Statens Järnvägar, SJ Cb 342. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 90 km i timme. ick namnet Verdandi . Cb loken levererades med tvåaxliga tendrar typ DK, som senare ersattes med treaxliga C-tendrar. Lokens ångpannans kapacitet räckte inte till. Verdandi ormbyggdes några gånger under sin aktiv tid: 1905 till SJ Cc 342, 1920 till SJ Cd 342. Det var försedd med överhettning. Verdandi som ses här vid reverensen 1886 var det sista SJ-loket som fick namn. Bilden är troligen tagen vid leveransen.
Från 299 kr
Statens Järnvägar, SJ Cb 342. Fick namnet Verdandi. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 90 km i timme. Cb loken levererades med tvåaxliga tendrar typ DK, som senare ersattes med treaxliga C-tendrar. Lokens ångpannans kapacitet räckte inte till. Verdandi ormbyggdes några gånger under sin aktiv tid: 1905 till SJ Cc 342, 1920 till SJ Cd 342. Under ombuggnaden förseddes det med överhettning. Verdandi som ses här vid reverensen 1886 var det sista SJ-loket som fick namn. Bilden är troligen tagen vid leveransen.
Trottorps by på 1870-talet. T.v. manbyggning av sydgotisk typ, här i trakten kallad loftstuga eller"stuva å loft". Byggnaden är sedan länge riven. Enligt äldre personers uppgifter var denna byggnadstyp på bondgårdarna regel vid 1800-talets mitt. Fanns också i Yggesbo. Orginalfoto skänkt 1925 av lantbrukaren Per Eskilsson,Hagalund, Halltorp.(Fru Eskilssons fädernehem). Eftervintern 1869 C5 Text på bilden:"Flygel stor sal med målade tapeter. Där döptes Per Persson.""Den högra ladugården hör till granngården.""Ladugården till denna gård, Per Persssons." Till vänster:"Carlslund i Trottorp".Till höger:"Per Persson ägare till gården"
Nu i Statens Historiska Museums samlingar. Inv.nr. 14.392. Brakteat, runt, ensidigt hängsmycke av guld med ögla, som förekom i Norden och Europa under folkvandringstid (400-500-talen e.Kr.). Särformer kan vara av silver eller brons; så är bl.a. fallet med en typ av smyckebrakteater som uppträder på Gotland under vendeltiden. De flesta arkeologer vill härleda brakteaterna ur senromerska kejsarmedaljer eller mynt. Runinskrift kan förekomma. Brakteater påträffas oftast i nedlagda skatter. Modern forskning inriktas på att lösa tekniska problem om material och tillverkning, stilistiska om tillverkningsområden och ikonografiska om de bildmässiga innehållet och brakteaternas roll som amuletter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=134901
Bolums sn. Bjällum Väster Bredegården, Brakteat funnen på gården. Brakteat, runt, ensidigt hängsmycke av guld med ögla, som förekom i Norden och Europa under folkvandringstid (400-500-talen e.Kr.). Särformer kan vara av silver eller brons; så är bl.a. fallet med en typ av smyckebrakteater som uppträder på Gotland under vendeltiden. De flesta arkeologer vill härleda brakteaterna ur senromerska kejsarmedaljer ellermynt. Runinskrift kan förekomma. Brakteater påträffas oftast i nedlagda skatter. Modern forskning inriktas på att lösa tekniska problem om material och tillverkning, stilistiska om tillverkningsområden och ikonografiska om de bildmässiga innehållet och brakteaternas roll som amuletter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=134901
Bolums sn. Bjällum Väster Bredegården. Brakteat funnen å gården 22/5 1957. Brakteat, runt, ensidigt hängsmycke av guld med ögla, som förekom i Norden och Europa under folkvandringstid (400-500-talen e.Kr.). Särformer kan vara av silver eller brons; så är bl.a. fallet med en typ av smyckebrakteater som uppträder på Gotland under vendeltiden. De flesta arkeologer vill härleda brakteaterna ur senromerska kejsarmedaljer eller mynt. Runinskrift kan förekomma. Brakteater påträffas oftast i nedlagda skatter. Modern forskning inriktas på att lösa tekniska problem om material och tillverkning, stilistiska om tillverkningsområden och ikonografiska om de bildmässiga innehållet och brakteaternas roll som amuletter. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=134901
