Tre små barn, troligen syskon, står vid några granar intill ett stort hus med snickarglädje på veranda/balkong. Flickan till höger har en armskena med snörning som håller armen fast i vinkel. Förmodligen har fotografen bett henne hålla en blomma för att inte det ska vara så påfallande. Flickornas klänningar har infällda mönstrade band och de har randiga strumpor. (Se även bilderna GEB181 GEB183)
Från 299 kr
Jakobs och Marias son Lars Jakobsson född 1887 gifte sig 1912 med Lydia Viktoria Elisabet Karlkvist född 1885 från Bosarve på När. Dottern Anna Maria gifte sig samtidigt med Vilhelm Karlsson från Hallsarve och flyttade dit, se Bild 486-490. Här ses manbyggnaden med en allé av granar som ledde bröllopsgästerna fram till manbyggnadens trappa. En intressant detalj är manbyggnadens tak. Det har moderniserats genom att bli utdraget över gavlarna.
Ångfartyget Bråviken, Qvarsboklint, Östergötland. Kvarseboklints naturreservat är cirka 67 hektar stort och ligger norr om Bråviken. De sydvända branterna utmed Bråvikenförkastningen ger tillsammans med inslag av kalk och orörd skog grunden för rika livsmiljöer. Skogen består främst av tallnaturskog med ett stort inslag av mycket gamla träd och grov död ved. Förutom gamla âuvtallarâ finns även relativt gott om gamla, ofta långsamt växande, granar, aspar, ekar och lindar. Källa: Länsstyrelsen, Östergötland / Naturreservat
'Bildtext: ''Bild 163. Granen kan dö i övre delen på grund av blåsten blåsten, men den böjer icke stammen och toppen, såsom andra trädslag göra.'' Närbild på granar utsatta för vindpåverkan där nedre delen är grön medan toppdelen dött. :: :: Fotonr. 7047:2-23 indelad under rubriken ''Atmosfäriska skador på skogen, skogseld och släckning därav.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
'Bildtext: ''Lofthus: Georgiis and Insulanders, group.'' (Gruppen med Insulander och Georgiis) :: Gruppbild med 6 kvinnor, varav 3 äldre och 4 barn, 2 flickor och 2 pojkar. Samlade sittande och stående vid trämöblemang, utemöbler i trä där bortdet består av stubbe och bräder ovanpå. 1 av kvinnorna håller en slags papegoj-fågel. I bakgrunden granar och villan med veranda och framför trädgårdsväxter. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5249:1-20, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
'Bildtext: ''Hällparti. Riktning 290.'' Vy ner mot lägre parti. Vy med enbuskar på berghäll. På avstånd en dunge med granar. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Bild 1: Vykort, "Svartrå skola", folkskolan. En man står på grussgången som leder från grinden upp till skolan. I slänterna är lövträd planterade medan stengärdsgården kantas av granar. Troligen uppförd 1904 eller 1905 utifrån årtalen på Bild 2. Bild 2: Vykort med två skolor, "Köinge Nya folkskola" och "Köinge, Svartrå Folkskola 1871-1904." Vid nya folkskolan står en lärare med elever bakom grinden och på skoltrappan står fler elever.
Sällstorpsbor i olika åldrar på picnic i naturen, uppe på ett berg vid några granar. Från vänster: nr 3 Anna-Britta Börjesson (Johans); nr 4 Anna-Emelia Börjesson (syster till Ragnar B.); nr 5 Bertha Engström (fotografens mor); nr 6 Ragnar Börjesson; nr 8 Alma Andersson (f. Börjesson). Kopparpannan med kaffe står i gräset framför Anna-Emelia i prickig klänning, liksom mjölkflaskan och kakfatet. Man dricker ur mönstrade porslinskoppar. Lille Ragnar håller i en kikare.
Ångfartyget Bråviken, Qvarsboklint, Östergötland. Kvarseboklints naturreservat är cirka 67 hektar stort och ligger norr om Bråviken. De sydvända branterna utmed Bråvikenförkastningen ger tillsammans med inslag av kalk och orörd skog grunden för rika livsmiljöer. Skogen består främst av tallnaturskog med ett stort inslag av mycket gamla träd och grov död ved. Förutom gamla â€uvtallar†finns även relativt gott om gamla, ofta långsamt växande, granar, aspar, ekar och lindar. Källa: Länsstyrelsen, Östergötland / Naturreservat
Ungmansstången var en mycket hög och smal gran som sattes upp på bröllopsgården. Granen var barkad utom en liten bit i toppen, jämför agtakens vindskaidsraft på norra Gotland! Stången var dekorerad med en girland. Ursprunget till stången kan vara en fruktbarhetssymbol. De tre äreportarna skymtar, liksom allén av granar upp till trappan. T v syns ett av uthusen till grannen Danielssons gård, därefter fd båtsmanstorpet Lars Jakobssons ställe och i bakgrunden mot horisonten Bjärges Arvid Danielssons gård, sedan uthusen på Bjärges August Melanders gård och th skymtar Bjärges Tomas Bergmans gård. Landskapet är mycket öppet.
