Arona Skonertskepp, byggt 1905 å Svenssonska varvet i Oskarshamn efter ritning av Aug. Carlsson. Huvudredare Andreas Pettersson, därefter sonen Axel André. Befälhavare bl.a. Edv. Ingvarsson. Såld till Frankrike 1913 ("Val de Soire"). Sjönk 1914 i Biscaya. Teckn. av J.H. Götherström. Se "Vår gamla segelflotta", XX, Oskarsh.Tidn. 5.4.1935.
Från 299 kr
Lantbrukare Gunnar Gustavsson från Sörby mellangård lägger vid valet 1950 en röst i Landeryds skola. Valförättare är Karl Lindvall, valdeputerades ordförande, och Hubert Granath. Rösta. Val. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Valsedelutdelare vid Kungsbergsskolan i Linköping vid valet 1956. För socialdemokraterna delade Arvid Rosén och kommunalrådet Gunnar Perland ut sedlarna. För Folkpartiet delade Karl-Otto Orrhagen ut valsedlarna. Politik. Val. Röstning. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Norrköping Östras tågexpedition vid övertagandet av Trafikförvaltningen Östergötlands Järnvägar, TÖJ år 1950. 1 Väggtavla monterad med 2 selektorer LME typ 0V 1103 samt 2 sektionsomkopplare LME typ DHY 1001 och 1 signalrelä LME typ KFB 1203. 3 Telegrafapparater på hyllor, använda för anrop. 1 Selektortelefonapparat WE system för decentraliserat val. 1 telefonapparat LME typ DAL 1001 för bantelefon. 1 telefonapparat LME typ DAL 1101 för bantelefon. 1 telefonapparat ansluten till automatväxel OL 35 i Norrköping Ö. 1 telefonapparat ansluten till automatväxel OS i Norrköping C. 3 telefonapparater riksanknytningar . 2 telefonapparater för selektortelefon LME typ DHK 1102. 1 telefonapparat självväljareapparat LME typ HA 250/15. 3 telegrafnycklar.
I september 1956 valtalade stadsminister Tage Erlander på yttre borggården. Före sitt anförande slog han sig ned på en bänk tillsammans med Ivar Karlsson, Thure Nystrand och H I Hedlund. I sin dagbok skrev Erlander att det valmötet överträffade alla förväntningar. Vid valet 1956 noterades ett 80,7% valdeltagande i Linköping. Tage Erlande valtalade i Linköping inför alla femtiotalets fem val. Han invigde även Folkets hur 1953. I augusti 1955 forlade Erlander dessutom ett möte med den danska stadsministern HC Hansen till Linköping. Tage Erlander var stadsminister i Sverige i 23 år. Tage Erlander. Politik. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Porträtt av Christian August Ekeborgh, tidigare Tingström. Född i Norrköping 1824 som enda överlevande barn till bagaren Per Tingström och hustrun Christina Catharina Ringman. Christian August håg stod till en kyrkliga yrkesbana och efter examen 1847 prästvigdes han samma år. Efter kyrklig tjänst i Västra Eneby och Krokek bröt han 1856 upp för delvis nya uppdrag i Kisa som pastorsadjunkt vid sidan av lärare i ortens skola. Dessförinnan hade han gift sig och tillsammans med hustrun Josephine Laurette Öhman hittills välsignats tre söner, varav två överlevt. År 1861 var familjen åter i Norrköping där Ekeborgh erhållit tjänsten som stadskomminister. Efter tiotalet år erbjöds han funktionen som kyrkoherde i Östra Eneby och år 1882 kunde han kröna sitt kall genom biskopens val av honom till kontraktsprost. Som änkling från 1895 gifte han fyllda 72 om sig med den 43 år yngre Anna Amalia Hagberg. Äktenskapet blev barnlöst och upplöstes med Ekeborghs död i midsommartid 1906.
Den avporträtterade Amalia Godée föddes 1835 på Sollerön i Dalarna som dotter till den ordensprydde kaptenen Gustaf Adolf Godée och Carolina Gustava Obitz. Således till det yttre under goda förutsättningar, men faderns bortgång redan i hennes barndom kom att påverka familjens tillvaro i en oplanerad riktning. För Amalias syskon valdes skilda lösningar, själv följde hon sin mor till Västerås och vidare till Askersund när den äldre systern Gustava bildat familj i staden. När systern och hennes make, apotekaren Anders Fredrik Wigander, flyttade till Linköping 1851 följde Amalia med som mamsell i hushållet. Lotten som inneboende i systerns hushåll kom att bestå henne livet igenom. Förhoppningsvis efter egna val, kanske för att inga andra alternativ kom till henne i den komplicerade äktenskapsmarknad som vid tiden rådde för kvinnor i väl ansedda familjer. I sammanhanget kan som en händelse nämnas det skillingtryck "Husmamsellens skottårsvisa" som berättar om Amalias här omnämnda syster Gustava. Visans rader låter oss följa hennes avsaknad av friare och våndan om ett liv som husmamsell. Som oss bekant blev inte Gustavas farhåga sannspådd, men väl för systern. Här porträtterad i Linköping omkring 1865.
