Här är ett par lite märkliga bilder av Masse, se även Bild 1397. De berättar inte om nåt särskilt tydligt. Det borde finnas intressantare vägbitar mellan Lau och När än den här! Vi ser en ovanligt bred väg med spår efter vagnar och hovar. Dikena är ganska breda och med frodig gräsväxt, den högra har ännu inte slagits eller betats, den vänstra dikesrenen är det svårare att se om den varit slagen eller inte. Bandtunar löper längs med dikesrenarna. Det verkar vara rätt tätvuxen hagmark på båda sidorna, där björk dominerar. Möjligen är bilden tagen mot När ungefär där Ljunggrens åkeri ligger idag på gränsen mot När. Precis där vägen försvinner i bild står en person!
Från 299 kr
Masse tog först den här bilden av Alfvegrens ställe, men var tydligen inte nöjd med den. Han tyckte nog att träden skymde för mycket och tog en ny bild nästa vår, se Bild 1070. Nils Alfvegren född 1820 från Alskog bebodde detta hus som stod söder om Nybygget Mårtenssons nuvarande Ingemar Nilssons. Nils gifte sig 1848 med Anna Brita Hansdotter född 1826 från Gumbalde. De fick 7 barn. När hustrun dog gifte Nils om sig 1863 med Brita Elisabet Larsdotter född 1829 från Botels och de fick en son. Sonen Jakob Niklas Alfvegren, som var snickare och spelman byggde en ny boplats mitt över vägen 1885, vilken var en mindre gård, okänt var han fick marken ifrån, möjligen kom delar av marken från den bortskiftade parten av Hallsarve, se Bild 841. Personerna på bilden kan vara Brita Elisabet Larsdotter 73 år med barnbarnet Anna Amalia Alfvegren 9 år.
Denna kvällsbild visar ladugården sedd från hagen intill vägen Bandeläins kväiar. Den vänstra delen är äldst och troligen härstammande från denna boplats tillkomsttid vid 1800-talets mitt, en inpanelad bulladugård som höjts med ett foderloft. I mitten är ett portlider, den lilla gårdens infart. Till höger står en lada i resvirke från 1912 och alltså bara 2 år gammal på bilden. Ingen av byggnaderna har några fönster här på baksidan, det är bara ladan son har portar. På ladugården finns en minimal gödsellucka mitt på. Båda halmtaken verkar vara nylagda. Allra längst till vänster finns ett märkligt tillbyggt skjul, se Bild 817-819! I bildens vänstra kant skymtar taket på granngårdens ladugård och till höger syns bostadshuset.
Tydligen har man börjat etablera gårdsparten på västra sidan av vägen. Denna bulbyggnad med halmtak är inte så gammal även om taket ser rätt taget ut. Byggnaden kan vara tillkommen efter branden 1865, men även lite senare. Den är byggd i rätt klent virke, den är ganska hög och bred, med två mötare, stolpar på gaveln, vilket är vanligt på yngre byggnader, äldre hade bara en mötare i mitten. Det ser ut som man planerat att fortsätta att bygga åt höger, hammarbandet sticker ut uppe vid takfoten. Till vänster ligger kohuset, till höger stallet med hoimd, därefter ett portlider. Det ser lite ödsligt och övergivet ut som på de andra ladugårdsbilderna från denna part.
Samma dag som Masse var hos Bergman och fotograferade manbyggnaden och gårdsfolket, se Bild 569, så tog han en bild av grannparten från den s k Äutakarn mellan parterna. Bilden är tagen från öster alldeles utanför Bergmans tomt med en fantastisk vy över hela Olssons part. Här ser man den långa ursprungliga ladugården fran 1870 med sitt halmtak. Intill står tröskhuset, som troligen nyligen fått ett märkligt brutet spåntak. Där intill bodlängan, se Bild 577. T h om ladugården skymtar den översta delen av taket till ladugårdslängan mot vägen. Manbyggnaden är en stor parstuga från 1873, bakbygget innehållande kök, skafferi och två kamrar är något yngre, brygghusflygeln är nybyggd. Bak på tomten står en smedja. Mellan flygeln och åkern ligger en grönsaks- och fruktträdgård.