Giftermål var en synnerligen viktig händelse på Masses tid, inte bara för brudparet, utan också för släkterna och gårdarnas fortlevnad. Det handlade mycket om ekonomi. Bröllopet var inte bara en angelägenhet för familjerna, utan hela umgängeskretsen deltog på olika vis. Masse har här fotograferat den hedersbevisning brudparet och brudens hem erfor i form av äreport och allé. På Kauparve Larssons part skulle bröllopet hållas i slutet av oktober och därför har man valt granar till allé från gatgrinden till manbyggnadens trappa. Ute vid grinden står en äreport. Mitt i vägkorsningen, det s k Kotorget, står huvudäreporten och längre bort mot kyrkan ytterligare en äreport, alla troligen uppsatta av både släkt och vänner. Det här var mer än brukligt, varför brudparet måste ha varit mycket uppskattade. I bakgrunden rakt fram ses Fie Danielssons gårdspart. T h ses Bjärges Lars Jakobssons, f d båtsman Glans torp. Bostadshuset var nybyggt 1908, men den agtäckta ladugården är kvar sedan båtsmanstiden. Vägarna kantas av bandtunar.
Huset i Widebergska gården sett från söder. John Wideberg blev tidigt intresserad av trädgårdsanläggningar. Han hade sannolikt hämtat inspiration på resor han gjort till Stockholmsutställningen 1897 och till Göteborg 1923. Han blev också vän med stadsträdgårdsmästaren Haglund i Kalmar. John hade palmer i potatiskällaren under huset och påfåglar, ekorrar och pärlhöns som övervintrade i hönshuset. En papegoja och en sköldpadda fick tillbringa vintrarna inne i köket. Runt trädgården planterade han skyddande häckar. Arbetet påbörjades redan när han var 18 år med att han hämtade åtta granar i skogen, och planterade dem i en ring mitt i trädgården. Dessa finns kvar än idag. I slutet av 1930-talet arrenderades jordbruket ut och John kunde ägna sig på heltid åt trädgården, som blev alltmer av ett besöksmål. John började ta inträde, 25 öre. John utvecklade också sin hobby som tavelmålare och som fotograf. Han tog med sin lådkamera under årens lopp hundratals vackra bilder från trädgården, liksom på vyer, hus och människor i takten. Ca 500 av dessa bilder finns bevarade som glasplåtar, skänkta till Kalmar läns museum.
En fontän i mittersta delen i Widebergs trädgård. John Wideberg blev tidigt intresserad av trädgårdsanläggningar. Han hade sannolikt hämtat inspiration på resor han gjort till Stockholmsutställningen 1897 och till Göteborg 1923. Han blev också vän med stadsträdgårdsmästaren Haglund i Kalmar. John hade palmer i potatiskällaren under huset och påfåglar, ekorrar och pärlhöns som övervintrade i hönshuset. En papegoja och en sköldpadda fick tillbringa vintrarna inne i köket. Runt trädgården planterade han skyddande häckar. Arbetet påbörjades redan när han var 18 år med att han hämtade åtta granar i skogen, och planterade dem i en ring mitt i trädgården. Dessa finns kvar än idag. I slutet av 1930-talet arrenderades jordbruket ut och John kunde ägna sig på heltid åt trädgården, som blev alltmer av ett besöksmål. John började ta inträde, 25 öre. John utvecklade också sin hobby som tavelmålare och som fotograf. Han tog med sin lådkamera under årens lopp hundratals vackra bilder från trädgården, liksom på vyer, hus och människor i takten. Ca 500 av dessa bilder finns bevarade som glasplåtar, skänkta till Kalmar läns museum.
Vykort, "Bäckgatan - Warberg". Gerlachska elektricitetshuset på Bäckgatan 2 i dåvarande kvarteret Prästgården, numera Kyrkoherden. Bakom syns Missionshuset som uppfördes 1906 efter ritningar av Gottfrid Ljunggren, och mellan kvarteren gick Slottsgatan. Där gavs 1920 järnvägen söderut en ny sträckning. Bilden är tagen mot väster. Hugo Gerlach köpte 1895 tomten mitt emot sina stallar för att uppföra sitt andra elverk. Det första hade han installerat i sin mekaniska verkstad och därifrån ledde han ström för att lysa upp sitt pampiga hem i korsningen Bäckgatan-Västra Vallgatan. Ritningen till elverket på Bäckgatan är signerad av C A Ljungqvist 1895 och i maj 1896 var anläggningen testad och i funktion, enligt en notis i Varbergsposten. Där uppges också att Gerlach inte hade för avsikt att leverera el till andra än sig själv. Han hade åtagit sig att anlägga planeteringar vid byggnaden och till vänster ses granar innanför gjurjärnsstaketet. Byggnaden var av tegel i två våningar, med apparaturen sannolikt i den låga bottenvåningen och på övervåningen ser en bostadsvåning ut att vara inredd. Fasaden har en ovanlig vågrät randning med en tidstypisk blandning av dekorationer från olika äldre arkitekturepoker, exempelvis renässans och barock.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.