Bilden visar ladugårdens rivna ände som förr tillhörde grannparten. Vad småbodarna nyttjats till är oklart, de verkar övergivna. I bakgrunden t v skymtar grannpartens nya helt lilla ladugård, samt taket av en nybyggd bod med spåntak hörande till denna part.
Från 299 kr
Huvudbyggnad, putsat trähus, vitt. Brutet, upptill valmat tak, nytt trekupigt tegel. Äldre kakelugnar m.m. Bodlänga, tre hopbyggda timmerhus med utskjutande överbotten. Flygel, boningshus. Ladugården i skiftesverk, röda spåntak. Ägare 1926: Ad. Thunberg.
L.S.S.J. (Lidköping-Skara-Stenstorps Jernväg). Axvalls järnvägsstation år 1886. Observera att stationsbyggnaden har spåntak och flaggstång, saknar klocka samt har annat staket i verandan än vad senare tids fotografier utvisar.
Bengtsgård nr 9:3 "Taggas". På stentrappan till bostadshuset står gårdens ägarinna Brita Josefina, född 1875. Hon håller i en korg och hönsen har samlats nedanför henne. Ladugården har murad stenvägg och spåntak. Gårdsytan är delvis satt med kullersten.
Svarv med gjutjärnsstativ från 1900-talets början som står vid en spåntad brädvägg. Tillverkare: W A Fell, Windermere.
Här ser vi stugans baksida. Bakdörren tyder på att det fanns ett litet kök innanför framför skorstensstocken. T h måste bostadsrummet ha legat och t h var det "sal". Möjligen var det tvärs om med rummen. Huset var ett inpanelat bulhus, man skymtar riskallarna/bjälkändarna, med spåntak, senare täckt med papp. Det sägs att Ferdinand Jacobsson hade köpt huset i Garde och flyttat hit det, gissningsvis fick det då panel och spåntak. Men vad bodde den förste ägaren Niklas Larsson i så fall i? Det yngre huset t h står ofärdigt och oanvänt.
Byggnadstakten verkar ha varit hög på denna gårdspart och nya byggnader tillkom hela tiden. Här ses en vedbod i resvirke under spåntak, den har två avdelningar och innehåller troligen någon mer funktion än vedbod. Till höger står ett påkostat sädesmagasin med liggande panel och papptak, rödmålat med vita knutar och fönster.
Vi ser ladugården från gårdssidan med kohus och stall med hoimdar/hörum, luckorna syns i väggen. Sedan följer ett portlider, ett litet fähus och i hörnet ladportarna. Till vänster står tröskhuset. En sektion av spåntaket är nyomlagt och tröskhusets spåntak verkar också ganska nytt.
Masse har nog blivit imponerad av den nya ladugården och tagit många bilder. Det är svårt att avgöra om den verkligen är helt ny. Den står precis på samma plats som den förra och ser likadan ut, bara lite högre och med större fönster och dörrar. T v står vedboden med spåntak.
Masse visar också småhusen. Här ses magasinet med vagnbod på gaveln. Om magasinets nedervåningen också varit till för spannmålsförvaring är ännu inte känt. Magasinet är uppfört i resvirke med spåntak och ungefär jämnårig med ladugården, dvs 1908. T v står vedboden med en vedhög utanför.
Lars Pettersson född 1841 från Bönde gift med Charlotta Danielsdotter född 1849 från Gannor bebyggde denna avsöndring från Hemmor 1889 med detta rätt stora bostadshus med bakbygge. Huset är troligen byggt i resvirke med liggande panel under spåntak, senare papptak, ett modernt hus för sin tid och uppfräschat på bilden. Här ses husets gavel mot norr.
Här ses ladugården från åkern söder om vägen, jfr Bild 865. Ladugården har fått nytt halmtak, medan den 1906 (?) tillbyggda laddelen längst bort har spåntak. Ferdinand var förutom lantbrukare även fiskare, så det är naturligt att det hänger garn på tork vid gaveln.
Masse har förevigat grannlagets ungdomar när de leker en än så länge icke identifierad lek. Men han har också fångat en del av den rivna ladugården med tröskhus. Vänstra ladugårdsdelen har nog bytt agtak mot spåntak och därmed fått lägre nock. Byggnaderna ser ut att vara i rätt gott skick, så det är svårt att förstå varför de revs några år efter bilden togs.
Den här snickarboden i bulteknik kan vara tillkommen när Johan Allmodin byggde upp detta ställe 1880. Viket är klent, byggnaden är lite hög och smal och har spåntak, vilket alltihop hör till tiden. Boden är delad i två delar med varsin dörr. Snickarbodsdelen bör vara där de två stora fönstren är placerade.
Masse visar en stor ryssja med två kammare uppspänd mellan två armstakar och en vagnsbotten hemma på gården hos Vilhelm Pettersson Hallute på När. I bakgrunden skymtar en bod med nylagat spåntak. T v om boden står en flovedstrave och en jättelik hög med upphuggen grenved.
Ena sidan av mangårdsbyggnaden på Gärdslösa prästgård. Till höger en bodlänga av kalksten, spritputsad med slätstrukna foder och spåntäckt tak. Till vänster en byggnad innehållande vagn- och vedbod. Mellan dessa en vägg av sten. Huset är byggt i skiftesverk och är inte panelat. Det har spåntak och är rödfärgat. Mellan de två byggnaderna, i mitten på fotot syns stenmuren och grinden mot landsvägen.
Arvidsjaur 2426:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.