Katarinahissen från Brunnsbacken.
Från 299 kr
Stenstorps lilla stationshus flyttades 1873 och ändrades till betjäningshus på platsen. I stället byggdes ett nytt större envånings stationshus av sten, som sedemera tillbyggts .Stationen öppnades för trafik den 1/9 1859. Det första stationshuset byggdes 1858. Ny station, som ännu användes, uppfördes 1873 i samband med att HSJ öppnade för trafik. Gamla stationshuset revs 1995-04-25 för att ge plats åt de nya plattformarna. HSJ , Hjo - Stentorps Järnväg
Torpsbruk är en gammal bruksort med masugn, men den blev aldrig någon succé eftersom den malm man hade inte hade tillräcklig kvalitet. I stället startade man i slutet av 1800-talet en mekanisk verkstad som bland annat tillverkade lokomobiler, ett spår av detta är ett litet bruksmuseum. Verkstaden köptes efterhand upp av Stal-Laval men lades ned och verkstadsdelen köptes upp av Torsten Ullman AB som flyttade all sin produktion från trakten efter det att Finnveden AB köpt upp dem.
Torpsbruk är en gammal bruksort med masugn, men den malm man hade, hade inte tillräcklig kvalitet. I stället startade man i slutet av 1800-talet en mekanisk verkstad som bland annat tillverkade lokomobiler. Verkstaden köptes efterhand upp av Stal-Laval men lades ned och verkstadsdelen köptes upp av Torsten Ullman AB som flyttade all sin produktion från trakten efter det att Finnveden AB köpt upp dem.
Prästgården sedd från trädgården 1920. Som ett unikum kan nämnas att Prästgården under medeltiden och fram på 1800-talet ej räknades till stadens område. Enligt Kungl. Maj:ts utslag den 14 mars 1879 förordnades att kyrkoherdebostället med 1880 års ingång judiciellt, administrativt och ecklesiastikt hänseende skulle skiljas från Luttra socken och Vartofta härad samt att i stället förenas med Falköpings stad. Som vederlag skulle staden under 20 år till Luttra kommun erlägga ett belopp, motsvarande kommunalutskylderna för prästgården.
Soarésällskapet på utflykt till Långesten. Strax intill Öresjös södra strand vid Långesten byggde Sofie Lundin detta hus för sin serveringsrörelse. Sofie och hennes dotter Lovisa hade startat servering i blygsam skala i en liten stuga intill denna nybyggnad. När Borås-Herrljunga Järnväg på 1890-talet ordnade en hållplats i närheten blev stället ett omtyckt utflyktsmål. Fotot visar ett uppklätt sällskap som tagit sig till Långesten en försommardag 1901. Kanske skulle man planera följande säsongs soaréer.
Wonderland - August Strindberg
Matkällare utgrävd i en slänt till "backe" med kalkstensvalv och gavlar av kalksten. Källaren var täckt med ett jordlager och hade golv av jord. Det var ytter- och innandörr, vilken gjorde den frostsäker. Men vid kalla vintrar måste innandörren isoleras med jutesäckar eller halm. Invändigt var utrymmet delat med en ca en meter hög brädvägg och ett par hyllor utgjorde inredningen. I en sådan källare fick två familjer dela för att förvara sina rotfrukter. Sommartid var den det enda stället, där mjölk och smör kunde förvaras. Så berättar Gunnar Hjerp, Trinnöjegat. 5, Falköping.
På Gransholms herrgård anlades 1790 ett finpappersbruk, senare även en papperförädlingsverk, från 1901 ägt av AB Gemla. 1847 revs det gamla pappersbruket med tillhörande byggnader på åns östra sida. I stället uppfördes ett helt nytt brukskomplex på åns motsatta sida. Pappersbrukets produkter hade alltsedan starten 1790 producerats för hand. En mekanisk pappersmaskin insattes 1861 och drygt 10 år senare ersattes också vattenhjulen av turbiner. I början av 1890-talet tillkom maskinutrustning. Bl a en högtrycksångmaskin inrymd i ett nybyggt ångpannehus med tillhörande hög tegelskorsten. Papperstillverkningen ägde rum ända fram till 1978 då bruket lades ner.
