"Der Adler" byggd 1835. men loket på bilden är en kopia av originalet som gjordes 100 år efter.
Från 299 kr
Diesellok med Hbbikks-t godsvadnar. Statens Järnvägar, SJ T44 337. Loket är tillverkat 1976 av Nohab, lackerat i blåt 1989.
Järnvägen. Järnvägstjänstemän. I loket från vänster: lokf. Ivar Bergström, lokeld. Ivan Lind. Stående: stationskarl Josefsson, förman Bergman och stationskarl Leo.
Tågvrak vid Montparnasse Station, Paris, Frankrike, 1895.
LSSJ lok nr 7. Loket byggt vid Motala Mek. Verkstad 1903 med tillverkn.nr. 302. 1916 blev loket ommärkt till LSSJ nr.47. Detta lok tillhörde från början Skövde-Axvalls Järnväg. Såldes 1909 till LSSJ o meningen var att använda loket på den då nyöppnade linjen Skara-Timmersdala. Personal: Lokförare Carl Källström o lokeldare Ivar Pettersson.
Karlshamn station. Loket är Karlshamn-Vislanda-Bolmens Järnväg, KVBJ lok 12 "Edvard Meyer". Loket tillverkades 1877 och fick litterat KVJ lok 5. 1888 fick det littera KVJ lok 12, 1908 littera KVBJ lok 12 och 1943 littera SJ Kr 4039. Namnskylten satt kvar på KVBJ tiden och till och med den första SJ tiden. Loket slopades och skrotades 1954.
Baltiska utställningen 1914. Fronten på två ånglok. SJ F 1200 till höger. Loket var senare med i en stor olycka i Getå. Efter det renoverades det. Loket såldes till Danmark (DSB) när eldriften tog över i Sverige men köptes så småningom tillbaka för att ställas ut på museum. Loket finns idag på Järnvägsmuseet i Gävle.
Karlshamn station. Loket är Karlshamn-Vislanda-Bolmens Järnväg, KVBJ lok 12 "Edvard Meyer" . Loket tillverkades 1877 och fick litterat KVJ lok 5. 1888 littera KVJ lok 12, 1908 littera KVBJ lok 12 och 1943 littera SJ Kr 4039. Namnskylten satt kvar på KVBJ och till och med den första SJ tiden. Loket slopades och skrotades 1954.
Malmö - Trelleborgs Järnväg, MTJ, lok 1. Sadeltanklok inköpt 1904. Tillverkat av Nydqvist & Holm 1904. Axelföljd C, det vill säga tre drivande axlar. Vid förstatligandet fick loket SJ nummer 1638 littera K17. SJ sålde loket vidare 1948 till Svenska Sockerbruksaktiebolaget, SSA i Hököpinge. Loket skrotades 1961.
Göteborg. Säröbanans station i Göteborg, bangårdssidan, till vänster Slottsskogen. Tåg med ånglok nr 6 lånades från ÖCJ, Östra Centraljärnvägen. Loket var ett tenderlok med axelföljden 1C-2, det vill säga 1 löpaxel följd av 3 drivande axlar samt en tvåaxlig tender. Vid GSJ fick loket nummer 6. Det här loket återlämnades till ÖCJ efter år 1904.
Statens Järnvägar, SJ Cb 338. Fick namnet Ellida. Loket tillverkades av Nohab och hade högsta hastighet 90 km i timme. Man kan se att pannan var för liten. Loket blev inte framgångsrik därför det byggdes 1903 om till SJ Cc 338. Loket slopades och skrotades på 1920-talet. Den här bilden är troligen tagen vid leveransen.
Vinninga station vid sekelskiftet 1800 - 1900-talet. Det lilla loket tillhörde Hålltorps Tegelbruk och trafikerade spåret mellan tegelbruket och Vinninga station. Loket, Helsinborg nr.14, var tillverkat i Helsingborg år 1898 och var det första Hålltorps Gård inköpt. Detsamma såldes 1917 till Ohs Bruk. Loket var byggt för spårvidd 891. Det har ej kunnat med säkerhet utrönas i vilket skick eller på vilken spårvidd loket användes efter försäljningen till Ohs Bruk (Småland), vars huvudspår Bor BAJ - Ohs Bruk är byggt med 600 mm spårvidd. Enligt uppgift skall ett mindre spårsystem av 891-vidd ha funnits inom bruket. Loket skrotades 1929.
Hålltorps gård med bl.a. tegelbruk och mejeri anlade egen 3 km lång anslutningsbana till L.S.S.J.s (Lidköping-Skara-Stenstorps Jernväg) station Vinninga omkring 1898. Huvudspåret Lidköping - Stenstorp lades ned 1961. Ett av de lok som ombesörjde trafiken på detta anslutningsspår var inköpt av Hålltorps gård från S.R.J. (Stockholm-Roslagens Järnvägar) 1917, där loket hade nr. 4. Loket var tillverkat hos NOHAB (Trollhättan) år 1885 med tillverkningsnr. 196. Loket skrotades 1934. Reprofotografi.
Byråchef Öfverholm, distriktschefen Åberg, generaldirektör Granholm, maskiningenjör Nelson och arbetschefen ingenjör Hedström samlade vid loket på Stockholms central, innan avfärden med första "elektriska tåget" till Uppsala
LSSJ. lok nr.2 "Skaraborg". Tillverkat vid NOHAB 1904 med tillverkn.nr. 741. Loket 1916 ommärkt till nr.41, 1935 till VGJ 43. Personal: Lokförare E. Rase o lokeldare Carl Levander.
Nedmontering av loket i södra stallet. Genom ett hål i taket gjordes denna kostsamma flytt för att ge plats för Telemuseets samlingar när detta lades ner.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.