En kallmurad grundmur som framkommit vid en arkeologisk undersökning norr om Brahekyrkan på Visingsö. Muren dokumenterades i ett smalt ledningsschakt och i schaktet framträdde muren två gånger med ett avstånd på fyra meter. Den tolkades som medeltida men med tanke på hur lite av den som kunde undersökas är det oklart vilken typ av byggnad den kan ha hört till.
Från 299 kr
Stolphål hörande till ett långhus (hus A) markerade med vita papperstallrikar. Foto taget i samband med en arkeologisk undersökning i Gränna 2009. Till vänster i bild syns ytterligare ett hus, (hus B), markerade med blå tallrikar. Huset i bakgrunden hör till Jönköpings Energi och längst bak skymtar tornet till Röttle kraftstation.
Resterna efter två smedjor påträffade vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Den ena har tillkommit under första halvan av 1600-talet och uppfördes av smeden Anders Svensson Rafvel. Den andra är yngre, smeden som har innehaft den hette Bengt Svensson Tysk och var verksam mellan 1684-1732. Han var pistolsmed.
Hörnsten eller möjligen trapphäll till en husrest vid Odensjö gamla bytomt i Barnarps socken i Jönköpings kommun. Byggnadsresten har tolkats som ett kokhus och i huset fanns en rökugn (se även bilderna JMF.00303-1 och -2). Troligen är stenen en återanvänd byggnadsdetalj med dess ursprung är obekant. Bilden har tagits vid en arkeologisk undersökning 2010.
Ett överstycke som suttit över en öppen spis, påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Abborren i centrala Jönköping. Hällen var tillverkad i sandsten och dekorerad med blommor och årtalet 1695. När den öppna spisen blev omodern slängde man ut den och ersatte med en kakelugn istället. Troligen har detta hänt under den första halvan av 1700-talet.
En keramikskärva med stämpelintryck påträffad vid en arkeologisk undersökning i Rökinge på Visingsö. Tillsammans hittades 33 bitar från samma kärl. Färgen var rödbrun till gulbrun och den hade glättad utsida. Leran var magrad med granit. Bland fynden fanns två bitar som hade dekor varav den ena, biten på bilden, var en mynningsbit. Keramiken daterades till senneolitikum.
Långhus från äldre järnålder framkomna vid en arkeologisk undersökning i Rogberga utanför Jönköping. På bilden syns käppar med olika färger som markerar stolphålen efter tre långhus samt ett mindre fyrstolpshus. Området som är framschaktat utgör ett av två områden som undersöktes, det andra låg nära vid ladan som syns i bakgrunden.
Ett långhus som framkommit vid en arkeologisk undersökning i Råby, Skärstad socken i Jönköpings kommun. De höga käpparna markerar var de takbärande stolparna till huset har stått. Dateringsresultaten från huset var varierat och visade att huset antingen kan höra till förromersk järnålder eller mellersta bronsålder.
Resterna efter ett långhus som framkom vid en arkeologisk undersökning i Ölmstad 2011. De höga käpparna markerar de takbärande stolparna och till vänster i bild syns även en rad med väggstolphål, markerade med gula pinnar. Huset på bilden fick ett dateringsspann mellan 70 - 330 e.Kr., d.v.s. romersk järnålder.
Arkeologisk undersökning av kokgropssystemet i Stretered, Kållered, våren 1998. Eldarna har tänts upp med hjälp av medlemmar från Fornminnesföreningen i Göteborg. Kultplats från bronsålder–äldre järnålder. Sammanlagt undersöktes 132 kokgropar som sträckte sig över en 250 m lång sträcka på krönet av en grusås. Kokgropssystemets norra del bestod av tre rader, medan det mot söder övergick till en rad.
Arkeologisk undersökning av kokgropssystemet i Stretered, Kållered, våren 1998. Kultplats från bronsålder–äldre järnålder. Sammanlagt undersöktes 132 kokgropar som sträckte sig över en 250 m lång sträcka på krönet av en grusås. Kokgropssystemets norra del bestod av tre rader, medan det mot söder övergick till en rad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.