På Gransholms herrgård anlades 1790 ett finpappersbruk, senare även en papperförädlingsverk, från 1901 ägt av AB Gemla. 1847 revs det gamla pappersbruket med tillhörande byggnader på åns östra sida. I stället uppfördes ett helt nytt brukskomplex på åns motsatta sida. Pappersbrukets produkter hade alltsedan starten 1790 producerats för hand. En mekanisk pappersmaskin insattes 1861 och drygt 10 år senare ersattes också vattenhjulen av turbiner. I början av 1890-talet tillkom maskinutrustning. Bl a en högtrycksångmaskin inrymd i ett nybyggt ångpannehus med tillhörande hög tegelskorsten. Papperstillverkningen pågick ända fram till 1978 då bruket lades ner.
Klasegården (Clasagården) vid Häcklahagsvägen, Onsala. Gården fick sitt namn på 1600-talet efter Nils Classon som bodde där i slutet av seklet (Viken 1:3). Vid 1700-talets mitt ägde skepparen Björn Andersson stället och han tog sig namnet Clase, efter gården, och blev stamfader för släkten Clase som fortfarande finns i Onsala. Det var vid den tiden de förnämsta skepparna i socknen började skapa sådana släktnamn utifrån gården man bebodde för att markera sin särställning ytterligare. Därav kom uttrycket Onsalas "skepparadel". Mangårdsbyggnaden är från 1750 och
Mölndals barnhem (f.d. Holtermanska) Rudbergsgatan. Tre personer som lagar mat. Direktören Martin Holterman i Ostindiska kompaniet ägde Åby gård. 1782 skänkte han 3000 daler silvermynt till Fässbergs församling + ett nybyggt skolhus och trädgård på gårdens ägor vid Åby by. I skolan skulle 10 fattiga barn undervisas i "kristendom, skrivande och något räknande. Holtermans skola fanns kvar till 1875. Då hade donationens ändamål ändrats, och man byggde i stället ett barnhem kombinerat med småskola. 1914 brann barnhemmet och 1915 byggdes ett nytt barnhem på samma tomt. 1929 överlämnades barnhemmet till Mölndals stad.
Gruppfoto av skolklass vid Holtermanska skolan. Flickorna i klassen, fr.v. ?, ?, Margit Wallin, ?, ?, Estrid Wallman, Daga, ?, Elsa Börjesson. Direktören Martin Holterman i Ostindiska kompaniet ägde Åby gård. 1782 skänkte han 3000 daler silvermynt till Fässbergs församling + ett nybyggt skolhus och trädgård på gårdens ägor vid Åby by. I skolan skulle 10 fattiga barn undervisas i "kristendom, skrivande och något räknande. Holtermans skola fanns kvar till 1875. Då hade donationens ändamål ändrats, och man byggde i stället ett barnhem kombinerat med småskola. 1914 brann barnhemmet och 1915 byggdes ett nytt barnhem på samma tomt. 1929 överlämnades barnhemmet till Mölndals stad.
Gruppfoto av skolklass. Pojkarna i klassen och en get. Fröken Klara Arvidsson. Övre raden, tredje fr.h.: Karl-Erik Marmgren. Direktören Martin Holterman i Ostindiska kompaniet ägde Åby gård. 1782 skänkte han 3000 daler silvermynt till Fässbergs församling + ett nybyggt skolhus och trädgård på gårdens ägor vid Åby by. I skolan skulle 10 fattiga barn undervisas i "kristendom, skrivande och något räknande. Holtermans skola fanns kvar till 1875. Då hade donationens ändamål ändrats, och man byggde i stället ett barnhem kombinerat med småskola. 1914 brann barnhemmet och 1915 byggdes ett nytt barnhem på samma tomt. 1929 överlämnades barnhemmet till Mölndals stad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.