Vy över utställningsområdet under konst- och industriutställningen i Norrköping 1906. I förgrunden ses baksidan av industrihallen med maskinhallens entre till höger. I bakgrunden Syltenberget med resturangen Höganloft och dess utkikstorn. Det inhängnade utställningsområdet var ansenligt, närmare 20 hektar i området av Sylten. Vy mot nordost.
Från 299 kr
Avesta ligger i det sydöstra hörnet av landskapet Dalarna. Ingår också i enheten Bergslagen, som är ett sammanfattande namn på hela området som härrör från 1600-talet. Avesta har anknytning både till koppar- och järnbergslagen. Uppgifter av Gert Lundkvist: Axel Axelssons herrgård bredvid kyrkan (till höger).
En sluttande fristående trappa med tak, sedd ovanifrån, där människor kan köa till alternativt lämna Hällesåkers dansbana år 2010. Till vänster skymtas serveringbyggnaden och dansbanan. Allt är igenbommat. Området är omgivet av växtlighet samt är inhägnat med staket. Relaterade motiv: 2024_1119 - 1137.
Närmast ses den vit- och svartmålad uteserveringen tillhörande Hällesåkers dansbana år 2010. Man ser upp och nedvända stolar på borden. Till höger ligger den gulmålade lokalen med dansbanan. Samtliga fönster är igenbommade. Området är inhägnat med staket. Relaterade motiv: 2024_1119 - 1137.
En ljusgul igenbommad ekonomibyggnad (kiosk med tre luckor) tillhörande Hällesåkers dansbana år 2010. Den står på en gräsmatta full av löv, där området är omgärdat av staket. Till vänster om byggnaden står en björk med gulnade blad. Relaterade motiv: 2024_1119 - 1137.
Ytterligare en balk i fören har knoppar. Det är dock oklart om just denna gått genom skrovet. Balken skiljer sig från de övriga genom att inte ha urtag för bordläggningen. Notera osmundtunnorna i bakgrunden. Området som fotograferats återfinns precis innanför förstäven
"Grimulf-ättens gravfält, Högaberg" i Grimeton. Artikel i samband med bilderna publicerad i Varbergs Tidning 1961-10-18. Gravfältet består av cirka 85 fornlämningar, bland annat av elva högar, 24 runda stensättningar, en skeppssättning och fyra domarringar. I området finns lämningar från stenålder, järnålder och bronsålder.
Vykort, "Utställningen i Halmstad 1912. Industrihallen." med sekundär påskrift. Utställningshallarna ritades av Per Lennart Håkansson som var stadsarkitekt i Kristianstad. Området kallades ”Den gula staden” på grund av deras färg. Här fanns även ett stort nöjesutbud med bland annat teater, biograf, dansbana, restaurang och karuseller. Allt revs efter utställningen.
Vykort, "Från Utställningen i Halmstad 1912.", röd text. Vy från tågspåret över Nissan mot området för Hantverks-, industri- och slöjdutställningen, invigd i juni av Kung Gustaf V. Utställningen byggdes i den nordvästra delen av Tivoliparken där stadsträdgårdsmästaren tidigare haft en handelsträdgård och fruktodling. Efter utställningen revs dess byggnader och Tivoliparken döptes om till Norre Katts park.
Smedja. Hembygdsgården ligger i Grönnäs, söder om Moälven, 3 kilometer från Själevads kyrka. 1944 invigdes hembygdsgården med högtidstal av författaren Albert Viksten. Idag finns det 7 byggnader på området, alla ditflyttade; bastu för torkning av säd, smedja, kornhässja, loge, rundloge och bagarstuga
Själevads hembygdsgård. Hembygdsgården ligger i Grönnäs, söder om Moälven, 3 kilometer från Själevads kyrka. Idag finns det 7 byggnader på området, alla ditflyttade; bastu för torkning av säd, smedja, kornhässja, loge, rundloge och bagarstuga. Ett arkiv är inrymt i ett skyddsrum under bagarstugan.
Vy över området med Kustsanatoriet Apelvikens byggnader, med havet i horisonten. I bakgrunden ses överläkarebostaden uppförd 1927. På ett exemplar av fotografiet har en person sänt med fotografiet som en hälsning därifrån: "På det huset som jag gjort ett kors på ligger jag. Översta våningen i tredje fönstret." Korset sitter på byggnaden närmast kameran rakt fram.
Den långa raden i Gustavsvik. I folkmun benämndes denna byggnad "Pennan och Bläckhornet". Där bodde folk som arbetade vid Gustavsviks Örlogsdepå och skeppsdockan som drevs av Mohögs mekaniska verkstad. En av bostadslängorna för tjänstemän vid örlogsdepån är en av landets första radhusrader. I området ingår även sågverkssamhällen från 1800-talets senare del och jordbruksbyar i traditionellt höjdläge.
Vy från Kapelludden. Kapelludden har en forn och kulturminnesplats. Där ett tre meter högt klöverkors finns i närheten av en kapellruin som heter Sankta Birgittas kapell, kallas också Långöre kapell. En fyr finns också på platsen. På bilden syns inte dessa utan den visar en vik vid området.
Vy över stenbrottet söder om fästningen, Kullgrens Enka. Området hyser en mängd små bodar och det ryker ut skorstenen på den större byggnaden nere till höger. Fotot är taget från sydöst med fästningen i fonden och ute i havet ses Skrivarklippan.
Flygfotografi som visar bebyggelse i Stretered, Kållered, i Mölndals kommun. Vy mot norr. Närmast ses kamhusen Backegården och Änggården, Stretered 1:106, med gatuadresser Ängbackevägen 13-19 och 21-27. I bakgrunden ses Streteredsskolan och Kållereds idrottsplats samt nyare bostadsbebyggelse i området. Byggnadsdokumentation inför rivning. Fotografi taget av Mattias Larsson, Borohus AB, den 23 augusti 2021.
Vy åt sydost, sett från Labackavägen, mot Källåsen innan 1974. Man ser villorna som byggdes år 1964 på Ek-, Bok-, Björk-, Pil- och Södra Källåsvägen (Apelgården/Bölet). Den första och äldsta villan i området, byggd 1954 på Björkvägen 2B, ses längst bort i mitten på åsens sluttning.
Träkonstruktioner längs med strandbrinken mot Munksjön. De har tolkats som resterna efter möjliga sjöbodar och har framkommit i samband med en arkeologisk undersökning av delar av Jönköpings slott i centrala Jönköping. Några av stockarna daterades med hjälp av dendrokronologi och gav en datering till 1400-tal vilken gör att de är samtida med Fransiskanerklostret som fanns i området före byggandet av slottet.
Sommaren år 1916 var den tyska cirkusen Carl Hagenbeck på besök i Jönköping. Den blev förlagd till området strax öster om Södra skolan på Torpa. Framför lejonburen står fyra män från cirkusen. Längst till höger står möjligen cirkusdirektören själv, Lorenz Hagenbeck (1882-1956).
Sommaren år 1916 var den tyska cirkusen Carl Hagenbeck på besök i Jönköping. Den blev förlagd till området strax öster om Södra skolan på Torpa. Knut Björlingson tog en hel bildsvit på cirkusen. Även detta par som troligen arbetade vid cirkusen fick vara med i fotodokumentationen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.