Den låga byggnaden i förgrunden med formarna är betongpelare och balkar till garagen och övriga ytterväggar, som var av fasadtegel och mellanväggar halvstensw murtegel. De sju garagen var placerade över panncentralen. Den höga ställningen var arbetsställning för skorsten till panncentralen. Stegen på hörnet var för persontrafik, sådana förekom på alla trähissar och ska vara försedda med ryggskydd. Materialet till skorsten hissades upp med ett hisspel på marken och en galge i toppen på ställningen. Kärrorna fick styrning mot ställningen av vertikala brädor som är synliga vid hörnet på andra sidan ställningen. Ställningsplankan flyttades upp allteftersom murningen blev färdig och översta ställningslaget är helt "inplankat", vilket visar att skorstenen är färdigmurad. De mörka partierna i mitten av ställningen är skorstensmuren. Byggnaden till vänster har beteckningen Hus C och är murad av "Durox" gasbetongblock och två trappuppgångar med 12 lägenheter i första och andra våning samt fyra på vindsvåningen.
Från 299 kr
Omkring mitten av 1940-talet började allmänt grävmaskiner användas vid schakt av husgrunder. Grävmaskinen på bilden utför schakt till panncentralen i kvarteret Lien, Wettterlinsgatan 19. Panncentralen betjänar 260 lägenheter i kvarteren Plogen, Harven, Lien och Räfsan med värme och varmvatten. Under ett tunnare lager av matjord var det 3,5 meter djup pinnmo ned till kalk-berget. Ytan ovanpå kalkberget var i allmänhet plan med horisontala och vertikala sprickor. Grävmaskinen lösgjorde och lastade jorden på lastbilar. Två män följde grävmaskinen och skyfflade fram den jord som maskinen inte kunde få med i skopan. Kalkberget borrades sedan och sprängdes ytterligare 3 meter djupare, varefter kalkstensskrotet med grävmaskinen lastades på lastbilar. En del av detta material användes som underlag till vägar och gator. Till vänster på bilden en halv meter under markytan är brädor synliga. De utgjorde skydd över rikskabel från Stockholm och söderut.
Orig. text: Nygatan vid Barnhemsgatan (Nuvarande Drottninggatan). Det lilla huset mitt i bild är Mamsell Agardhs skola. Huset flyttades till Gamla Linköping från Barnhemsgatan 1. Byggnaden uppfördes på 1830-talet av Olof Ax. Den har en ålderdomlig planlösning, inreddes ursprungligen till fyra lägenheter om rum och kök. År 1871 flyttade Mamsell Anna Charlotta Agardh (1805-1884) in i gården. På sjuttiotalet drev hon privatskola där.' Byggnaden närmast till vänster är Anderska gården. Byggnaden är ett lofthus med inbyggd svalgång. Det äldsta kända dokumentet rörande gården är från 1784. Gården har ägts av bl. a. fyra kakelugnsmakare och en hovrättskommissarie. 1874 flyttade Samuel Andersson in och öppnade affär i byggnaden, hans son Knut Ander (1873-1908) var en lovande konstnär. Byggnaden flyttades till Gamla Linköping 1958.
En för tiden unik vy över Linköpings östra utkanter. Utblick över delar av Kungsladugårdsområdet och den blivande stadsdelen Kallerstad mot norr. I förgrunden bebyggelsen i området Tomteboda mellan järnvägen (Ringstorpsbanan) och den allékantade Norrköpingsvägen. Närmast kameran lägenheten Hagalund som upplysningsvis att namnge den senare utlagda Hagalundsvägen. Bortom fälten anas Kallerstad gård. Odaterad bild som med trovärdighet kan knytas till 1910-talets första år.
Byggmästaren och resepredikanten Karl August Andersson och dennes maka Hilda Lovisa Bergren med parets barn. Vid tiden för bilden var familjen boende i Lilla Gluggebo i Svinhults socken. År 1902 flyttade de till lägenheten Bethanien på Gluggebos ägor och det är där omkring vi får söka fototillfället.
