Skräddarmästare Carl G. Petterssons samling, Törestorp, Daretorp. Fotona är från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet.
Från 299 kr
Sju fotografier av engelska tapeter från mitten av 1800-talet. Tapeterna importerades av Jacob Sahlberg, ägare till Mårsta gård.
Kållered Stom 1:5 "Huldas" (Södra Kyrkvägen) år 1981. Torp från 1800-talet som senare har byggts om.
Kålleredgården 1:7 "Emils" år 1978. Troligen från mitten av 1800-talet. Huset brann flera gånger. Relaterat motiv: A1623.
Tuleboäng 3:1 "Ljungbergs" år 1980. Ladugård från mitten av 1800-talet. Är nu (år 2020) delvis riven.
Råsnäs. Huvudbyggningens mittparti uppfört 1756, de låga flyglarna under 1800-talet. Timmer, putsreveterat. Väggar gula, pilastrar och foder vita.
Medföljande text: "Utsikt från Brattåsberget västerut mot Kasen-Sörvik-Kärra. Foto 1913. Uddevalla postkontorhistorik sedan början av 1800-talet".
Genom 1800-talet diskuterades till och från lämpligheten av bad i Stångåns lopp genom Linköping. Redan år 1808 förbjöd stadens borgmästare allt bad utom i särskilda inhägnader. Sådana uppfördes lite varstans och ett av de mer påkostade var sannolikt det som initierades av stadsläkare Åhman, där man vid sidan av åns vatten erbjöds bastu och ångbad med flera bekvämligheter. Vid 1880-talet anlades bildens stora kallbadhus för herrar med två bassänger, en för välbeställt folk och en för fattigt. I anslutning uppfördes även det mindre badhuset för damer. De låg tills de revs ungefär vid Drottningsbrons fäste på Tanneforssidan. Här dokumenterade några år in på 1900-talet, sannolikt av fritidsfotografen Lars Fredrik Lovén.
I raden av döttrar föddes Vendla Emanuelsson i Hällestads präktiga prästgård 1848. Det finns anledning till tro att kyrkoherden Per Jacob Emanuelsson och makan Charlotta Fredrika Haeger där skapade ett hem präglat av bildning och självtillit för sina flickor. Vendla blev lärare och från 1878 var hon i tjänst i Malmö. Efter några år flyttade hon till Stockholm, som blev hennes fortsatta plats livet genom. Hon avled som ogift 1922, då skriven på Lidingö. Här porträtterad i 30-årsåldern med klädsel och håruppsättning som bär 1870-talets prägel. Vi skriver omkring 1875.
Stationhus från 1875 envånings stationshus i tegel med två gavlar mot banan. Förlängt och ombyggt i slutet av 1950-talet till nuvarande utseende. Godsmagasinet revs i maj 1987. En banvaktsstuga snett emot stationshuset revs på 1970-talet. I början av 1970-talet byggdes en väntkur. Till SJ 1940. Elektriferingen kom 1943.
Stationhus från 1875 envånings stationshus i tegel med två gavlar mot banan. Förlängt och ombyggt i slutet av 1950-talet till nuvarande utseende. Godsmagasinet revs i maj 1987. En banvaktsstuga snett emot stationshuset revs på 1970-talet. I början av 1970-talet byggdes en väntkur. Till SJ 1940. Elektriferingen kom 1943. Ett Rc lok på väg in.
Män ute på gården till Varbergs Mekaniska Verkstad i arbete med en lyftkran. Träbyggnaden ligger utmed Kungsgatan och i bakgrunden syns de s k Tvillinghusen, som ligger på var sida om Eskilsgatan. Här tillverkade man på beställning, främst redskap och maskiner som behövdes främst inom jordbruk och mejerinäringen, men vissa produkter lagerhölls också. Förutom maskinavdelning fanns även snickeri- respektive plåtslageridel. Verkstaden startades på 1850-talet (då Ungewith & Co, spistillverkning) och drevs av olika personer fram till 1890-talet då Hugo Gerlach övertog företaget och brodern ingenjör Edmund Gerlach (död 1902) blev disponent. Verkstaden hade anlagts tämligen isolerat norr om den gamla trästaden, men vid det laget låg den mellan järnvägsstationen och den nya stenstaden. Såsom ingenjörsdriven verksamhet fanns utöver gjuteri, maskinverkstad, smedja, magasin och koksbod även en ingenjörsbostad inom anläggningen. Enligt uppgift började arbetarna kl 6 och slutade 18.30. Maten fick de om vintern sitta och äta på ångpannan. (Se även bildnr VMA8141_1)
Nacka 20:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.