsviks församling på Öland. Den nuvarande kyrkan är den fjärde i ordningen. Den ursprungliga kyrkan var av trä. Möjligen var det en stavkyrka uppförd under 1000-talet. Den ersattes vid 1100-talet av en mycket stor kyrka av kalksten, 42 meter lång och fyra meter bred. Den bestod av ett långhus med ett smalare kor och absid i öster. I söder var ett vapenhus uppfört under 1200-talet och på norra sidan en sakristia som tillkom under 1300-talet. Under 1100-talet tillkom ett torn i väster och på 1200-talet ett torn i öster. Kyrkan blev därmed en klövsadelkyrka. Vid kyrkogårdens sydvästra hörn var en klockstapel belägen. Kyrkans interiör präglades av det treskeppigt välvda kyrkorummet. Koret var tunnvälvt medan absiden var försedd med hjälmvalv. Johannes Haquini Rhezelius som vid sin resa till Öland 1634 tecknade av kyrkorna har gett en god bild av Köpings medeltida kyrkas utseende. Under 1700-talet togs frågan upp om uppförandet av en helt ny kyrka. Beslutet fattades efter åtskilliga överläggningar att uppföra en kyrkobyggnad efter ritningar utförda 1799 av Jacob Wulff vid Överintendentsämbetet. År 1805 revs den gamla kyrkan med undantag av tornet. Sten från den rivna kyrkan användes som byggnadsmaterial i den nya. Kyrkan uppfördes 1805-1808 av murarmästare Johan Petersson, Kalmar. Invigningen förättades 1808 av biskop Magnus Stagnelius. Den nya kyrkobyggnaden bestod av ett rymligt långhus med brutet tak och en sakristia bakom koravslutningen i öster. Västtornet försågs med en åttakantig lanternin för kyrkklockorna. Interiören var av salkyrkotyp med ett trätunnvalv. Tvärs över kyrkorummet var ankarjärn spända. Så småningom uppvisade murarna sprickbildningar på grund av att sydmuren börjat sjunka. En förstärkning av grunden visade sig i längden omöjlig. Ur tanken att bygga om sydmuren uppstod istället att uppföra en helt ny kyrka. Hösten 1953 revs kyrkan med undantag från tornbyggnaden. De ritningar som den nuvarande kyrkan uppfördes efter 1954-1955 utarbetades av Ärland Noreen. Materialet består i huvudsak av röd kalksten, med inslag av grå kalksten. Utmed norra långsidan ligger delar av den medeltida kyrkans nordmur kvar. Alla yttermurarna är oputsade. Kyrkan består av ett långhus och avslutande korvägg i öster. Vid norra sidan är en sakristia belägen och under denna ett bisättningsrum. Tornet i väster bevarades. I lanterninen hänger tre klockor. Storklockan är enligt inskrift från 1622. Mellanklockan tillkom 1969. Lillklockan bär årtalet 1686. Kyrkorummet är indelat i tre skepp genom fem par kolonner av grå, huggen kalksten. Över mittskeppet spänner sig valv gjutet i betong av stjärnvalvskaraktär. Sidoskeppen är täckta av trätak. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Från 299 kr
fotografi
kyrka, bebyggelse
Skokloster kyrka. U 681.
Resele kyrka
Ösmo kyrka
"Järbo kyrka samt den provisoriska klockstapeln x. Före gudstjänsten begrovs å kyrkogården en ung man. Som vi kommit tidigt till kyrkan satte vi oss på kyrkogårdsmuren och hade en stämningsfull stund. Vid kyrkogårdsporten stod begravningsföljet i väntan----. 3 söndagen efter tref. "Den förlorade, men tillrättakomne sonen" enligt text på fotografiet
Baksidan av daguerreotyp. I förgrunden Sandrymningen, från vars södra kant bilden tagits mot norr. Till vänster i bakgrunden synes den numera rivna Hjulverkstaden, som låg i närheten av Knektschaktet. Detta ligger utanför bildens vänstra kant. I bakgrunden i bildens mitt Klockstapeln, framför densamma Stigarebostaden, som finns kvar, och taket av skrädhus, varav idag endast en del finns bevarat.
Daguerreotyp. I förgrunden Sandrymningen, från vars södra kant bilden tagits mot norr. Till vänster i bakgrunden synes den numera rivna Hjulverkstaden, som låg i närheten av Knektschaktet. Detta ligger utanför bildens vänstra kant. I bakgrunden i bildens mitt Klockstapeln, framför densamma Stigarebostaden, som finns kvar, och taket av skrädhus, varav idag endast en del finns bevarat.