Sandhults sn. Hedareds socken ändrad till Sandhults socken. Hedareds stavkyrka. I Hedared ligger Sveriges enda bevarade stavkyrka. Den lilla tornlösa kyrkobyggnaden med smalare kor är dendrokronologiskt daterad så sent som till strax efter 1501, men en föregångare av samma typ har säkerligen funnits. En omfattande restaurering genomfördes 1995-97, varvid kyrkan åter kläddes med panel. I koret finns väggmålningar som är samtida med kyrkan; i övrigt härrör interiörens målningar från 1735. En madonna och en dopfunt från 1200-talet har bevarats.Den har säkerligen föregåtts av en tidigare stavkyrka. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=200343
Hedared sn. Hedareds socken ändrad till Sandhults socken. Kyrkan (text se foto). I Hedared ligger Sveriges enda bevarade stavkyrka. Den lilla tornlösa kyrkobyggnaden med smalare kor är dendrokronologiskt daterad så sent som till strax efter 1501, men en föregångare av samma typ har säkerligen funnits. En omfattande restaurering genomfördes 1995-97, varvid kyrkan åter kläddes med panel. I koret finns väggmålningar som är samtida med kyrkan; i övrigt härrör interiörens målningar från 1735. En madonna och en dopfunt från 1200-talet har bevarats.Den har säkerligen föregåtts av en tidigare stavkyrka. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=200343
Hedared sn. Hedareds socken ändrad till Sandhults socken. Kyrkan (text se foto). I Hedared ligger Sveriges enda bevarade stavkyrka. Den lilla tornlösa kyrkobyggnaden med smalare kor är dendrokronologiskt daterad så sent som till strax efter 1501, men en föregångare av samma typ har säkerligen funnits. En omfattande restaurering genomfördes 1995-97 varvid kyrkan åter kläddes med panel. I koret finns väggmålningar som är samtida med kyrkan; i övrigt härrör interiörens målningar från 1735. En madonna och en dopfunt från 1200-talet har bevarats.Den har säkerligen föregåtts av en tidigare stavkyrka. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=200343
Hedared sn. Hedareds socken ändrad till Sandhults socken. Kyrkan, exteriör från öster. I Hedared ligger Sveriges enda bevarade stavkyrka. Den lilla tornlösa kyrkobyggnaden med smalare kor är dendrokronologiskt daterad så sent som till strax efter 1501, men en föregångare av samma typ har säkerligen funnits. En omfattande restaurering genomfördes 1995-97, varvid kyrkan åter kläddes med panel. I koret finns väggmålningar som är samtida med kyrkan; i övrigt härrör interiörens målningar från 1735. En madonna och en dopfunt från 1200-talet har bevarats.Den har säkerligen föregåtts av en tidigare stavkyrka. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=200343
Hedared sn. Hedareds socken ändrad till Sandhults socken. Kyrkan, exteriör från nordöst. I Hedared ligger Sveriges enda bevarade stavkyrka. Den lilla tornlösa kyrkobyggnaden med smalare kor är dendrokronologiskt daterad så sent som till strax efter 1501, men en föregångare av samma typ har säkerligen funnits. En omfattande restaurering genomfördes 1995-97, varvid kyrkan åter kläddes med panel. I koret finns väggmålningar som är samtida med kyrkan; i övrigt härrör interiörens målningar från 1735. En madonna och en dopfunt från 1200-talet har bevarats.Den har säkerligen föregåtts av en tidigare stavkyrka. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=200343
Skogs kyrka i Ångermanland vid E4 ca 1 mil norr om Sandöbron är medeltida med rektangulär grundplan och rakslutet kor. Experter hävdar att uppförandet påbörjades vid slutet av 1200-talet. Klockstapeln är av s.k. bottnisk typ, uppförd under1700-talet. Den mindre är daterad 1350-1400-talet. Inredningen bär vittnesbörd om traktens verksamma konsthantverkare. Predikstolen i senbarock, skuren av Christian Kramm. Altaruppsatsen i kraftig rokoko utförd 1783 av Jon Göransson/Westman. Målad och förgylld 1786 av mäster Wagenius från Sundsvall. Korfönstret signerat Bengt Hamrén insatt vid restaureringen 1935. Triumfkrucifix från 1300-talet. Dopfunten i kalksten är från 1300-talet medan ljusstaken därintill är från 1400-talet.
