Lovö 92:1
Från 299 kr
Hagebyhöga 17:1
Vadstena
Hägerstad slott i Hannäs uppfördes 1868-69 av musikdirektör Hugo Beijer. Han var ägare till Hägerstad skattegård och önskade efter sitt giftemål med grevinnan Anna Posse ett mer ståndsmässigt boende. Rådande dyrtid och måhända bristande ekonomiskt sinnelag gjorde bygget dyrare än beräknat och år 1880 tvingades Beijer sälja egendomen. Ny ägare blev protokollsekreterare Ludvig Christoffer Bäck och hans maka Carolina, Född Malmström, och det är från deras tid som ägare vi här ser slottet. Den skarpsynte kan rent av se paret i ett av andra våningens fönster.
Porträtt av Emelie Piper. Född på Löfstad slott 1857 som dotter till godsets ägare, makarna Charles Emil och Sophie Piper. Efter moderns tidiga bortgång valde Emelie att som ogift vårda sin åldrande far och bistå honom i skötseln av godset. Fadern gick bort 1902 och Löfstad ärvdes av Emelie och hennes äldre syster Sophie. Emelie löste emellertid ut systern och blev ensam ägare till sin död 1926. Hon kunde därför följa sin vilja att testamentera slottet, parken och ägorna till Riddarhuset, medan inventarierna tillföll Östergötlands fornminnes- och museiförening (nuvarande Östergötlands museum).
Utblick över den gamla kreatursvallen mot Linköpings mest betecknande byggnader. Fotoögonblicket dateras till omkring sekelskiftet 1900 och domkyrkan var då i sin nya skepnad dryga tio år gammal. Även slottet hade under 1800-talet genomgått stor förändring. Under seklets mer romantiska period hade man velat återskapa byggnaden som ett historiskt renässansslott med loftgång och praktgavlar. Det mesta av förändringarna återspeglades dock på slottets fasad mot öster, mot stadens centrala delar. En intressant detalj i bilden ses i bildens nedre, högra hörn. Där får vi en skymt av Linköpings ridhus som sällan återgivits. Ridhuset var uppfört 1885 och drevs vid tiden som aktiebolag.
Kalmar slott sett från luften mot sydsydost. I förgrunden syns den nordvästra postejen. På slottets östra sida, ut mot Kalmarsund, syns en stenbrygga, som senare tagits bort. Bilden visar också vad som bör vara rester efter den fördämning som gjordes för Slottsfjärdsutgrävningarna 1933-1934. På slottsvallarna finns ännu planteringar, vilka bör vara hänförliga till de trädgårdsanläggningar som landshövdingarna hade på slottet. Till höger i bild syns en udde, där en båtbrygga var anlagd. Bilden är publicerad som vykort. Originalet till bilden är av allt att döma KLMF.L-C0078.
Ölandshamnen 1863. Slottet är förfallet - ännu skall det dröja nästan 20 år innan Helgo Zetterwall byggde på tornen. Byggnaden mitt i bild minner om att moderniteten kommit till Kalmar. Det är stadens alldeles nyanlagda gasverk där man tillverkade stadsgas till hushåll och gatubelysning, Gasverket flyttade 1907 till Sandås. Till mindre byggnaden till höger var en värmestuga där de som hade ärende till hamnen kunde vila en stund. Den flyttades senare till Rinkabyholm där den ännu, 2021, är en del av en villa. Rakt fram ser man ut i sundet. Barlastholmen och Finngrundet är ännu inte utfyllda.
Mangårdsbyggnaderna på Mostorps egendom omkring 1902, den äldre i trä från omkring sekelskiftet 1800 till vänster och den nya i sten som stod klar år 1880. Godsets folk poserar både på veranda och balkong och mellan husen står ett hästekipage med kusk. I förgrunden brusar Mostorpsån med kvarnen och dess hjul till vänster. Ägare var då Rolf von Braun, gift med Ester von Segebaden som var dotter till Ludvig von Segebaden vilken 1854 köpte Mostorp och slog samman det med fyra andra äldre gårdar. Därmed blev Mostorp en av Hallands största gods. Han lät uppföra slottet till ritningar av arkitekt Thorvald Bindesböll och lät dottern och mågen ta över år 1893.
Troligen delar av familjen Carlheim-Gyllensköld utanför sitt gods, Vallens slott/säteri i Våxtorp. Byggnaden är vid fototiden ca 100 år; den uppfördes efter att den äldre brann ner år 1801. Byggherre var då hovjägmästare O W Burenskiöld. Delar av den medeltida borgen på platsen finns dock troligen kvar i bottenvåningen. Godset ligger på en holme i Vallsjön och med sitt läge i gränstrakterna Danmark-Sverige har många strider utkämpets här i raken. Vallen kom in i släkten Carlheim-Gyllenskiöld genom giftermål år 1830. Slottet med parkområde avstyckades 1939 från övriga markegendomar.