Daguerreotyp. I förgrunden Sandrymningen, från vars södra kant bilden tagits mot norr. Till vänster i bakgrunden synes den numera rivna Hjulverkstaden, som låg i närheten av Knektschaktet. Detta ligger utanför bildens vänstra kant. I bakgrunden i bildens mitt Klockstapeln, framför densamma Stigarebostaden, som finns kvar, och taket av skrädhus, varav idag endast en del finns bevarat. Fotograf är troligen Wilhelm Heinemann.
Murbergskyrkan. Kyrkan är något så märkligt som en "medeltidskyrka" , uppförd 1925-1929. Kyrkan har rektangulärt långhus med smalare kor, försett med absid. Förebilden till kyrkans grundplan är hämtad från Hackås kyrka i Jämtland. De spånklädda gavelröstena har inspirerats från Ramsele gamla kyrka. Kyrkan är omgiven av en bogårdsmur med två stegportar av tegel. Klockstapeln från 1754 är hitflyttad 1913 från Ullånger.
Dals kyrka. Kyrkan har medeltida ursprung, men ombyggdes 1889-90. Då tillkom ett västtorn, ett kor med tre fönster och en sakristia. Klockstapeln revs.1700-talsinredningen försvann och ersattes av altaruppsats, predikstol och bänkinredning i nygotik. Vid restaureringen1936-37 togs den nygotiska inredningen bort och en del äldre inventarier återinsattes, bl.a. predikstolen från 1739 av Magnus Granlund.
Kyrkan i Moheda uppfördes i romansk stil vid mitten av 1100-talet och saknade då absid, torn, vapenhus och sakristia. Kort därefter tillkom vid östra sidan en absid med hjälmvalv. Under senmedeltiden byggdes kyrktornet vid västra sidan. 1914 byggdes tornet på till sin nuvarande höjd och kyrkklockorna flyttade från klockstapeln till tornet.
Kyrkan uppfördes i romansk stil vid mitten av 1100-talet och saknade då absid, torn, vapenhus och sakristia. Kort därefter tillkom vid östra sidan en absid med hjälmvalv. Under senmedeltiden byggdes kyrktornet vid västra sidan. 1914 byggdes tornet på till sin nuvarande höjd och kyrkklockorna flyttade från klockstapeln till tornet.
Exteriörbild av Rydöbruks kapell och kyrkogård. Kapellet återuppbyggdes 1957-1958 efter att kapellet från 1922 på platsen brann ner till grunden den 10 april 1957. Endast klockstapeln från 1925 klarade sig undan elden. Exteriören byggdes upp exakt som den gamla utifrån originalritningarna av Karl Martin Westerberg. För den nya interiören fanns redan ritningar, som upprättats 1954 inför en tilltänkt renovering.
Kållereds kyrka första söndagen i advent, år 1983. Fotografi taget av Harry Moum, HUM, Mölndals-Posten, vecka 48, år 1983. Bildtext: "Kållereds kyrka var som alla andra kyrkor i kommunen överfylld första söndagen i Advent. Kållereds kyrka är från 1200-talet. Klockstapeln från 1691. Foto: HUM"
Kållereds kyrka första söndagen i advent, år 1983. Fotografi taget av Harry Moum, HUM, för publicering i Mölndals-Posten, vecka 48, år 1983, med bildtexten: "Kållereds kyrka var som alla andra kyrkor i kommunen överfylld första söndagen i Advent. Kållereds kyrka är från 1200-talet. Klockstapeln från 1691. Foto: HUM"
Kyrkan är till sina äldsta delar från 1200-talet och bestod från början av litet långhus med rakt avslutat lägre kor. Under slutet av 1400-talet slopades koret och långhuset förlängdes. Samtidigt tillkom det ännu bevarade vapenhuset. En brand 1773 i klockstapeln spred sig till kyrkans höga sadeltak som sedan ersattes av ett brutet tak med valmade taknockar. Mitt på taket uppsattes en klockbock försedd med ljudluckor och avslutad med en lökkupol. På denna är fästad en takryttare med flöjeln från den gamla klockstapeln med dess tillkomstår 1730. Den uppåt avsmalnande innerporten med sin smidesornamentik och dörrkläpp av bysantinsk utformning är den äldsta i Ångermanland (1200-tal). Omkring 1500 försågs innertaket med stjärnvalv, vilka dekorerades med målningar i Tierpskolans stil. Fönstren förstorades på 1750-talet. Inredningen präglas av 1600- och 1700-talen, då även de båda över varandra placerade läktarna byggdes. År 1854 ersattes den gamla kyrkan av en ny.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.