(ej Falbygden) Husaby kyrka. Bild 1. Dubbelt gravkors av kalksten på kyrkogården. Bild 2. Foto fr. sv.
Från 299 kr
Gravkors över Per Emil Nyselius, född i Stockholm den 18 oktober 1864, Död på Öland den 25 november 1867.
Gravkors på Floby Kyrkogård. Smeden Stålhandske i Floby hade förfärdigat gravkors för sin egen grav. Stålhandske var född den 11 mars 1825 i Färnebo i Värmland. Många valloner framför allt i Ekshärad tillverkade dylika gravkors. Hans smedja säges ha legat där nuvarande Floby församlingshem ligger. De många löven på korset symboliserar Livets träd. I bakgrunden på fotot synes östra kyrkogårdssmuren. Smeden Stålhandske, som hade 5 barn, dog den 28 januari 1919,
Gravkors och staket av gjutjärn omkring Lilliecreutska familjegraven på kyrkogården vid Rydaholms kyrka i Värnamo kommun. Ett kors är gjutet i Åminne.
"Svarta Björn"s gravkors på rallarkyrkogården i Tornehamn. "Svarta Björn" var en kokerska åt rallarna under byggandet av malmbanan mellan Kiruna och Narvik. Hennes egentliga namn är trott att vara Anna Rebecka Hofstad.
Gravkors å St Peders kyrkogård. Inskription: Här jordsättes genom gårdsägaren O.P. Carlssons försorg Döda människoben. Upphämtade ur Lödöse Hospitals gamla kyrkogård 1905, gjort av vördnad för förfäders minne. Rest i samband med de arkeologiska grävningarna i Lödöse 1917.
"Gamla kyrkan, riven 1831. Efter teckning av J H Rhezelius 1634 i Monumenta Runica etc, Kungliga Biblioteket. Figur 1. Ålems kyrka 1634. Teckning av J H Rhezelius i Monumenta Runica. Handskrift i Kungliga Biblioteket. Kyrkans södra sida med kyrkogård och klockstapel. Kyrkan består av långhus samt lägre och smalare kor med rak vägg. De två utbyggena äro t v materialbod, t h vapenhus. Kyrkogården har två portar. Ett antal gravkors av trä äro antydda." Ålems gamla kyrka.
Sommargrav med gravkors på Jabmeksuolo vid Vuosko. Sommargravarna låg ofta på holmar, uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
Sommargrav med gravkors på Jabmeksuolo vid Vuosko. Sommargravarna låg ofta på holmar , uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
En kvinna och en pojke vid sommargrav med gravkors på Jabmeksuolo vid Vuosko. Sommargravarna låg ofta på holmar , uddar och öar som i folkmun ofta kallas för tex "likholmen" eller "dödsholmen". Man kan fortfarande se avlånga försänkningar där de låg begravda innan de flyttades. När snön kom så transporterades de döda till begravningsplatser vid kyrkorna. Seden att använda sommargravar har använts från kristen tid där samer tvingades eller ville begrava sina döda på kristna kyrkogårdar, tills dess att det fanns andra transportmedel som sjöflygplat att frakta de döda med.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.