Gunnebo slott med parken. Bilden visar Gunnebo slott från söder, med den i fransk stil ordnade parken. Slottet byggdes under åren 1784 - 1796 av den rike göteborgsköpmannen John Hall d.ä. Denne lät egentligen uppföra slottet såsom ett sommarställe för sig och sin familj. I familjen föddes en son, som också fick förnamnet John. Han kallades med tiden John Hall d.y. Sonen var föräldrarnas "ögonsten". Som liten fick hann sova i en silvervagga, och den stolte fadern betygade, att sonen skulle bli så rik, att han aldrig någonsin skulle kunna bli fattig. Här på Gunnebo fördes på den tiden ett festligt liv. Många fina herrskap kom hit från Göteborg för att roa sig och njuta av det lyxiga livet. Här fanns bl.a. stora växthus (orangerier), där man odlade vindruvor, apelsiner och andra sydfrukter. Fadern hade stor affärsverksamhet i Göteborg, men sonen, som en gång skulle övertaga sin fars affärsrörelse, var inte intresserad av sådan sysselsättning. Han tyckte det var mera intressant att ströva omkring i skog och mark och studera naturen. Särskilt var han fängslad av att studera ormarnas liv. Han hade t.o.m. en "ormgrop" på Gunnebo. Efter faderns död måste dock sonen överta skötseln av affärerna. Det lyckades dåligt. Hans medarbetare lurade honom, affärerna gick i konkurs och till slut måste t.o.m. Gunnebo säljas. John Hall d.y. for då till Stockholm för att övervaka rättegången, som blev en följd av konkursen. Han sökte hjälp hos sina vänner att återfå sin egendom, men ingen var villig att bistå honom, och han blev nu alldeles utfattig. Det berättas, att han strövade omkring på gatorna och fick tigga sitt bröd. Till slut dog han utarmad och glömd i ett brygghus i Stockholm. Gunnebo såldes på auktion 1833 och gick sedan genom många ägares händer och råkade då i förfall. År 1889 inflyttade friherre Carl Sparre och hans maka Hilda Sparre på Gunnebo. Dessa makar försökte återställa Gunnebo i sitt ursprungliga skick. Efter deras död inköptes egendomen av Mölndals stad år 1949, och slottet och parken vårdas nu såsom ett särskilt kulturminne från gången tid.
Gamla kyrkogården i Kalmar. Gamla kyrkogården är Kalmars äldsta bevarade kyrkogård. Den anlades under 1200-talets första hälft då Bykyrkan, eller St Nicholai kyrkan som den också kallades, började byggas. Kyrkan och kyrkogården låg mitt i det medeltida Kalmar vid stadens torg. Vid den här tiden hade Kalmar vuxit till en av de viktigaste handelsstäderna i Sverige. Närheten till gränsen mot Danmark, idag gränsen mellan Småland och Blekinge, gjorde staden till ett viktigt fäste. På Gamla kyrkogården finns idag stenar som markerar var kyrkan stod fram till 1670-talet, då den sprängdes. Då var Domkyrkan på Kvarnholmen i stort sett klar och stadens centrum hade flyttats dit. Kyrkogården blev dock kvar och användes fram till 1860-talet då Södra kyrkogården, intill slottet, stod klar. Det gula gravkoret ovan byggdes för lektor Johan Stagnel, död 1795, och hans maka Anna Margareta Botin, död 1773. (Uppgifterna är hämtade från Svenska Kyrkan.)
Porträtt av baron Eskil Banér. Född 1808 på Ekenäs slott som förstfödde son till Svante Banér och dennes andra maka, Carolina Matilda Wallenstråle. I vuxen ålder gift 1823 med Carolina Sederholm. Makarna kunde efter att Eskil utköpt sin bror Svante från Ekenäs skapa sitt egna hem på slottet. Äktenskapet välsignades med ett barn, sonen Gustaf Banér, född 1833. Därefter följde en räcka år med inneboende bekanta, bokhållare och inspektorer i en inre krets och rättare, kuskar och lantbruksstudenter i en yttre. Så tycks livet fortlöpt tills makarna sålde Ekenäs till greve Philip Klingspor 1880. Källorna är exakta. Den 14 mars 1880 tillträdde Klingsbor med sin familj och slottets forna innehavare flyttade till sonens gård Ås.
Gamla kyrkogården är Kalmars äldsta bevarade kyrkogård. Den anlades under 1200-talets första hälft då Bykyrkan, eller St Nicholai kyrkan som den också kallades, började byggas. Kyrkan och kyrkogården låg mitt i det medeltida Kalmar vid stadens torg. Vid den här tiden hade Kalmar vuxit till en av de viktigaste handelsstäderna i Sverige. Närheten till gränsen mot Danmark, idag gränsen mellan Småland och Blekinge, gjorde staden till ett viktigt fäste. På Gamla kyrkogården finns idag stenar som markerar var kyrkan stod fram till 1670-talet, då den sprängdes. Då var Domkyrkan på Kvarnholmen i stort sett klar och stadens centrum hade flyttats dit. Kyrkogården blev dock kvar och användes fram till 1860-talet då Södra kyrkogården, intill slottet, stod klar. Det gula gravkoret ovan byggdes för lektor Johan Stagnel, död 1795, och hans maka Anna Margareta Botin, död 1773. (Uppgifterna är hämtade från Svenska kyrkan.)
Sofiero, f.d. kungligt lustslott i Helsingborgs kommun, Skåne (Skåne län) Sofiero byggdes i en våning med fem torn 1864-65 åt dåvarande prins Oscar och hans gemål Sofia och påbyggdes 1874-75 med en andra våning efter ritningar av Ernst Jacobsson. Slottet överläts 1905 till dåvarande prinsparet Gustaf Adolf och Margareta. Prinsessan Margareta lade grunden till dagens slottspark och de välkända rododendron- planteringarna; redan 1907 planterade hon sin första rododendron i strandbranterna mot väster. Parken utvecklades efter hennes död 1920 under Gustaf Adolfs (sedermera kung Gustaf VI Adolf) ledning. Vid kungens bortgång 1973 fanns närmare 5.000 rododendronplantor i parken; i dag är antalet ca 10.000. Sofiero ägs sedan 1973 av Helsingborgs kommun och är öppet för allmänheten.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.