Munkedals Järnbruk, Bohuslän, fabriksbyggnaden.
Från 299 kr
Håkan Altrock mellan maskinen och ångpannan på Vulcan.
Den schematiska skissen av Apollo har lagts mot en ritning från 1600-talets mitt av ett holländskt örlogsskepp. Däcksbalkarnas placering är markerade som vita rektanglar i höjd med det nedersta berghultet. Kanonportarna på ritningen i bakgrunden stämmer bra med nivån för däcksbalkarna som är återskapad på Apollo. Antalet kanonportar på ritningen är cirka 50 stycken. Källa: Teckning av den holländske skeppsbyggmästaren Johannis Sturckenbergh, sannolikt år 1648. (efter Landström 1980:62f). Layout: Alexander Rauscher.
Däcket fotograferat med Vrak 2 i ryggen i riktning söderut. I den fyrkantiga öppningen syns 10 urtag för gretingen. Notera även de tunnare balkar som syns. De sitter direkt under däcket och hålls upp av karvlarna. Syftet med dessa är att stärka däcket vid belastning av tungt artilleri. Liknande lösning kan ses i Vasas (1628) däckskonstruktion.
Björnarnas placering samt innergarneringen. Vrak 1 (RAÄ Stockholm 639).
Profilen på Apollo bygger på de arkeologiska måtten på balkarna, spanten, bordläggningen och innergarneringen. Det bruna partiet är en uppskattning av vrakets bevarade delar baserat på dokumentationen. Layout: Alexander Rauscher.
Fyra olika typer av knektar påträffades i vraken, Apollo och Maria. Layout: Alexander Rauscher.
Apollos galjon i jämförelse med Vasas. Galjonen pekar mer uppåt än som exempelvis den man ser på Vasa. Detta utförande blev vanligt från och med mitten av 1600- talet och under hela 1700- talet. Layout: Alexander Rauscher.
Skissen av Maria bygger på de arkeologiska måtten på två balkar, spanten, bordläggningen och innergarneringen. Formen och konstruktionen är i princip identisk med Apollo. Layout: Alexander Rauscher.
Skissen på Apollo bygger på längdmåtten på balkarna, vilka i sin tur mättes in med ett längsgående måttband för att se fördelningen. Balken i aktern som mätte 7 meter var inte i full längd utan har uppskattats. Bogbandet gav formen i fören. Tillsammans med måttuppgifter angående bordläggning, spant och innergarnering är skissen sannolikt mycket nära skeppets originalmått. Det skrafferade området på vraket är helt täckt med sten, med breddförhållanden har den uppskattade längden ritats in. Akterkonstruktionens skepnad är baserad på Vasas utseende. Layout: Alexander Rauscher.
Knekten på Maria gav bra indikationer till vilken däcksnivå den suttit på, samt dess sannolika placering i skeppet.
Den tvåskiviga knekten är klenare i sin konstruktion än den fyrskiviga.
Rektangulära urtag på en däcksbalk på Apollo.
En fragmenterad knekt för fyra blockskivor på Apollo.
Pumprännan ses på Apollo.
Apollos nedersta berghult på styrbordssidan syns överst på bilden.
Ett av Apollos bogband innanför förstäven.
Det skarvade berghultet på Apollo fotat från ovansidan.
Patrik Höglund ovanför en knekt på vraket efter Maria.
Till vänster i bilden syns bojstenen tydligt stå bredvid skeppsdelar i vraket.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.