'Bo med 2 st ägg av skrattmås, i vatten. :: Text på baksidan: ''Ett skrattmåsbo av den bastanta typ som årets höga vattenstånd nödvändiggjorde. Sjöns ca 75 par skrattmåsar funno i år inget tillräckligt stort område att häcka samlade på. De fingo häcka i småsamhällen på de små öar som buros upp av kaveldunets och kolvassens rotsystem. Bona gungade rätt försvarligt i vågsvallet och flera av dem ramponerades och äggen rullade ut. Samma öde rönte en kull vipägg som placerats i ett på så sätt tömt skrattmåsbo.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 2305-2346.'
Station anlagd 1902. Det första stationshuset var en rak länga parallellt med spåret.1905 tillkom ett en- eller tvåfamiljs boställshus omedelbart öster om stationshuset, något längre från spåret. Nytt stationshus 1913, Den monumentala byggnaden är 45 meter lång och 12 meter bred, rest i två fulla våningar med ena gaveln mot spåret. Liksom de övriga stationerna av denna typ är den uppförd i tegel som man valde av brandtekniska skäl. Byggnaden har ett högt spetsigt sadeltak med ett asymmetriskt placerat torn med valmad huv. På transformatordelen är en lång, hög ventilationshuv byggd över taknocken. Stationshusdelen utmärker sig i fasaden genom annorlunda fönstersättning. Över entrén från spårområdet hänger ett djupt, flackt skärmtak.
Hagebyhöga kyrka är en kyrkobyggnad i Hagebyhöga socken i Vadstena kommun. Kyrkan, ursprungligen av romansk typ och byggd under 1120-talet, ombyggdes under medeltiden, bland annat genom valvslagning och större fönster. Man antar att kyrkan byggdes på beställning av en lokal storman, en teori som bland annat styrks av att en emporvåning finns i tornet. Den medeltida ombyggnaden, förmodligen tillkommen under 1420-talet och sannolikt under ledning av Sune murmästare, förmodas ha utförts av samma personer som vid denna tid även valvslog Vadstena klosterkyrka, något som kan ses i de båda kyrkornas likartade dekor.
Grav prydd med sju pärlkransar av olika typ. Även på graven i bakgrunden ligger sådana. Detta blev från omkring sekelskiftet 1900 en vanlig gravdekoration i södra Sverige. Modet spreds från Frankrike på 1870-talet och tillverkningen kom till stor del att ske i södra Tyskland. Pärlkransarna bestod av sammanflätad ståltråd som dekorerades med glaspärlor i olika färger och modeller, vilka då börjat massproduceras. I mitten av kransen lades en religiös figur skapad av gips, celluloid eller annat, t ex ett kors eller en ängel, under en glaskupa. Text kunde också införlivas i dekoren. Pärlkransarna importerades och kunde köpas av pappershandlar, handelsträdgårdar m fl. På somliga ställen kunde fattiga låna en pärlekrans.
Hedared sn. Hedareds socken ändrad till Sandhults socken. Kyrkan (text se foton). I Hedared ligger Sveriges enda bevarade stavkyrka. Den lilla tornlösa kyrkobyggnaden med smalare kor är dendrokronologiskt daterad så sent som till strax efter 1501, men en föregångare av samma typ har säkerligen funnits. En omfattande restaurering genomfördes 1995-97, varvid kyrkan åter kläddes med panel. I koret finns väggmålningar som är samtida med kyrkan; i övrigt härrör interiörens målningar från 1735. En madonna och en dopfunt från 1200-talet har bevarats.Den har säkerligen föregåtts av en tidigare stavkyrka. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=200343
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.