Den vinklade ladugårdslängan med agtak var ovanlig, både för sin storlek och just för att den var vinklad. Agtäckta hus stod annars hörn i hörn, men var inte hopbyggda, för det var svårt att få tätt i vinkeln. Längan t v innehöll troligen två kohus. Det första hade sin hoimd, hörum, invid gaveln, luckan i väggen på framsidan visar det. Det andra kohuset hade troligen sin hoimd mot ladan och en lucka till denna inifrån ladans genomkörsel. Lada fanns således i byggnadens hörn med stora ladportar. Den lilla dörren i nästa länga kan gå till ett lamm- eller grishus. Därefter stall och portlider till vägen utanför. Vid gaveln t v står en liten bod med två dörrar. Ena delen hyste troligen ett dass, den andra kan ha varit hönshus. Byggnaderna ser hedenhösaktiga ut, men var kanske inte mer än kanske 60 år gamla när bilden togs. Bjärges Jakob Jakobsson hade ärvt gården och hustrun Stina var kommen från Kauparve.
Anna Klingspor i linköpingsfotografen Maria Teschs ateljé. Året är 1908 och hon har varit gift med kapten Carl Ridderborg i 20 år. Helt nyligen har de tillträtt fideikommisset Ribbingshov i Norra Vi, där de är bosatta med sina tre döttrar. Vägen dit hade för Annas del gått genom en barndom i Enköpings-Näs där föräldrarna ägde Nybyholms gård, via en kortare tid på Lagnö säteri i Aspö till Uppsala stad. År 1885 flyttade familjen till Stockholm och bosatte sig i en våning i kvarteret Höjden. Här blev Anna kvar till sitt eget giftemål 1888. I förstone kom hon och maken att bosätta sig i den till honom ärvda gården Öna i Tjällmo. Under perioden 1903 till 1907 var istället Motala makarnas hemvist och från det sistnämnda året är skildringen av Annas liv tillbaka till styckets ingress.
I äldre tider låg en del av Östra Husby socken norr om Bråviken. För att invånarna i den delen skulle slippa den tidvis besvärliga vägen till sockenkyrkan, tillkom ett kapell i början av 1600-talet. Kort därefter skapades Kvarsebo socken som ett annex till Lunda i Södermanland, som därav kom att höra till Strängnäs stift. Socknen blev inte östgötsk förrän den överfördes till Linköpings stift 1952. Kyrkan på bilden är en senare skapelse. Den äldre kyrkobyggnaden förföll alltmer under 1700-talet och mot seklets slut ansågs den vara utom räddning. Ritningarna till en ny tilltänkt kyrka godkändes av Gustaf III den 3 december 1781. Av olika skäl kom arbetena emellertid igång först 1807. En första gudstjänst kunde hållas vid julottan 1808, men fullt färdig stod hon inte förrän 1813.
Med extern hjälp har detta tidigare icke lokaliserade landskap klarlagts. Överraskande måste man säga när det visar sig vara Djurgårdsvägen i Linköping, sedd från nuvarande Stolplyckan med blicken vänd söderut. Djurgårdsvägen kom senare att bli Djurgårdsgatan och som bekant kantas med hus. Redan vid fototillfället 1903 hade nämnda Stolplyckan börjat anläggas från norr. I bildens nederkant kan man ana ett staket som visar hur långt bebyggelsen nått vid tiden. Staketet gick utmed den senare igenlagda Magistratsgatan och i huset hitom hade fotograf Didrik von Essen sin bostad, vilket förklarar motivet. I bildens mellangrund har man precis lagt grunden till vad som ska bli fastigheten Karlberg nr 14. Där vägen lämnar oss i fonden skymtar ekonomibyggnader till gården Hagalund och till höger ses bostadshuset med flygel till Haga, även benämnt som Lövhagen. Bostaden revs så sent som 1983 medan flygelbyggnaden i skrivande stund ännu består.
Stockhaus Per Emil. Fanjunkare. Per Emil Stockhaus föddes 28 Juli 1866 i Fänlid, mellan Ruda och Fliseryd, där han bodde hela sitt liv, utom de sista åren, då han bodde iStockholm, men begravdes i Fliseryd. Han avled19 Augusti 1948. Stockhaus var fanjunkare i Kalmar regemente. Han gifte sig 30 December 1892 lärarinnan Emma Judith Sundberg född 21 Mars 1868 i Kalmar, och död 30 April 1937 i Fliseryd. Bröllopet stod i Fliseryd. Under senare tid bodde Stockhaus i Ekelund, på vägen till Fliseryds gård. Stockhaus avgick med pension 28 Juli 1916. judith kom till Fliseryds skola som 19-åring från Kalmar. Paret fick såsmåningom 10 barn. Stockhaus uniform finns i muséets samlingar , skänkt av Marita Stockhaus- Nygaard. KLM 35801:16.
