Douglaska gravkoret i Vreta Kloster kyrka. Koret uppfördes mot kyrkans södra långsida 1663 för fältmarskalk Robert Douglas. Efter denne har ytterligare sex stycken kistor med plats för medlemmar ur den grevliga ätten placerats i gravrummet. Utöver dessa finns där även fem askurnor, varav en utförts av Carl Milles.
Från 299 kr
Ögonblicksbild över Stora torget i Linköping. Dryga 100 år har passerat sedan bilden togs. Hästdragna kärror var ännu förhärskande och modet anständigt. I övrigt är miljön lätt igenkännlig för den som är förtrogen med staden. Större förändringar är tillkomsten av Carl Milles Folkungamonument och att husen rivits i kvarteret Apoteket bortom den tänkta skulpturen. Bild från omkring 1910.
Vy över Stora torget i Linköping. I fonden bebyggelse i kvarteret Apoteket med bland andra Sahlströms bokhandel i gatuplanet. Den tygklädda konstruktionen i förgrunden daterar bilden till 1927. Där pågår förberedande arbeten för Carl Milles Folkungamonument, som kommer att vara på plats nämnda år och invigas vid årets slut.
Linköping en solskensdag i början av förra seklet. Ännu skulle det dröja innan torget smyckades med Carl Milles folkungamonument. Stora hotellet känns lätt igen in i vår tid. Bilden har lämnat oss daterad 1921 men det finns skäl att betvivla uppgiften. Den så kallade hotellflygeln, hotellets utbyggnad, ser misstänkt nybyggd ut i avsaknad av fasadputs. Huskroppen togs i bruk under hösten 1905. En rimlig datering torde således vara 1905, möjligtvis 1906.
Posedion. Staty med fontän i Göteborg, uppförd av skulptören Carl Milles, f .23 juni 1875. d. 19 sept 1955. Han var även verksam i USA, mest känd för sina fontäner och andra verk i monumentalformat. Namnet Posedion, (grek, Poseid ´a´n), grekisk gud, betydande redan i mykenska källor, i senare grekisk religion havets och vattnets härskare, son till Kronos och Rhea och bror till Zeus och Hera. 1925-30.
Lundberg i "Alperna", botanisk trädgård öster om prästgården. Spänstigheten och ungdomligheten han besatt ända till sin död tillskrev han själv allt det friluftsliv han idkat särskilt i sökandet efter sällsynta växter. Somliga hade väl svår att förstå L:s intresse för spiritism, men f. ö. hördes aldrig några andra omdömen om filantropen än "den snälle L". Se: Kjell Kolthoff: "Mitt liv i naturen". Skara Gilles årsbok 1970, sid 21 om skräddareåldermannen B. Lundberg. En söndag då Bernhard L. lämnade prästgården efter Gustava, kom ett par av vägens vandringsmän uppför prästgårdsbacken, hälsade och undrade om det möjligen gick att få något ätbart. Lundberg var sent ute, men sade åt dem att ta för sig i skafferiet, om det fanns något. Efter gudstjänstens slut var matgästerna försvunna, så också söndagsköttbullarna. Men potatis och "krösamos" fanns förstås! Som exempel på hur "prästen" Lundberg sällan försummade att ge "vetenskapsmannen" Lundberg tillfälle att göra observationer och samla, kan berättas om ett dop i Mäloset. Så snart förrättningen var över fick Gustava hjälpa sin make att rulla upp byxorna och ta på honom stövlar för att han skulle kunna ge sig ut på Kroksjöns mader och stränder. Till Jenny Lundberg (maka till Jonas L. Töreboda) yttrade B. L. en gång : "Du ska inte gå till kyrkan för att höra mig predika. Det är nog bättre att du går ut i naturen och tar emot den predikan som där bjuds". Vid sin avskedspredikan uppehöll sig L. vid livet efter detta och berörde tydligen också de "kontakter" han haft med de hädansovna. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.