Resterna efter en smedja, hus 101, vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Almen i centrala Jönköping. På bilden syns flata sotiga golvstenar och resterna efter en tegelässja med bränd lera i mitten. Till vänster syns en yttervägg. Lagren och golvet hör till den yngsta fasen i smedjan, alltså andra halvan av 1700-talet men ett äldre hästskoformat tegelfundamen börjar också bli synligt. Se även JMF.00311-1 och JMF.00311-3 som föreställer samma ässja fast i olika faser i undersökningen.
Från 299 kr
Resterna efter en smedja, hus 101, vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Almen i centrala Jönköping. På bilden syns resterna efter en tegelässja. Till vänster syns en yttervägg. På arbetsytan där smeden har trampat syns ett lerlager och ett delvis framrensat stengolv. Lagren och golvet hör till den yngsta fasen i smedjan, alltså andra halvan av 1700-talet. Se även JMF.00311-2 och JMF.00311-3 som föreställer samma ässja fast i senare faser i undersökningen.
Ett fundament med två ässjor, den äldsta konstruktionen i en smedja, hus 101, som framkom vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Almen i centrala Jönköping. På bilden syns, förrutom de två tegelässjorna, även den stenlagda sotiga arbetsytan däremellan och till höger i bild syns delar av en välbyggd stenkant. Golvet i huset har utgjorts av ett lergolv. Se även JMF.00311-1 och JMF.00311-2 som föreställer samma ässja fast i tidigare faser i undersökningen.
Vid en arkeologisk undersökning på gravfältet invid Kårarp i Viby socken, tog museets utsända hjälp av ett försvarligt antal elever och anställda från den närliggande Lunnevads folkhögskola. Den extra arbetskraften kom till synes väl till pass när omkullfallna gravmarkörer skulle resas. Året var 1930.
Vid en arkeologisk undersökning på gravfältet invid Kårarp i Viby socken, tog museets utsända hjälp av ett försvarligt antal elever och anställda från den närliggande Lunnevads folkhögskola. Här ser vi gruppen samlad inför uppgiften och som synes skulle inte kaffet fattas. Året var 1930.
Klosterkyrkan i Varnhem. Varnhems klosterkyrka daterar från 1150-talet. På platsen för kyrkan finns också de äldsta spåren av kristendom i Sverige. Mellan 1918-1923 genomfördes stor renovering. Då fann man Birger Jarls grav vilkens autencitet berkäftades i en omfattande arkeologisk undersökning 2002.
Drönarfoto av ett framrensat gravfält med gravar från både bronsålder och järnålder, framrensade i samband med en arkeologisk undersökning inom fastigheten Åsen 1:2 på Hedenstorp väster om Jönköping. Centralt i bilden syns en stor stensättning och i sydvästra delen en treudd, en ofylld fyrsidig stensättning samt en domarring. Öster om den stora stensättningen syns en oregelbunden stensättning som också innehöll begravningar.
En schaktkant i vilken en stenfyld härd är synlig, i bakgrunden skymtar ytterligare två härdar. Foto taget i samband med en arkeologisk undersökning i och utanför Brahekyrkan på Visingsö 2005. Härdarna daterades senare till mellan 50 och 410 e.Kr. d.v.s. romersk järnålder.
En kniv funnen vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarums socken i Vaggeryds kommun. Beskrivs som eneggad kniv med svagt konvex rygg och egg. Bladet var dekorerat på bägge sidor med längsgående linjer och närmast avsatsen fanns tvärsnittsdekor. Fyndnummer JM.55938:84.
En keramikskärva med stämpelintryck påträffad vid en arkeologisk undersökning i Rökinge på Visingsö. Tillsammans hittades 33 bitar från samma kärl. Färgen var rödbrun till gulbrun och den hade glättad utsida. Leran var magrad med granit. Bland fynden fanns två bitar som hade dekor varav den ena, biten på bilden, var en mynningsbit. Keramiken daterades till senneolitikum.
Vy från en arkeologisk undersökning av gravfältet RAÄ Barnarp 29:1, L1974:2724. Centralt i bilden finns anläggningen A10484, som benämndes som en hussättning, den bestod av sex par större stenar formerade som de bärande stolparna i ett långhus. Centralt i anläggningen låg en brandgrop som också kan symbolisera härden i huset. Under tre av stenarna påträffades också brandgravar.
En kallmurad grundmur som framkommit vid en arkeologisk undersökning norr om Brahekyrkan på Visingsö. Muren dokumenterades i ett smalt ledningsschakt och i schaktet framträdde muren två gånger med ett avstånd på fyra meter. Den tolkades som medeltida men med tanke på hur lite av den som kunde undersökas är det oklart vilken typ av byggnad den kan ha hört till.
Stolphål hörande till ett långhus (hus A) markerade med vita papperstallrikar. Foto taget i samband med en arkeologisk undersökning i Gränna 2009. Till vänster i bild syns ytterligare ett hus, (hus B), markerade med blå tallrikar. Huset i bakgrunden hör till Jönköpings Energi och längst bak skymtar tornet till Röttle kraftstation.
En kniv, en järnten, en nål av järn, ytterligare en järnten, kamfragment samt ett flertal dekorerade benfragment som påträffades i en brandgrop, A 33253 som framkom i samband med en arkeologisk undersökning av gravfältet RAÄ Barnarp 29:1, L1974:2724 på Torsvik i Jönköping. I brandgropen fanns även brända ben från en individ, troligen man, som var 30 år eller äldre. Datering 430-590 e.Kr.
Ett fragment av ett dekorerat knivhandtag, en nit av järn samt dekorerade kamfragment som påträffades i en urnebrandgrop, A33154, i samband med en arkeologisk undersökning av gravfältet RAÄ Barnarp 29:1, L1974:2724 på Torsvik i Jönköping. I brandgropen fanns även keramik, samt brända människoben som hörde till en individ som var 25 år eller äldre. Datering 430-570 e.Kr.
Tre fibulur som påträffades i en rektangulär stensättning, A 900, i samband med en arkeologisk undersökning av gravfältet RAÄ Barnarp 29:1, L1974:2724 på Torsvik i Jönköping. I samma grav påträffades bland annat en bronslänk, glasfragment och två knivar. datering 430-570 e.Kr.
En ofylld, rektangulär stensättning, A 3486 som fotograferades i samband med en arkeologisk undersökning av gravfältet RAÄ Barnarp 29:1, L1974:2724 på Torsvik i Jönköping. Bakre delen av graven var skadad. De två grönaktiga, vertikalt stående stenarna i kortsidans mitt utgör en s.k. sydport. I bakgrunden syns arkeologer som arbetar och längst bak Elgigantens lagerbyggnad.
En halvvägs undersökt skelettgrav, A 3819, fotograferad i samband med en arkeologisk undersökning av gravfältet RAÄ Barnarp 29:1, L1974:2724 på Torsvik i Jönköping. I graven påträffades bl.a. två bronsringar. Förutom ett finger- eller tåben, där en av bronsringarna satt, samt ett fragmentariskt lårben så fanns inget bevarat av skelettet men en färgning efter den döde kunde ses.
En översiktsbild över ett gravfält i Byarum i Vaggeryds kommun medan en arkeologisk undersökning genomfördes där 1992. På bilden syns gravfältets norra del med två domarringar, anläggning 5 (främre) och anläggning 6 (bakre). Anläggning 5 syns även på JMF.00318-19 och anläggning 6 på JMF.0318-20.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.