Tryckt text på kortet: "Gravfält vid Greby, på höjden ö. om vägen till Grebbestad, c:a 800 m. nnö om Grebbestads kyrka (fornminnesskylt). Det är ett av de största och mest imponerade gravfälten i Bohuslän och består av omkr. tvåhundra högar, många med stensatt kant, fotkedja och ett flertal bautastenar, av vilka många fallit omkull. (En liggande sten i n. delen av fältet visar spår av kvarnstenshuggning). Gravfältet vittnar om en rik bebyggelse i denna trakt under förhistorisk tid. Några gravar undersöktes 1873 av Oscar Montelius. De lämnade fynd från tiden omkr. 400 e.K. Gravfältet omspänner dock säkert betydligt större tidrymder. Se Litt: Holmberg Uppl. 2 II: 66 F. Noterat på kortet: "Greby Tanum." "Greby Gravfält." "Foto (C65) Dan Samuelson 1924. Köpt av Dens. Dec. 1958."
Masse har gått ut på åkern som ligger i träda och tagit en bild av ladugården från söder. Längst till vänster anar man de kala backarna. Ladugårdens bortre del med gödselhögarna ses där nedanför. Laddelen hitåt ser ut att ligga lite högre, åtminstone är grundningen bättre här. Men gödselhögar brukar äta ur marken och träväggarna sjunker. Ladan är i bra skick, liksom bulgaveln. Sedan ser man tröskhuspelaren och en dörr in till f d tröskhuset som nu är omgjord till vagnbod. Det ser ut som om man har klätt in hela tröskhusöppningen med en lutande brädvägg? Utanför ligger en hög med trolar och till höger en hög huggen ved. Veden tyder på att resvirkesboden är en vedbod. Den verkar lite skruttig med trasigt brädtak. Vägen ner till Nybro går mellan åkern och ladugården.
Pensionärsmöte i Boulognerskogen. 10 augusti 1953. Boulognerskogen kom till 1865, då staden förvärvade den s.k. Kroknäs hage som hade ägts av kyrkan. Parken fick namn efter Bois de Boulogne i Paris. Blev ett populärt utflyktsmål för Gävleborna som tog spårvagnen till Stadsträdgården. Flera kaféer anlades. Som mest fanns fem kaféer. Musik var vanligt under sommarhalvåret. Lek och idrott som krocket, velocipedåkning och bandy. Den första svenska mästerskapsfinalen i bandy spelades här 1907. Här finns en scen, dansbana och minigolfbana. Boulognerskogen avgränsas i söder av Gavleån, i väster av Gamla kyrkogården, i norr av Västra vägen och dess östra gräns är en linje mella Strömdalens kraftverk och Brändströmsplan. Öster om denna linje ligger parken Stadsträdgården.
Folknykterhetens dag. Demonstrationståg till Boulognerskogen. År 1949. Reportage för Gefle Dagblad. Boulognerskogen kom till år 1865, då staden förvärvade den s.k. Kroknäs hage som hade ägts av kyrkan. Parken fick namn efter Bois de Boulogne som anlagts i Paris och blev ett populärt utflyktsmål för Gävleborna som tog spårvagnen till Stadsträdgården. Flera kaféer anlades. Som flest fanns fem kaféer. Musikevenemang var vanliga under sommarhalvåret. Lek och idrott som krocket, velocipedåkning och bandy förekom också. Den första svenska mästerskapsfinalen i bandy spelades 1907. Här finns utomhusscen, dansbana och minigolf- bana. Boulognerskogen avgränsas i söder av Gavleån, i väster av Gamla kyrkogården, i norr av Västra vägen och dess östra gräns är en linje mellan Strömdalens kraftverk och Brändströmsplan. Öster om denna linje ligger parken Stadsträdgården.
Folknykterhetens dag. Demonstrationståg till Boulognerskogen. År 1949. Reportage för Gefle Dagblad. Boulognerskogen kom till år 1865, då staden förvärvade den s.k. Kroknäs hage som ägts av kyrkan. Parken fick namn efter Bois de Boulogne som anlagts i Paris och blev ett populärt utflyktsmål för Gävleborna som tog spår- vagnen till Stadsträdgården. Flera kaféer anlades. Det fanns fem kaféer. Musikevenemang var vanliga under sommarhalvåret. Lek och idrott som krocket, velocipedåkning och bandy förekom också. Den första svenska mästerskapsfinalen i bandy spelades 1907. Här finns utomhusscen, dansbana och minigolfbana. Boulognerskogen avgränsas i söder av Gavleån, i väster av Gamla kyrkogården, i norr av Västra vägen och dess östra gräns är en linje mella Strömdalens kraftverk och Brändströmsplan. Öster om denna linje ligger parken Stadsträdgården.