Laguppställning för stadsfullmäktige. De ska spela fotboll mot kyrkofullmäktige (se bild AKF-04199) Stående, från vänster: Karl Matsson, Åke Öhling, Gustav Danielsson, Jonas Carlsson, Sven Moberg och Sven Hedlund. Sittande, från vänster: Thorvald Ernulf, Nils Brodin, Ewert Skoglund, Ingvar Johansson och Karl-Axel Jansson. Reinhold Carlssons text till denna bild: Ett evenemang väl värt att infoga i Arbogas kommunalpolitiska historia såväl som i den mera sportbetonade. De båda fullmäktige, stads-och kyrko-, hade enats om ett möte för att avgöra vilka av de förtroendevalda som var de verkliga mästarna i lagsporten fotboll. tisdagen den 30 juni 1953 skulle det alltså avgöras. Sturevallen var matcharéna och till domare var Harald "Hajan" Larsson utsedd. Det var ett klokt val eftersom "Hajan" för all framtid är inskriven i Arbogas idrottshistoria både som aktiv och ledare. Han lyckades att med personlig pondus och visselpipa skapa ordning och reda när det då och då blev mer av politisk "kubbning" än ädelt fotbollsspel. Men inte nog härmed. "Hajan" stoppade domarpipan i fickan - kom säkert att tänka på sin aktiva tid - och gjorde täta inhopp i än det ena än det andra laget. När sedan slutsignalen gick kunde resultatet noteras till rättvisa 3-3. Om detta berodde på "Hajans" insats som domare eller spelare? Det troliga är väl bådadera. I målprotokollet är noterat att för stadsfullmäktige gjorde Gustav Danielsson två mål och Åke Öhling ett. Kyrkofullmäktiges målgörare var Rune Gustafsson två och Ture Berggren ett. Lite kuriosa från matchen är värt att notera. VPK-representanten Rune Mattsson hade placerats som spelare på högerkanten och högermannen Sven Hedlund spelade på den motsatta. Ture Berggren var ofta utvisad men sa själv att det inte hade någon större betydelse för slutresultatet. För Anna-Greta Åkerstens del noterades att hon träffade bollen vid två tillfällen. Jonas Carlsson slog fina passningar till Gustav Danielsson, som denne väl förvaltade (se målprotokollet). Ewert Skoglund tog målvaktsjobbet med filosofisk ro och i avsaknad av instruktioner lät han bollarna rulla in. Bilden finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".
Kyrkofullmäktiges laguppställning. De ska möta stadsfullmäktige (se bild AKF-04200) i en fotbollsmatch. Stående, från vänster: John Pettersson, Anna-Greta Åkersten, Bengt Samuelsson, Thure Berggren och Gösta Lindmark. Sittande, från vänster: Charles Fernsten, Rolf Danielsson, Karl Pettersson, Thure Kühne och Rune Matsson. Reinhold Carlssons text till denna bild: Ett evenemang väl värt att infoga i Arbogas kommunalpolitiska historia såväl som i den mera sportbetonade. De båda fullmäktige, stads-och kyrko-, hade enats om ett möte för att avgöra vilka av de förtroendevalda som var de verkliga mästarna i lagsporten fotboll. tisdagen den 30 juni 1953 skulle det alltså avgöras. Sturevallen var matcharéna och till domare var Harald "Hajan" Larsson utsedd. Det var ett klokt val eftersom "Hajan" för all framtid är inskriven i Arbogas idrottshistoria både som aktiv och ledare. Han lyckades att med personlig pondus och visselpipa skapa ordning och reda när det då och då blev mer av politisk "kubbning" än ädelt fotbollsspel. Men inte nog härmed. "Hajan" stoppade domarpipan i fickan - kom säkert att tänka på sin aktiva tid - och gjorde täta inhopp i än det ena än det andra laget. När sedan slutsignalen gick kunde resultatet noteras till rättvisa 3-3. Om detta berodde på "Hajans" insats som domare eller spelare? Det troliga är väl bådadera. I målprotokollet är noterat att för stadsfullmäktige gjorde Gustav Danielsson två mål och Åke Öhling ett. Kyrkofullmäktiges målgörare var Rune Gustafsson två och Ture Berggren ett. Lite kuriosa från matchen är värt att notera. VPK-representanten Rune Mattsson hade placerats som spelare på högerkanten och högermannen Sven Hedlund spelade på den motsatta. Ture Berggren var ofta utvisad men sa själv att det inte hade någon större betydelse för slutresultatet. För Anna-Greta Åkerstens del noterades att hon träffade bollen vid två tillfällen. Jonas Carlsson slog fina passningar till Gustav Danielsson, som denne väl förvaltade (se målprotokollet). Ewert Skoglund tog målvaktsjobbet med filosofisk ro och i avsaknad av instruktioner lät han bollarna rulla in. Bilden finns med i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.