7 år efter förra bilden på manbyggnaden gick Masse in i grannpartens trädgård och tog den här bilden av det stora huset. Det ser precis likadant ut som förra gången, tom humlen framför ytterdörren växer på samma sätt. I bakgrunden skymtar man det långa brygghuset. Den här typen av stora manbyggnader finns det rätt många av i Garde och framför allt i Alskog.
Från 299 kr
Masse har fotograferat den gamle grannen Jakob Söderlund, 78 år, när han sitter utanför sin brygghusdörr och binder nät, som han har upplagt på stolen framför sig. En innerdörr är uppsatt i gattet mellan brygghuset och manbyggnaden för att få lä. Stolarna är fina allmogestolar i Karl-Johanstil.
Här ser vi gårdsparten ute från landsvägen. Infarten är densamma än idag, men det är inte några slantunar på sidorna. Manbyggnaden och den nya flygeln skymtar och är sig lika idag. Däremot är alla uthusen utbytta. I förgrunden t h syns en nyplanterad äppelodling, vilken i stor utsträckning ännu finns kvar.
En klassisk höstbild från Mattsarve visande manbyggnaden och den tämligen nya vinkelbyggda ladugården, en av socknens största på sin tid bakom höga popplar (pilar), vilka var populära träd att plantera på socknens gårdar under 1800-talets andra hälft. Genom grinden till beteshagen går en liten väg upp till gårdspartens kvarn, vilken alltjämt finns kvar i gott skick. Bandtunar hägnar fortfarande in ägorna.
Bilden föreställer den Kauparvepart som ligger längst åt öster, här sedd från söder mot Lausbackar med Hallsarve väderkvarn uppe på backen. Manbyggnaden är en parstuga från 1800-talets mitt eller något senare. Bakbygget är nog tillkommet vid förra sekelskiftet, medan flygeln sannolikt är betydligt äldre.
Här sen vi baksidan av manbyggnaden sedan den 4 år tidigare fått papptak istället för flistak. T v har byggnaden sal, i mitten kök och t h vardagsstuga med blind baksida, här stod förr sparlakanssängarna. Senare byggde man en liten köksfarstu i trä utanför köket. T v ser man gaveln på den moderniserade flygeln, vilken har fått nya stora fönster.
Masse har stått ute på åkern och tagit bilden från söder mot manbyggnaden och flygeln. Bakbygget tillkom någon gång efter 1904 och här gjordes vardagsingången med veranda. I förgrunden står en gråstenstun, sådana kan man se här och var på Masses bilder, men det finns inga kvar idag.
Manbyggnaden kan vara uppförd 1870 när denna part kom till. Det är en parstuga med typiska fönster för tiden med foder och trekantsfönster på gaveln. Taket var ursprungligen belagt med spån, senare papp. Köksbakbygget var tämligen nytt när bilden togs. Till höger står en brygghusflygel från 1870-talet. Vid grinden ser det ut som det står en kvarnsten!
Här ser vi den utskiftade moderna gårdsparten uppbyggd på sin nya gårdsplats nere i dalen. Från vänster ser vi smedjan, den stora flygeln från 1904, manbyggnaden från 1912, dasset, magasinet och den mycket stora ladugården från 1906. På mindre än 10 år var alltså hela byggnadsbeståndet förnyat, en otroligt omfattande arbetsinsats. I förgrunden ses den ganska moderna grödan sockerbetor.
Här står Johan Pettersson 51 år, hans fru Kristina född Närstrand 57 år och dottern de fick på lite äldre dar, Emmy Maria 14 år, alla i fina kläder. Manbyggnaden är 15 år gammal, man ser att putsskador fanns på den tiden också. Huset finns kvar tämligen intakt än idag.
Masse har stått på andra sidan vägen och tagit en bild av Jakob Karlssons, Fäi-Jakås, gård. Men grönskan döljer det mesta, fast manbyggnaden syns ändå delvis med spjälstaket runt om, utom mot vägen där det står en bandtun. T h skymtar ladugården. Vid infarten står troligen mor och dotter Annen och Anna Karlsson.
Masses har fotograferat den strängt symmetriska manbyggnaden på en olämplig årstid när trädens löv skymmer huset, också staketet skymmer sockeln. Fönstren sitter i små nischer, vilket from denna tid blev gängse, liksom det utskjutande taket. Den manbyggnad som uppfördes 1810 revs således när den var drygt 60 år gammal och man byggde detta stora hus i stället.
Här bygger troligen Jakob Petter Ödahl, 67 år, och sonen Johan Petter, 42 år, en fiskebåt, tvåmänning, på ladan hemma på gården. Det var vanligt att man byggde sina båtar själv, det tillhörde allmänbildningen. Här har man fått klar kölen, stävarna och de första borden. Utanför ladporten syns tröskhuset och i bakgrunden manbyggnaden.
Mattias Oskar Larsson, 57 år, lappar garn som han hängt över en stol. Bakom honom sitter sonen Herman, 16 år, och binder en slinga, nät. De sitter en morgon vid foten av manbyggnaden alldeles intill vägen, vilken skymtar mellan staketet och grannens gårdsgrind. Se Nr 351.
Manbyggnaden till gården Sjöbo Norrgård i Malexander. Vid tiden för bilden ägdes gården av makarna Frans och Hedvig Pettersson och i hushållet fanns även sonen Herman. Sannolikt är det någon av männen vi skymtar i dörröppningen. Här en vy från nordost.
Gårdsinteriör från von Lingens gård vid Storgatan 58 i Linköping. Gården har fått sitt namn efter Herman von Lingen, som från 1784 var ägare. Tiden för bilden är 1938 och den åldriga manbyggnaden har nått ett bedagat tillstånd. 20 år efter fototillfället nedmonterades huvudbyggnaden för att flyttas till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Enligt noteringar: "5 oktober 1920. Arrendator Ernst Lyckert beställde bilden. Manbyggnaden troligen Bohusläns äldsta. Den är omnämnd i husesynsprotokoll 1733, men är förmodligen ännu äldre. Har varit kronogård och mönsterskrivarboställe. Senare friköpt och brukas nu av Sören och Evert Olsson." (BJ)
Manbyggnaden. Knuttimrad, klädd med panel av stående bräder med täcklister. Tak av 2-kupigt tegel. Rödfärgar med vita knutar, dörr- och fönsterfoder samt vitt takskägg och vita vindskivor. Glasverandan målad i vitt och brunt. Den övre bilden visar husets ursprungliga del, den undre även tillbyggnaden åt vänster.
Manbyggnaden på Ångermanlandsgården. Ångermanlandsgården är ett exempel på den kringbyggda nordsvenska gårdstyp som var vanlig i länet från medeltiden fram till 1880- talet. Gården är sammansatt av flera mindre hus för olika ändamål- mangårdsbyggnad, födorådsstuga, portloft, stall, fähus och loge. Husen kommer från olika byar i övre Ådalen. V
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.