Bron över Ljusnan ungefär vid Exelan och över till Röstebo. Mannen med cykeln är Nils Dahlin, född 1893 och död 1968. Han bodde i Röstebo utanför Bollnäs. Mannen på broräcket är okänd. Cykeln som står till höger tillhörde fotografen Per Lindberg. Foto ca 1915. Ny väg byggdes 1878-79 från Växbo mot Bollnäs i västlig riktning, över skogen till Röstebo och över Ljusnan och järnvägen fram till landsvägen Bollnäs-Arbrå. Vid Röstebo byggdes med hjälp från Ljusne älvs flottningsförening samt byarna Röstebo-Röste och Växbo bro över Ljusnan. Bron stod färdig våren 1879 och avprovades då synnerligen effektivt. Det var nämligen Ljusnan själv som utförde provet. Bron bestod inte provet, varför den delvis måste byggas om påföljande vinter. Underhållet av bron blev dock betungande, varför vägen omlades 1898 till sin nuvarande sträckning på östra sidan av Ljusnan ner till älvbron vid Rehn. Den forna byvägen är nu allmän väg och underhålles av vägdistriktet. Bron revs 1930.
En och en halvvånings bostadshus. 2 vuxna och 5 barn framför huset. Erik Granbergs familj: Föräldrarna Erik och Augusta Granberg och barnen: pappan Erik håller Elsa i handen, mamman Augusta med Karin, Ivan håller i cykeln med Elmer vid hjulet och Ina vid busken. Familjen bodde i Granbergsdal. Pappan Erik byggde nytt hus 1922, Hagvägen 24, Almby, snett över vägen till Granbergsdal. De fick 6 barn, 4 flickor och 2 pojkar. Dottern Inga finns inte med på bilden. Dottern Elsa Viklund, född Granberg (uppgiftslämnarens mamma) föddes 1913 och dog 2007, nästan 94 år gammal. Elsa och hennes man köpte år 1954 Hagvägen 24 av Erik Granberg. Hon bodde kvar där fram till 1996. Grunden till Granbergsdal finns kanske kvar i botten av det hus som står där nu. Det blev på- och ombyggt.
Hasselfors bruk 19 augusti 1965 En liten flickbaby som på huvudet har en liten hätta samt är klädd i liten blus och underbyxor ligger på en veranda vid ett hus vid Hasselfors bruk. Hon ligger på mage. Bredvid henne sitter en äldre man på huk och klappar henne på vänster axel med sin högra hand. Till vänster invid vägen står en dockvagn. Över denna hänger en ställning med två herrkavajer på galgar. I förgrunden står två bänkar. På den ena ligger leksaker samt två stolsdynor. I bakgrunden syns ett litet bord med duk på. Vi sidan om bordet står en liten barnstol. Ovanpå duken står en leksaksbil. Under det lilla bordet ligger en boll. Till vänster i bakgrunden är en öppen dörr som leder in till ett hus med en liten trätrappa framför. Ovanför dörren hänger en ampel med en blomma i. Inne i huset vid fönstret står en kvinna iklädd förkläde och tittar ut genom fönstret.
En och en halvvånings bostadshus, 2 vuxna och 5 barn framför huset. Erik Granbergs familj: Föräldrarna Erik och Augusta Granberg med barnen: pappan Erik håller Elsa i handen, mamma Augusta med Karin, Ivan håller i cykeln med Elmer vid hjulet och Ina vid busken. Familjen bodde i Granbergsdal. Pappan Erik byggde nytt hus 1922, Hagvägen 24, Almby, snett över vägen från Granbergsdal. De fick 6 barn, 4 flickor och 2 pojkar. Dottern Inga finns inte med på bilden. Dottern Elsa Viklund, född Granberg (uppgiftslämnarens mamma) föddes 1913 och dog 2007, nästan 94 år gammal. Elsa och hennes man köpte år 1954 Hagvägen 24 av Erik Granberg. Hon bodde kvar där till 1996. Grunden till Granbergsdal finns kanske kvar i botten av det hus som står där nu. Det blev på- och ombyggt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.