gevär, kanot, batt, fisk, fotografi, photograph@eng
Från 299 kr
vulkan, landskap, vinterlandskap, fotografi, photograph@eng
Text på baksida "Cadillac Cabriolet 1929 (oläsligt), Från Engelska prinsbesöket i Stockholm. Konungen och prinsen av Wales, 1933" Det talar dock mer för att det var 1932 då Prinsen var på ett officiellt besök till Stockholm och Ulriksdal år 1932 och var på andra uppdrag år 1933.
Storviks idrottsplats och tävlingar i idrottskursen. 1941 Ledaren med nummer två är Erik Arwidsson Gefle IF han var från Jämtland. Han var mest hinderlöpare med två SM-guld 1941-42 och svenskt rekord från 1942. Erik slutade 1943 och återvände till Jämtland där han publicerade dikter. Erik och Sven Rohlén var de första rekryterade löpande brandmännen. Löpare nr tre sprang för IF THOR i Uppsala.
Stensättning av Varbergsvägen. Stående fr.v. Olle från Forserum var stöttare (stötte med jungfru), WISÈN Stig plockade fram gatsten, ANDERSSON "Attarparn" Karl körde fram gatsten, NILSSON "Villes-Erik" Erik plockade fram gatsten och JOHANSSON Axel var stöttare. Sittande fr.v. BENGTSSON Bengt, WISÈN Viktor (far till Stig W) och JOHANSSON Karl satte gatsten. Olle fr. Forserum och B Bengtsson var inlånade stensättare.
Parti av Storgatan i Linköping. Tiden är rimligtvis 1950-tal. Till höger i bild reser sig det muromgärdade Linköpings länscellsfängelse. Fängelset var bland de allra första cellfängelser som uppfördes i Sverige och var ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Anstalten togs i drift 1846 och var i drift till1966. Anläggningen kom att rivas 1969.
John Boklunds möbelaffär var på sin upphällning när fotografen passerade 1973. Denne var utsänd av Östergötlands museum, så även om Boklunds firma hade en lång historia kan vi utgå från att affärens öde var av mindre intresse. Insatsen gällde dokumentation av den stora fastigheten som sådan.
Det var sannerligen torkväder den här dagen när personal från Östergötlands museum besökte Gottorp i Ljungs församling sommaren 1950. Mangårdsbygganden till Gottorp 1:3 ansågs vara uppförd omkring år 1830 men var till synes om- och tillbyggd sedan dess. Gårdens ägare, Hugo och Ruth Isaksson, kunde meddela att byggningen restaurerats 1925 och sannolikt var det då den präktiga verandan kom till.
När det var olika ägare på var sida om tunen, hade man ansvar för halva tunsträckan var. För att markera början och slut för vars och ens bit gjorde man ett gardshuvud mitt på sträckan. Bilden kan vara tagen vid Bandeläins Täppu norr om Mattsarve.
Strandkorgarna bestod av en avlång träplatta, i vilken en mängd små stavar var ipluggade. Mellan stavarna flätades tätt med kluvna granrötter. Ena långsidan var flat och den andra rundad. På den flata sidan, var itappat och inflätat ett handtag. Korgen bars på ryggen med hjälp av en rem eller en liten käpp med krok. Här visar Masse två storlekar, troligen hos Fie Jakob Karlsson.
Inte mindre än 24 rängar, båtspant, står här på torkning hos Sunnkörke Vilhelm Larsson. Rängarna räcker till flera båtar, varför man kan undra om Vilhelm var båtbyggare bredvid jordbruket? Kanske var det fadern Anton Persson som var båtbyggaren? Manbyggnaden från 1850 med flygel finns kvar. Klappade askar och tuktade fruktträd vittnar om både lövtäkt och äppelodling. Se Nr 399 och 404.
Hallsarve Oskar och Hans Karlsson knyter bandar. Här är det Oskar som knyter underbanden, vilket var rangordningen, fadern Hans knyter i uppe, vilket var mer ansvarsfullt. Och här knyter faktiskt Hans en styttstörsbande! Se Nr 210! Styttstörarna var viktiga sidostöd som skulle hålla emot tryck från djur och stormar, särskilt viktigt på grunda jordar och öppna platser som här på Lausbackar.
Den nya ladugården är klar, man håller bara på och målar andra strykningen, se skarven mitt på! Den långa längan innehöll alla fähusen och den vinklade delen var ladan. Konstfärdiga fönster uppe i gavelspetsarna var omtyckt. Av bodlängan, som heller inte var gammal, återstår bara en stump och av den gamla ladugården finns ingenting kvar.
Baksidan på boden visar en gödsellucka mitt på, det avslöjar att huset inte var ämnat till vedbod, utan att c:a 2/3 av byggnaden var tänkt som fähus, kanske lamm- och grishus. Längst t h var det nog dass, man anar tömningsöppningen nere t h.
Masse visar här redskap vid sättning av nät. Taugstainarna är sänkstenar, taug är tåg, linor, klubban är träbiten som markerade var näten satt ??? och krabban var ett nätankare ???? Alla verktyg och redskap var förr märkta med initialer eller bomärke till ägaren, se den högra sänkstenen.
Hägdarve Emma Rosenqvist och Holmsmor (Vem var hon? Bodde hon på Närsholmen?) fyller nålar (Vad gör man då?). De sitter vid gaveln till en manbyggnad i bulteknik. Huset har fönsterluckor, vilka användes till att stänga kölden ute före innerfönstrens tid. När de var stängda var det mörkt inne.
Här ser vi ladugårdslängan samt tröskhuset till grannparten. T v i den nya delen var det nog gris/lammhus, det är en hoimdlucka på baksidan, men ingen gödseldörr, det brukade gris/lammhus inte ha. Sedan var det portlider och därefter troligen stall. Sedan kom ytterligare ett portlider och sist fönsterlös lada, se bild 1112, 1113. Vilka flickorna på bilden var är inte känt.
Enligt påskrift porträtt av Jenny Petersson, född Johansson. Anm: Enligt påskriften var Jenny Petersson gift med Thure Petersson. Styrkt är att hon istället var gift med dennes bror Ernst Petersson. Ernst Petersson var gift med Jennys syster Anna. En sammanblandning av de bägge systrarna kan ha skett. Tills annat framkommit förutsätter vi att den avbildade kvinnan är Jenny Petersson.
Enligt påskrift porträtt av Anna Petersson, född Johansson. Anm: Enligt påskriften var Anna Petersson gift med Ernst Petersson. Styrkt är att hon istället var gift med dennes bror Thure Petersson. Ernst Petersson var gift med Annas syster Jenny. En sammanblandning av de bägge systrarna kan ha skett. Tills annat framkommit förutsätter vi att den avbildade kvinnan är Anna Petersson.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.