Kopia av den större Jellingestenen på Domplein i Utrecht. Den större Jellingestenen DR 42 är svår att tidsbestämma, men troligen rest mellan 960 och 985 av Gorm och Tyras son Harald Blåtand i Jelling till minne över föräldrarna. Stenens inskription berättar samtidigt om Haralds egna bedrifter. Han enade Danmark och gjorde danskarna till kristna. Stenen har tre olika sidor. Den ena har runor ingraverade och på den andra är ett stort fabeldjur, troligen ett lejon. På tredje sidan är en bild av den korsfäste Jesus. Stenen står ungefär på sin ursprungliga plats mitt emellan de två gravhögarna i Jelling. Det råder dock inget tvivel om att stenarna har flyttats, då det vid utgrävningarna på 1940-talet påvisades att en av gravarna på kyrkogården delvis låg under stenen. Stenen har också rests någon gång efter att den varit omkullvält. Haralds runsten är 2,43 meter hög, väger cirka tio ton, och lär ha tagit över ett år att rista. Senare undersökningar har visat att runorna ristats vid tre olika tillfällen. Så är till exempel delen om Haralds kristnande tillagd efteråt. Stenen är utsmyckad med djurornamentik på ett sätt som kallas Mammenstil, efter gården Mammen på Jylland. Mammenstilen är detsamma som Jellingestilen. Vad gäller tillhuggningen av stenen bär den tecken på västeuropeiska influenser. I motsats till den traditionella nordiska, med djupa inhugg i hård granit, har denna sten huggits loss, så att drakslingan och övriga utsmyckningar har en plan relief. Det är en teknik som man använde till mjukare sandsten i bland annat Tyskland och England. Reliefer i nordisk stil är annars utförda i kalksten eller sandsten. Den enda direkta europeiska parallellen är irländska granitkors. Själva runinskriften är också utförd efter västeuropeisk tradition, istället för den traditionella lodrätta eller bandformade texten har denna sten text i vågrätta linjer. Detta följer latinsk form och efterliknar därmed ett dokument nedskrivet på pergament. Preben Meulengracht Sørensen har påpekat, att detta markerar en förändring beträffande det sätt runstenen användes till. Traditionellt hade inskriftens ändamål varit att beskriva och hålla fast, men denna sten hade ett kommunicerade ändamål; den skulle berätta kungens budskap. Texten lyder på nusvenska "Harald kung lät göra dessa kummel efter Gorm, sin fader, och efter Tyrvi (Thyra), sin moder. Den Harald som lagt under sig hela Danmark och Norge och som kristnade danerna."
Från 299 kr
Stenens inskription: "Hökensåhs almenningh 1690".
En tenntalrik har lagts upp på knät (röd pil). Även en modern blyvikt för dykning har placerats där (blå pil). Knät har även flyttats mot timret och stenen. Till vänster om knät är även två plankor borta. Notera avtrycket där knät legat ursprungligen (gul pil)
Minnesvård vid Rogberga kyrka, upprest mot väggen åt öster, över Eric Tillander, Kyrkoherde i Rogberga och Öggestorp åren 1639-1651. Stenen restes av sonen Elias Tillander, med.dr och professor i Åbo. Texten är på latin utom ordet Jahvé som är med hebreiska bokstäver.
Denna minnessten, en teckning av den första Mickelstenen, stod vid Tullen i Tenhult. Den restes 1842 till minne av skogvaktare Mickels bedrift i striden mot danskarna på 1600-talet. Den byttes ut därför att stenen vittrade sönder och årtalet var fel och ligger numera i markytan framför den nya som restes 1897.
Högby ödekyrkogård är en av otaliga platser med fantasieggande prägel i Östergötland. När den gamla kyrkan revs i början av 1870-talet fann man inte färre än sju runristade stenar. Den mäktigaste stenen, Högbystenen, placerades på platsen för den gamla kyrkobyggnaden. Här låter sig personal från Östergötlands museum imponeras. Foto 1985.
Under grundgrävning för ny pappermassefabrik invid Nykvarn i Linköping våren 1874, påträffades en hel och tydligt ristad runsten. Innan året var till ända restes stenen på platsen att begrundas. Bilden visar en grupp herrar som just står i kast att betraktar den så kallade Nykvarnstenen, rimligtvis kort efter att den rests.
Lars Gideon Wikblads gravvård på Linköpings griftegård. Landskontoristen Wikblad är främst känd som stiftare av sällskapet Wikningskommissionen. Sammanslutningen bildades 1839 som en parodi på dåtidens högtidliga och hemliga ordensväsende. Han gick ur tiden år 1861 men hans kommission äger ännu bestånd. Stenen restes av ordensbröder år 1898.
Elsie Ljungberg i långbyxor och ärmlös flerfärgad tröja står med ena handen på en minnessten med texten: 'Åt löjtnant herr G. C. Hall är jag rest år 1852 av denna vägbanas arbetare till ett framtida minne.' Stenen står strax norr om Motell Vida Vättern på höger sida.
Finsk minnesmärke för slaget vid Torneå den 6/2 1918, uppfört 1938. Den ursprungliga texten togs bort 1946 efter ett beslut av den finska regeringen då den ansågs vara politiskt olämplig och ersattes av en ny. 1991 återställdes den gamla stenen till sitt ursprung.
Runsten upptäckt 1937 vid vägbygge. Stenen står vid Aspa i Ludgo socken, inte långt ifrån Tingshögen vid Aspa löt. Den är numrerad Sö Fv1948;28 i Sörmlands runinskrifter. Runstenstext: "Astrid lät göra detta minnesmärke efter Anund och Ragnvald, sin son. Blevo döda i Danmark, voro rika i Rauninge och raskast i Svitjod"
Minnessten i samma stil som runsten, vid orten Runhällen. Stenen pryds av ett bevingat hjul, samt inskriptionen SGG (Sala-Gysinge-Gävle Järnväg) och EHR (Enköping-Heby-Runhällens Järnväg), samt årtalen 1901 och 1905. Troligtvis rest 1905 i samband med att privatbanan EHRJ anslöts till Runhällens station.
Kungslena: Den 8 meter höga minnesvården står nära kyrkan. På det väldiga granitblocket är ristat ett svärd och E.X. , Vilket betyder Erik den tionde.Därunder kan läsas: "Till minne av slaget vid Lena d.31 januari 1208 restes stenen år 1894 av Västergötlands fornminnesförening och ortens befolkning. Svenskar! Vörden fädrens minne!"
I Taberg uppe på bergets topp finns en Minnesten med gjuten överdel med texten: "Brödrafolkens väl" och Oscar II:s monogram. På stenen inskriptionen: "Detta minnesmärke i H.M. Konungens närvaro gjutits av Norra Hammars Bruk, restes här till minne af deras majestäters konung Oscar II och drottning Sofia besök av Taberg den 27 augustri 1895. Af Halmstad Nässjö Jernvägsaktiebolag.
Vasamonumentet vid Siljans strand invigdes år1893. Stenen restes till minne över Gustav Vasa som här vid Rättviks kyrka första gången manade dalkarlarna till kamp mot danskarna. Året var 1520. På 12 mindre stenar finns namnen på några av de personer som hjälpte Gustav Vasa.
Anders Pettersson Född 18 okt 1816 på Gravryd Västergård, Rångedala sn. Död 17 april 1886 på Lundby Herrgård. Han gifte sig 1854 med Sara Beata Bengtsdotter (vars foto finns i denna databas). De fick 8 barn. Makarna är begravda snett framför ingången till Södra Lundby kyrka, stenen finns ännu kvar
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.