Bror och Karl Andersson i sin hemsnickrade stuga som var tillverkad av lådor från J P Nyströms orgelfabrik och låg på Kaplansholmen i östra älvgrenens delta. De gick även under namnen "Brollan" och "Kalle Geta". Bröderna livnärde sig som fiskare och sålde dagens fångst vid strandhugg inne i Haga. Mer att läsa om bröderna finns i Morgan Larssons bok: Karlstadsoriginal. Bilden togs 1941.
Från 299 kr
Gruppbild från Hellgren, Kontor och arbetsledarepersonal omkring 1890-1895 Bakre raden från vänster: Carl Andersson, Otto Dahl, Ivar Törnell, Carl Wiktor, Bertil Thorsell, Oldenborg Sittande från vänster: Hj. Bolin, P, Hane, John, Törnell, Carl Lindh, John Brink, Emil Johansson Liggande: Alfred Johansson och (otydligt)
Skyltning av dam- och herrskor. År 1874 startade fabrikör N. Bergqvist ett garveri och en läderaffär i Edane. 1904 övertogs J. P. Falks sko- och läderaffärs lokaler på Tingvallagatan 9 i Karlstad under namnet N. Bergqvist. När den sen utökades och deras utrymmesbehov blev större uppfördes 1934 en fyravåningsfastighet vid Östra Torggatan 10. Källa: Näringsliv i Värmland, Nyblom-Svanqvist, 1945
Kaserngården, 1969 FN bataljon 43C inspekteras av arméchefen vid P 10 1969-10-17. CA generallöjtnant Carl-Eric Almgren visiterar bataljonen i följe av bataljonchefen överste Lars Levén, Nils Stenqvist, Gunnar Henricson, överstelöjtnant Ragnar Tauvon, kapten Eric Lundqvist och fänrik Erik Berg. OBS 3 bilder
Kanslihuset, sjösidan 1961 Bild 1. Militärbefälhavaren för IV. Militärområdet, generalmajor Bert Carpelan, anländer till Södermanlands regemente för att ta farväl av cheferna för I 10, P 1 och Fo 43. Bild 2. Porträtt av generalen. Bild 3. Bert Carpelan som flygspanare vid A 6 i flygvapnets uniform. Bild från Flygvapenmuseum. Foto: Bernhard Jernberg 1925.
Rikshemvärnstävlingen 1967, sid 36 Kaffepaus -- förmodligen i den nu nedbrända Skyttepaviljongen vid Stora skjutbanan Bild 1. CA, gen Göransson, MB Ö, gen Almgren, major Rune Wrangdal och major Björn Orward Bild 2. C P 10, Lottan Elsa Wetterberg, CA, MB Ö och major Rune Wrangdahl. (Elsa Wetterberg förestod Oscar Ericsons bokhandel i Strängnäs under många år)
Kassans fotoalbum, sid 9 Sommaren 1966 vikarierade fanjunkare Runo Lideskär (P 4) för kassachefen. Bild 1. Runo Lideskär och Elna Fredrikson fikar utanför by 11, by 13 i bakgrunden Bild 2. May Rundin och Elna Fredrikson Bild 3. May Rundin, Runo Lideskär och Elna Fredrikson.
Avtackning av Försvarsområdesregementschefen öv 1. Stig Colliander 1976 Samlade på Regoffmässen ser vi fr. v. Ass Ulla Murray, kn Eric Lundqvist, mj P-O Kinnander, öv Gunnar Henricson, öv 1. Stig Colliander (med ryggen mot kameran), fru von Porat, kn Bengt Murray, mj Björn von Porat och mj Jan Forsman.
Personalsamling den 19 december 1978 Befäl ur 2. 4. och 6. kompanierna. Fr.v. fj Arne Granath, mj Björn Marten, fj Tommy Jedborn, lt Göran Grehn, lt Bengt-Erik Larsson. Fr.h. fj Bertil Eklöf, lt P-O Bengtsson (senare Rosén), kn Ivan Morelius (tidigare Hedman), fj Ulf Larsson, fj Svante Blomkvist (delvis skymd), fj Kjell Jakobsson och kn Rune Larsson (senare Lanzén).
Lektionssal, kasern 2 1997 Försvarområdesbefälhavaren (C P 10/Fo 43) med stab Bakre raden fr. v. Christer Schlegel, Lorentz Westerlund, Gunnar Ståbi, Björn Weissmann, Alf Landin, Bengt Wijkström och Lars Widegren. Främre raden Arne Hjellström, Sonja Gustafson, Överste 1. Thor-Lennart Loo, Fobef, Elisabeth Larsson och Bo Henricson. Frånvarande Mats Torping. Bild 2, häftets omslag.
Byggnad K0074. 236 Spolhallen Den nybyggda spolhallen driftsätts och överlämnas till regementet. Bild 1: FMV:s projektledare major Henry Erling beskriver någonting för mj Kjell Asplund och kn Göran Green. Bild 2: Henry Erling var också projektledare för takvärmen i garagen på nya motorområdet. En mycket entusiastisk fd P 1:are. Milregnr: 321 (lite osäkert)
Konga hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog samhället häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Orten hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog den häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957.
Arkeologisk undersökning p g a motorvägsbygget mellan Köping - Västerås av gravfältet vid Rallsta 1.6 - 1.9 och 20.9 - 20.10 1960 av Vlm /Henry och Eva Simonsson (Södra delen) Gravfältets Ö del, "Lerslätten", under anläggningslager, sett från NV. (Anläggning 79 och i bakgrunden A86 och A87?)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.