Stationen färdig 15 maj 1930. Närmast till höger står Pt 1084 till Lerum med elektriskt motorvagnståg. X3a/Co1 204, Co5b och X3a/CF2 205. Dessa elmotorvagnståg gick i Göteborgsområdet fram till 1939 då de flyttades till Malmö. På andra sidan plattformen ett persontåg med S-lok och resgodsvagn F1. Längst till vänster ett vagnsätt med F1, C3d, C3d och C?.
Från 299 kr
Persontåg och tomt malmtåg på Hälleforsnäs station. Stationen anlades 1877 och samtidigt uppfördes stationshuset, två våningar i trä. Det moderniserades 1942. Ställverk uppfördes 1916. Mekanisk växelförregling. Bangården har utbyggts dels med nya spår, dels med förlängning av de gamla. Stationen hette NÄS fram till 1.7.1878
Statens Järnvägar, SJ Kd 542 med persontåg Namnet före 19/3 1875 "Jäbbarp" .Ett rymligt, lätt stationshus i trä invid livgrenadjärregementenas mötesplats Malmen. Huset blev snart tillbyggt och utgjorde dessförinnan modell för stationshuset vid Porla hälsobrunn. Stationshuset ombyggt 1902. Öppen hela året från 27.10. 1884 Arkitekt F Zettervall. K-märkt 1986. Stationen anlades på 1860-talet. Den nuvarande stationsbyggningen uppfördes 1903
Statens Järnvägar, SJ Oc 386 med persontåg Centralstationen. Tvåvånings stationshus i sten med mindre banhall. Byggdes liksom Malmö av en dansk arkitekt (gissningsvis C.F Rasmussen.1856-57. Två små envåningsflyglar tillbyggda 1872 .Stationen hade banhall 1856 - 1876. Stationshuset ombyggt 1924, Stationshuset byggnadsminnesmärke 1972. Godsmagasin i sten. Stationen hette "Lund Central" 15.5.1926 - 1.9.57 och från 27.5.1990
Statens Järnvägar SJ J 1401 med persontåg i Vansbro. Loket fick förenklad AGA-belysning och ångbromsen bytt mot Knorrbroms 1921. Vakuumbromsapparaterna vars slangar syns här satt kvar till 1929. Bakom loket en kyl/värmevagn litt Hs och därefter en f.d. MVJ-vagn här CDFo 2503 eller 2504. CDFo-vagnarna blev DFo2 1929. Sen C3d och BCo5 samt ett ångmoln som döljer en vagn till.
Statens Järnvägar, SJ Dg 123. Persontåg 1204 skall gå till Jönköping-Falköping. Efter loket DF05 2757, F1 25578 (modell 1915) och BC05 2406. Bakom dessa skall finnas KJ BC0 (Kalmar-Göteborg), C3 och C0. På andra sidan plattformen står troligen snälltåg 18 då vagnen är en tysk resgodsvagn med stålkorg, Pw4ü28 eller 29.
Statens Järnvägar SJ J 1401 med persontåg i Vansbro. Loket fick förenklad AGA-belysning och ångbromsen bytt mot Knorrbroms 1921. Vakuumbromsapparaterna vars slangar syns här satt kvar till 1929. Bakom loket en kyl/värmevagn litt Hs och därefter en f.d. MVJ-vagn här CDF0 2503 eller 2504. CDF0-vagnarna blev DF02 1929. Sen C3d och BC05 samt ett ångmoln som döljer en vagn till.
Statens Järnvägar, SJ, persontåg 49. Tåget består av loken SJ VKBa och Da, vagnarna SJ F1, BC01, F3, B02 (någon av 1112 - 1118 eller 1127)NSB C0 315 - 316, NSB B0 241 - 242, B0 1128 - 1130, NSB D0 type 1 429 - 431, F samt SJ boggivagn.
Persontåg och sovvagnståg Stationen anlades 1877 och samtidigt uppfördes stationshuset, två våningar i trä. Det moderniserades 1942. Ställverk uppfördes 1916. Mekanisk växelförregling. Bangården har utbyggts dels med nya spår, dels med förlängning av de gamla .Stationen hette NÄS fram till 1.7.1878
Järnvägsbron över vid riksgränsen mot Norge. Sverige till vänster. Dalslands Järnväg. DJ C3 8 med persontåg. Bilden är arrangerad och tåget har stannat för fotografering strax före gränsen till Norge. På loket tittar både förare och eldare på fotografen. I postkupén skymtar postiljonen.
Stationen färdig 15 maj 1930. Närmast till höger står Pt 1084 till Lerum med elektriskt motorvagnståg. X3a/C01 204, C05b och X3a/CF2 205. Dessa elmotorvagnståg gick i Göteborgsområdet fram till 1939 då de flyttades till Malmö. På andra sidan plattformen ett persontåg med S-lok och resgodsvagn F1. Längst till vänster ett vagnsätt med F1, C3d, C3d och C?.
NÖJ lok 14. Ånglok med persontåg. Vagnar: NÖJ F 236, NÖJ BC0 10, NÖJ C0 6? Tagningen beställd av Ing Åkerman, ASEA. Ångloket tillverkades 1915 av Nohab, tillverkningsnummer 1075. Såldes 1950 till Statens Järnvägar och fick littera SJ S20p 3168. Skrotades 1960.
Klockan är cirka 08.00 och det är någon av vårarna 1927-31. Loket nere till vänster är Statens Järnvägar, B 1387 som blev av med vakuumbromsapparaterna 1927 och det sitter åskviggar på loket vilket visar närmare 1930. Precis till höger om belysningsstolpen i förgrunden ser man aktern på persontåg Pt 1 till Trellborg. Med ett Sb-lok ska det rulla vidare. Nästa tåg till höger är troligen snälltåg, Snt 37 till Göteborg med B-lok. Sen har nyss nattsnälltåg 11 ankommit från Stockholm och ett Ke/h-lok växlar undan Malmövagnarna och sen skall B 1387 koppla till för färden mot Trelleborg. Till höger därom står ett B-lok med dagnälltåg 8 mot Stockholm. Loket har så kallad norrlandsplog. Norrlandsplog sitter på nästa B-lok också. Det skall dra snt 42 mot Göteborg. Längst till höger står ett Sa-lok med persontåg, 1734, till Eslöv. Vagnar till Kristianstad medföljer. Bland annat en restaurangvagn. TT
Nödinge. Surte. Surteraset 1950. Jordskredet ägde rum kl. 08.11 den 29 september 1950, och varade i ca 3 minuter. Över 30 hus drogs med i det 400 meter breda och 600 meter långa skredet av kvicklera ner mot Göta älv. Rasmassorna kom att blockera fartygstrafiken på älven i flera veckor. En människa omkom i raset och ca 450 blev hemlösa. Bara minuter innan raset hade ett persontåg med 800 passagerare passerat rasområdet. Både järnväg och stationshus sjönk ner i rasmassorna.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.