Södra sidan av Nya torget i Jönköping. Fastigheten till höger ägdes av charkuterist Joseph Bauer. I lägenheten en trappa upp föddes söndagen den 4 juni 1882 konstnären John Bauer. I de två låga gavelhusen låg Hilda Nordhs matvaruaffär. Till vänster i bild syns det så kallade Amerikahuset, byggt 1853, som var Erik Åkerhielms och hans hustrus första bostad i Jönköping.
Anna Larsdotter Olssons ärvda trotjänarinna Lena Hemström. Hon bodde i ett vindsrum på 3:e Tvärgatan 15, och här firar hon någon bemärkelsedag. Hon sitter i salen nere i lägenheten. Observera tavlan på väggen. Den föreställer Stadsträdgården med kallbadhuset och Valskvarn och en okänd stiftelse, möjligen engelska stiftelsen.
Här är en samling släktingar som står utanför lägenheten på 3:e Tvärgatan 15. Personerna från vänster: Ingeborg Olsson med uppvaktning, förmodligen Anna Larsson från Hemlinggrind, Elnas bror Einar Olsson och Naemi Olsson, Adde och Hildur Holmstedt, David och Elna Brundin samt Davids bror Josef Brundin. Jämför bild nr EB 679.
3-åriga Ilse Tobiasson (född 1960, gift Glimberg) står i hallen och är på väg ut för att leka, Krokslättsgatan 3 år 1963. Hon är klädd i hemmastickad matchande tröja, mössa och halsduk. Till höger ses en tvättkorg som av utrymmesskäl fick stå i hallen. Lägenheten var en omodern 1:a på bottenvåningen.
Familjen Jansson sitter samlade år 1965. Från vänster: 11-åriga Christer Jansson (farbror till Lars-Åke), 5-åriga Ilse Tobiasson som sitter snett bakom mamma Ninnie Tobiasson, farmor Maj Jansson (Christers mor) med 1-åriga barnbarnet Lars-Åke Tobiasson i knäet. Lägenheten var en 1:a på Krokslättsgatan 3.
Fridelund, Backen 1:12 på Gamla Riksvägen 58 i Kållered, okänt årtal. Byggnaden byggdes i början av 1900-talet men brann ner 2003. Troligtvis är det familjen Mattsson som står utanför. De bodde i huset i början av 1900-talet. Släktingen Lina övertog senare huset. I lägenheten på andra våningen bodde ett tag familjen Gottfrid Svensson.
Motiv från Östra Strandpromenaden i Linköping. Fotograf Essen stod vid tillfället ungefär vid nuvarande Drottningbros östra fäste. Vid tiden för bilden var den egentliga benämningen på gångstråket Brunnspromenaden, då den i första hand anlagts för att nå Ladugårdskällas hälsobringande vatten. Dagens strandpromenader mellan Stångebro och Tannefors anlades upplysningsvis först omkring 1930. I övrigt visar bilden en skymt av lägenheten Åbacka till vänster och till höger Övre hamnens stensatta kaj.
Vy mot Klockrike kyrkby vid 1900-talets början. Ortens nuvarande kyrka stod färdig 1826, helgad åt prinsessan, sedermera drottning, Josefina av Leuchtenberg. Den nya kyrkan hade även byggts gemensamt av Klockrike och Brunneby församlingar och tillhör ännu en av länets större landsbygdstempel. Längst till vänster i bilden tornar folkskolan och i förgrunden lägenheten Lugnets två hus som fungerat som klockareboställe och skola men vi tiden inrymde speceri- och diversehandel.
Fru Anna Hjelm visade i februari 1950 stolt upp familjens nya lägenhet på Majeldsvägen 1 C. Hon berättar för tidningen Östgöten om sin stora glädje över att ha fått ett kylskåp i lägenheten. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Olof Jonssons text: Charls Anderssons och Gustaf Svenssons hus i Strömslund. 1910 så bodde här 15 personer bl a Handlande Gustaf Adolf Svensson, Väne-Ryr 1881, hans hustru Linnea Ekman, Stora Tuna 1887 och deras dotter Birgit Linnea, Vassända-Naglum 1910. Gissningsvis kan det vara herr och fru Svensson som står på balkongen ovanför affären - som ägare till fastigheten borde de ju bo i lägenheten med balkong.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.