Lill-Härjåvallen
Från 299 kr
Lillhärdal 120:1
Kölsvallen
Bildhöstvallen
Lillhärdal 33:1-2
Lillhärdal 59:1
Lillhärdal 155:1
Dödåsen
Lillhärdal 129:1
porträtt, portal, familj
Engblads fotoateljé som låg vid Alströmerska magasinets norra gavel, mot Lilla torget. Här arbetade fotograf Hedvig Engblad (1865-1951). Hennes man Teodor (1861-1941) hjälpte ibland till med att ta enklare gruppfoton. Han var annars porträttmålare. Ateljén byggdes år 1900 men redan 1907 fick de order av staden att flytta byggnaden till andra sidan parken. Planen var att slå järnband runt hela byggnaden och sedan dra huset till den nya platsen. Något som inte alls fungerade som tänkt och huset drogs istället sönder till en brädhög.
Vykort, "Halmstad - Göran Hammars byst å Nedra Tivoli". Bysten står på en hög sockel vid sidan av grusgången. År 1858 köpte Göran Hammar och ett antal andra medborgare området norr om stadsmuren med nöjesetablissemanget Tivoli för att rädda det. Det var gästgivaren A J Sjögren som köpt marken 1843 och där anlagt restaurang, lusthus och kägel- och dansbana. På 1860-talet köptes Tivoli av det av staden ägda Halmstads utskänkningsbolag som fortsatte att utveckla området. Det utvidgades 1865 upp till Badhusgatan, en sommarrestaurang byggdes på Norra bastionen och vid Nedre Tivoli tillkom Rotundan. Stadsträdgårdsmästarna Andreas Larsson och därefter Jac Ericson utformade parken från 1866 och framåt.
Kvarnbäcken (Ållabäcken) mellan sjöarna Drien och Sommen utgör gräns mellan gårdarna Smedstorp och Målen i Norra Vi. Det lilla vattendraget har i urminnes tider givit kraft till mindre skvaltkvarnar men under 1860-talets byggdes en större och gemensam anläggning på Smedstorps-sidan. Kvarnen drevs till en början av en mjölnare som också malde åt andra gårdar. Efter att den siste mjölnaren avflyttat 1901 -den dövstumme Anders Teodor Johansson- fungerade kvarnen vidare för husbehov. Med tiden kom den att förfalla och vid mitten av 1940-talets revs den. Upplysningsvis användes valda delar av virket till att bygga stommen till nytt bostadhus (Vita villan) på Smedstorp. Foto 1938.
Stationshuset byggdes om 1944-45. Även bangården byggdes då om med breddade plattformar och vissa spår förlängdes. I stationshuset finns järnvägsrestaurang, I och II klass .Stationen byggd 1875, påbyggd 1890 med en våning, bostad för stationsföreståndaren, Lastkaj i sten 1881. 1900 flyttades godsmagasinet från södra till norra sidan av bangården. Nytt godsmagasin 1944. 5-tons bockkran 1931. 1942 tre fristående plattformstak. Gångbro över bangården 1922. Två ställverkshus byggda 1906. Vattenstation och vändskiva 1892. Ny kolbox och elbelysning på bangården 1899. Bygget av vagnverkstaden påbörjades 1917 och av lokverkstaden 1924. Betjäningsbostad byggd 1886. Skyddsrum för 100 personer 1940. Matsalspaviljong inredd på järnvägsrestaurangen 1898
Bredestads kyrka vars skyddspatron är Sankt Laurentius har troligen anor från tidig medeltid. Absiden, koret och östra delen av långhuset tillhör byggnadens ursprungliga delar. 1690 utökades långhuset mot väster. Samtidigt uppfördes tornet med en sin karaktäristiska hjälmformad huv och höga spira. Kyrkan är byggd av gråsten medan sakristian på norra sidan och vapenhuset i väster som tillkommit senare har uppförts i tegel. Kyrkorummets innertak är ett plant brädtak försett med målningar från 1700-talet. Bredestads kyrka kallas för "offerkyrka". Det finns inga belägg att den ursprungligen varit det. Troligen har traktens dåvarande sed att kalla den för offerkyrka sin grund i 1600-talet. Då vallfärdade man till Erkestorps källa i Flisby socken. Källans vatten ansågs hjälpa mot sjukdomar. Efter besöket vid källan passerade man Bredestad och offrade till kyrkan för att ytterligare förstärka källvattnets effekt. Altaruppsatsen från 1697 på norra långhusväggen har troligen tillkommit och bekostats av offergåvor till kyrkan. (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.